Alltfler östgötar upplever att de har en dålig ekonomi. Och med dålig ekonomi följer sämre hälsa, mer ohälsosamma levnadsvanor och en högre känsla av hopplöshet. Det visar den femte rapporten som Folkhälsovetenskapligt centrum vid Landstinget i Östergötland tagit fram utifrån befolkningsenkäten 2006.
Den stora befolkningsenkäten Östgötens Hälsa 2006 har gjorts på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden i landstinget och är en viktig del i nämndens kunskapsunderlag för behovsstyrningen av hälso- och sjukvård. Enkäten har resulterat i fyra tidigare rapporter. Den femte och senaste har rubriken "Pengarna och livet" och handlar om hälsoskillnader i Östergötland utifrån socioekonomiska förhållanden.
Färre upplever att de har bra ekonomi
Rapporten visar att andelen östgötar som 2006 upplevde att de hade en dålig ekonomi har ökat. Hela 15 procent av östgötarna anser i rapporten att de har en dålig ekonomi.
– Faktum är att andelen med bra ekonomi är sex procentenheter lägre i 2006 års enkät, jämfört med den enkät som genomfördes 2002, säger Charlotta Lindell, en av författarna bakom rapporten.
– Vi ser också att fyra grupper vi identifierat som särskilt utsatta – invandrare, lågutbildade, ensamstående med barn samt unga – utmärker sig speciellt.
Livssituationen påverkas
Rapporten visar att en dålig ekonomi hänger samman med en rad andra förhållanden. De som upplever sig ha en sämre ekonomi upplever samtidigt en högre känsla av hopplöshet i tillvaron. De har också sämre hälsa och sämre tandhälsa. Dessutom är personer med sämre ekonomi mer vårdsökande, samtidigt som de oftare avstår från att söka vård när de behöver.
– Det finns ett klart samband mellan vilken ekonomi personer upplever att de har och hur de mår, hur de trivs och vilken inställning till livet de har. I undersökningen finns fem steg för att skatta sin ekonomi, och för varje nivå nedåt försämras också befolkningens hälsa och trivsel.
Levnadsvanor viktigare för kvinnorna
När det gäller levnadsvanor är trenden tydlig. De i befolkningen som anser sig ha dålig ekonomi har också sämre levnadsvanor. Till exempel finns betydligt större andel rökare bland personer med sämre ekonomi. Invandrare, lågutbildade och ensamstående med barn röker också mer än genomsnittet.
Rapporten visar också vissa skillnader mellan män och kvinnor. Medan ekonomin är den faktor som har starkast samband med hur män uppskattar sin hälsa, är levnadsvanorna starkare knutna till kvinnornas syn på hälsan.
Pengarna och livet, Östgötens hälsa 2006, rapport 2007:3>>>
Textansvarig: Anchi Alm, mobiltfn 070-361 99 21.