Huvudmeny

Distriktsläkare

Distriktsläkaren  - sjukvårdens allvetare!

När Erik Fransson började sin läkarutbildning 1988 växte ganska snart tanken fram på att bli distriktsläkare. När han var klar med sin grundutbildning 1992 gick han därför direkt vidare till den femåriga specialistutbildningen i allmänmedicin och 1996 var han färdig och utbildad distriktsläkare. Sedan år 2000 är han chef för vårdcentralen Lyckorna i Motala.
- Jag är född och uppväxt i Mjölby – inte så långt härifrån - men fastnade för Motala som ort under min första tjänstgöring och blev sedan kvar här.

Som distriktsläkare får Erik arbeta med alla slag av sjukdomar – i ett inledande skede ställa en diagnos och fastställa den fortsatta hanteringen av fallet. Om han anser att patienten behöver specialistvård på sjukhus skriver han en remiss för den fortsatta behandlingen. Med andra ord är distriktsläkaren den allra första länken i sjukvårdskedjan – den som själv tar hand om behandlingen – eller slussar vidare.
- När jag satsade på att bli distriktsläkare så var det just för att jag är lite av allvetare och därför tycker om att arbeta med många olika slag av sjukdomar och åkommor - och med människor i alla åldrar, som det naturligtvis blir på en vårdcentral.

Kravet på en distriktsläkare är förstås att också hålla sig a´jour med ett ganska brett register av sjukdomar och skador. Men det är möjligt att även som allmänläkare specialisera sig – exempelvis på diabetes, hjärta/kärl, infektioner, smärta eller lungsjukdomar.
- Själv är jag ganska bra på rörelseapparaten eftersom jag också tycker det är kul att göra något med händerna, rent bokstavligt…känna på och testa ledernas funktion eller vad patienten nu har för besvär.

Även om distriktsläkaren arbetar väldigt självständigt så kan han i speciella fall behöva synpunkter från kollegor som är bättre på just den sjukdom patienten söker för. Genom att läkarna på en vårdcentral var och en för sig då är inriktade på lite olika specialiteter kompletterar de varandra.
- I mitt arbete är själva mötet med patienten alla viktigast, vad hon förmedlar direkt och indirekt. Min diagnos av hennes problem bygger på vad man kan få fram både genom samtal och medicinsk undersökning. Därför är det förtroende jag kan bygga med patienten väldigt betydelsefullt.

Arbetet som distriktsläkare är tryggt och säkert, behovet av läkare kommer alltid att finnas, inte minst i primärvården eftersom samhället vill bygga ut den nära sjukvården.
- De positiva sidorna i yrket är flera, framför allt att kunna hjälpa andra människor, medan en nackdel kanske är att arbetsbelastningen är ganska stor. Därför siktar jag på att endast fortsätta som chef tre-fyra år till och sedan gå tillbaka som vanlig läkare igen och att arbeta med forskning på halvtid, säger Erik.

På frågan om han skulle rekommendera sitt yrkesval till sina tonåringar där hemma är hans svar utan större tvekan – ja, absolut!





Erik Fransson, distriktläkare
Erik Fransson
Yrke: distriktsläkare
Ålder: 45
År i vården: 18
År i landstinget: 18
Bästa med jobbet: Att få möta och hjälpa människor i olika skeden i livet
Vill utveckla: Att få mera tid för varje patient
Råd till den som ska välja yrke: Välj ett yrke där det finns många olika vägar att utvecklas, t ex läkaryrket.
 

Mer om yrket distriktsläkare.

1 309 läkare 
är medarbetare inom Landstinget i Östergötland (dec 2006).