Logopeden hjälper människor med språket, talet och rösten
Zafira Karakezlidis är logoped inom Rehab Öst på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Hon tillhör därmed en ganska liten yrkesgrupp där de flesta är anställda inom landstingen och kommunerna.
- Logopedens yrke handlar om språk, tal, röst, förståelse och kommunikation, berättar Zafira, vars patienter återfinns i alla åldersgrupper, från barn i förskoleåldern till äldre människor som förlorat talet genom exempelvis stroke eller andra sjukdomar.
Att Zafira själv är tvåspråkig - grekisk pappa och en svensk mamma – har ingen direkt betydelse för yrket. Möjligen då att rötter i två kulturer är en fördel i mötet med patienter som har en utländsk bakgrund.
- Tvåspråkigheten har också påverkat yrkesvalet på så sätt att det gjort mig intresserad av och uppmärksam på människans språkliga förmåga, säger Zafira.
Lingvistik och anatomi
Logopedens utbildningsbakgrund är språkvetenskap (lingvistik), psykologi och kognition. Det finns också en viktig rent medicinsk del. Bland annat krävs av en logoped grundläggande kunskaper i anatomi och fysiologi vad gäller exempelvis om talorganens roll och om sväljfunktionen.
- Vi logopeder arbetar dels med patienter som har språksvårigheter, som afasi, försenad språkutveckling och språkstörning, dels med patienter med talsvårigheter, exempelvis dysartri, stamning och barn med läpp-käk-gomspalt. Men vi har också patienter med röstproblem, som heshet, rösttrötthet samt patienter med sväljningssvårigheter, berättar Zafira.
Störd språkfunktion
Afasi (grekiska för ”icke tal”) uppstår när språkområdet i hjärnan skadas, vid till exempel stroke eller skalltrauma, och medför en störd förmåga att handskas med språkliga symboler. Även om det finns afatiker som helt förlorat förmågan att tala, är det vanligt vid afasi att en del språkfunktioner är tämligen väl bibehållna medan andra kan vara gravt störda.
Störd talfunktion
Dysartrin drabbar inte själva språkförmågan, som vid afasi. Däremot kan talet vara långsamt, svagt, otydligt, mödosamt och dåligt samordnat. Muskelgrupper som styr tungan, läpparna, käken och gomrörligheten kan vara drabbade. Även andningsfunktionen och rösten påverkas hos många patienter som har skalltrauma eller en neurologisk sjukdom, som Parkinson.
- När jag möter en ny patient är min första uppgift att sätta en språklig diagnos genom att jag under ett antal möten kartlägger patientens svårigheter.
Själva träningen och rehabiliteringen kan sedan pågå under ganska lång tid, framstegen är också beroende på patients sjukdom eller skada och ålder. Snabbaste förbättringarna märks, enligt Zafira, hos barn som har enbart uttalssvårigheter.
Barn och vuxna
Zafiras arbetsvecka börjar med att hon träffar vuxna patienter med tal-, språk-eller sväljsvårigheter orsakad av stroke eller neurologiska sjukdomar. Övriga veckan arbetar hon med barn – logopedenheten har cirka 250 barnremisser årligen.
- Fördelarna i mitt yrke är att jag får träffa så många olika grupper av människor, både barn och vuxna. Resultaten och framstegen för den enskilde individen är naturligtvis det som gör att jag kan känna att jag som logoped verkligen gör en viktig insats!