Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta inkluderar också risk för eller hot om sådan händelse. Som exempel på allvarliga händelser kan nämnas transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, samt psykosocial påverkan av samhället som en följd av traumatiska händelser.
Vid larm om misstänkt allvarlig händelse
Larm om misstänkt allvarlig händelse kan komma från SOS Alarm, sjukvårdsledaren på en skadeplats, driftjour, polis m fl till TiB (Tjänsteman i beredskap, se nedan)
TiB värderar och analyserar situationen och beslutar sedan enligt vissa kriterier om allvarlig händelse.
Vid allvarlig händelse
TiB påbörjar arbetet enligt åtgärdskalender
Exempel på inledande åtgärder:
- Kontaktar medicinskt ansvarig, CRSL (Chef regional sjukvårdsledning, se nedan)
- Beslutar en initial fördelningsnyckel för skadade (=hur många patienter som direkt kan föras till respektive sjukhus)
- Beslutar vilka sjukhus i länet som behöver aktiveras
- Kontinuerlig dialog med sjukvårdsledaren i skadeområdet
- Sammankallar vid behov medarbetare till särskild sjukvårdsledning på regional nivå dvs. landstingsövergripande
Arbete i särskild sjukvårdsledning på regional nivå dvs. landstingsövergripande
Vid allvarlig händelse, där resurserna blir/riskerar att bli otillräckliga i förhållande till behoven eller där en eller flera stödprocesser (t.ex. IT, el, tele) påverkar huvudprocessen sjukvård, aktiveras ledningen på regional nivå.
Uppgiften för ledningen på regional nivå är bland annat att:
- samordna resurserna mellan sjukvårdens olika verksamheter,
- analysera påverkan på sjukvårdsprocessen och vidta åtgärder,
- samordna intern och extern information,
- samverka med polis, räddningstjänst och övriga aktörer,
- samverka med andra landstings TiB/särskild sjukvårdsledning regional nivå.
Särskild sjukvårdsledning på regional nivå består alltid av TiB och CRSL.
De funktioner (ledningsstöd) som kan kallas in är:
- Särskilt utbildad stabschef
- Insatsledning (krisstödssamordnare, fler TiB, CRSL)
- Samverkan
- Information (informatör)
- Analys
- Personal/bemanning
- Logistik, samband och utrustning
- Experter/sakkunniga (ex inom smittskydd, brännskadevård, el, IT eller gas)
- Säkerhet
- Dokumentation (sekreterare)
Särskild sjukvårdsledning på regional nivå dvs. landstingsövergripande arbetar vid allvarlig händelse med mandat från landstingsdirektören. Särskild kontaktväg finns.
Landstingsdirektören informeras vid behov och enligt vissa kriterier.
Arbete i skadeområde
- Sjukvårdsledare är den person som leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet och har därmed det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen, dvs. chefen för sjukvårdsinsatsen (jmf räddningsledare för räddningstjänsten). Sjukvårdsledaren har ansvar för sjukvårdens organisatoriska ledning bl.a. för sjukvårdsresurser, säkerhet, samverkan och all sjukvårdskommunikation, vilket inkluderar kontakten med TiB.
- Medicinskt ansvarig är den person som har högst medicinsk kompetens och har det övergripande medicinska ansvaret för hur sjukvårdsarbetet ska utövas med de resurser som sjukvårdsledaren kan göra tillgängliga. I detta ligger även ansvar för transporter av skadade inom och från skadeområdet. Den medicinskt ansvarige är med andra ord den person som tar medicinska beslut utifrån givna förutsättningar.
- Vårdutförare är all övrig sjukvårdspersonal (ambulanssjukvård och sjukvårdsgrupper) som är engagerade i omhändertagandet av de drabbade.
Arbete på sjukhus
Larm om allvarlig händelse kommer till sjukhusens akutmottagningar och där till den ledningsansvariga sjuksköterskan.
Larmmottagande sjuksköterska vidarebefordrar larm enl. PM till utpekad ansvarig läkare för att höja beredskapsläget. Ett sådant beslut åtföljs av en i förväg bestämd och känd larmkedja.
Vid beredskapshöjning på sjukhus;
Särskild sjukvårdsledning på sjukhus etableras när beredskapsläget höjs. Den utsedda beslutsfattaren (Kirurgens trauma/mellanjour på US, kirurgens bakjour ViN och anestesijour på LiM), beslutar om att höja/förändra beredskapsläge utifrån en bedömning av hur det aktuella sjukhuset kommer att påverkas av den allvarliga händelsen.
En förberedd ledningsplats för särskild sjukvårdsledning på lokal nivå finns på:
- Lasarettet i Motala – LiM (Datasalen, plan 8, väg mellan hus A och B)
- Universitetssjukhuset i Linköping - US (plan 10 utanför akutmottagningen)
- Vrinnevisjukhuset i Norrköping – ViN (på akutmottagningen)
Medarbetare till särskild sjukvårdsledning på sjukhusen kallas efter behov och enligt lokal katastrofplan. Syftet med arbetet är att mot behov tillskapa/omfördela de resurser och fatta medicinskt inriktningsbeslut för arbetet inom sjukhuset.
Den särskilda sjukvårdsledningen ansvarar för all involverad sjukvårdsverksamhet och det är därmed viktigt att, mot medicinska behov, värdera och prioritera verksamheten.
Många avdelningar och funktioner på sjukhusen har egna åtgärdskalendrar i de lokala katastrofplanerna. För ett optimalt patientomhändertagande för samtliga patienter krävs att involverade medarbetare följer sin åtgärdskalender.
Krisledningsnämnd
Vid extraordinära händelser kan landstingets krisledningsnämnd behöva aktiveras.
Krisledningsnämnden utgörs av politiker i landstingsstyrelsens samordningsberedning.
Kommunikationsvägar vid en allvarlig händelse
Verksamheternas ansvar och skyldighet vid allvarlig händelse
All landstingupphandlad sjukvård och övrig verksamhet ingår i den kris- och katastrofmedicinska verksamheten enligt avtal och är därmed skyldig att samarbeta vid en allvarlig händelse när så krävs.
Efter en allvarlig händelse
Utvärdering sker efter allvarlig händelse och ligger till grund för fortsatt utveckling av den kris och katastrofmedicinska beredskapen inom LiÖ.
Särskilda begrepp
Allvarlig händelse (se inledningen)
Beredskapsläge
Följande beredskapslägen används både på sjukhusen (lokal nivå) och på regional nivå:
- Stabsläge innebär att särskild sjukvårdsledning etableras, håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
- Förstärkningsläge innebär att särskild sjukvårdsledning etableras och vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner.
- Katastrofläge innebär att särskild sjukvårdsledning etableras och att den tar alla sjukvårdsresurser i anspråk.
Fullständiga kris och katastrofmedicinska beredskapsplaner (”Katastrofplaner”) finns på Lisa.
Vid frågor kontakta din lokala beredskapssamordnare
Östra länsdelen - Helene.A.Eriksson@lio.se
Centrala länsdelen Annika Bergström Annika.Bergstrom@lio.se
Västra länsdelen Catarina Löfstedt – Catarina.Lofstedt@lio.se
alternativt Eva Bengtsson Eva.Bengtsson@lio.se landstingsövergripande beredskapssamordnare