Bättre vårdhygien kan stoppa resistenta bakterier

Den smittspridning som förekommer på svenska intensivvårdsavdelningar kommer man mest effektivt tillrätta med genom förbättrad hygien. Det visar färska forskningsresultat från Hälsouniversitetet i Linköping.

Europeiska studier visar att risken att som patient drabbas av en infektion i samband med sjukhusvård på en intensivvårdsavdelning är ungefär 20 procent. Problemet är störst på intensivvårdsavdelningar eftersom det är här de sjukaste patienterna vårdas. Det är också här som förekomsten av bakterier som är resistenta mot ett eller flera antibiotika är störst.

Risk för negativ utveckling
Marcus Erlandsson har vid Linköpings universitet forskat på hur förhållandena är vid svenska intensivvårdsavdelningar när det gäller förekomsten av resistenta bakterier, användningen av antibiotika och rutiner för vårdhygien. Under perioden 1995-2002 genomförde han en kartläggning vid 39 avdelningar och resultatet visar att multiresistenta bakterier inte förefaller vara ett problem, åtminstone inte ännu.

– Om man jämför med situationen internationellt så har vi förhållandevis liten förekomst av resistenta bakterier. Men det finns en uppenbar risk för att vi ska dra på oss samma typ av bakterier som finns i Sydeuropa och övriga delar av världen. Bland annat har vi kunnat konstatera förekomst av några högresistenta hud- och tarmbakterier, säger Marcus Erlandsson.

Motmedel: bättre rutiner för hygien och användning av antibiotika
För att förhindra den här utvecklingen råder det enligt Marcus Erlandsson inga tvivel om var åtgärderna ska sättas in:
– Den enda vägen som vi kan gå är att bli bättre på hygienrutiner och att använda antibiotika mer rationellt. Vi vet att det är ett framgångsrikt och effektivt koncept om man jämför med alternativet att låta utveckla nya antibiotika, något som också är förhållandevis dyrt.

Efterlyser mer målstyrd antibiotikabehandling
Marcus Erlandsson har också undersökt hur användningen av antibiotika ser ut på intensivvårdsavdelningarna. Resultaten visar att det är vanligt att en bred behandling med antibiotika sätts in i ett tidigt skede och att man sedan fortsätter på den inslagna vägen. Det innebär att man saknar åtgärder som kanske behöver sättas in i senare skeden.

– Det behövs mer målstyrd antibiotikabehandling där man på förhand bestämmer uppföljningspunkter för att på så sätt kunna smalna av användningen efter hand.

Avhandlingen "Surveillance of Antibiotic Consumption and Antibiotic Resistance in Swedish Intensive Care Units" bygger på studier gjorda i samarbete mellan Hälsouniversitetet I Linköping, projektet Intensivvårds-Strama (IVA-Strama) och Smittskyddsinstitutet.

Läs mer: Publications from Linköping University.

Textansvarig: Jan Svensson, tfn 070-312 45 40.