Huvudmeny

Hälsokommunikatörer lär ut om hälsa och svensk sjukvård

Flyktingar och invandrare får hjälp och information
[2007-04-24]

     Hälsokommunikatörerna
    

De fyra hälsokommunikatörerna i Östergötland: Mujo Sofovic, Fatima Boije, Abdi Osoble samt Emira Hasanov ska guida flyktingar och invandrare i den svenska hälso- och sjukvården.

De ska förenkla för nyanlända flyktingar och andra invandrare att söka vård i Östergötland och försöka förebygga att missförstånd sker i kontakt med vårdpersonalen. Fyra hälsokommunikatörer har anställts inom landstinget för att informera om det svenska sjukvårdssystemet.

Ett trettiotal äldre bosnier sitter förväntansfulla när hälsokommunikatörerna Emira Hasanov och Mujo Sofovic har kommit för att informera om den svenska vården och hur sjukdom kan förebyggas.

De börjar med att berätta om hur man som patient ska göra när man är akut sjuk och förklarar sedan hur vårdcentral och jourcentral fungerar och att man kan ringa 1177 för att få råd om vård. Allt sägs på bosniska. Ganska snart kommer frågor och egna erfarenheter från deltagarna. Speciellt när det handlar om listning och önskan att träffa samma läkare på vårdcentralen.

Vet inte
– Många av de här personerna anlände i början av 90-talet men har inte kommit in i det svenska samhället och inte lärt sig språket, berättar Mujo Sofovic. De har barn och släktingar som hjälper dem och de har alla varit i kontakt med vården men kanske aldrig har fått förklarat för sig hur det fungerar här, jämfört med hemlandet.

I Bosnien får patienten träffa läkaren direkt och sjuksköterskornas uppgift är att assistera. Här avgör ofta sjuksköterskor om det behövs ett besök och de har mer kompetens och ansvar. Med TeleQ får man också vänta på att sköterskan ringer upp.

– Tiden de säger i telefon är alltså inte en tid för att få träffa doktorn, förtydligar han.

Missförstånd
Vet man inte hur det fungerar kan det ske missförstånd och patienter blir besvikna.

–Att inte få träffa doktorn direkt kan upplevas som att man inte får komma till vården. Ibland kan människor tolka det som att det beror på att de är invandrare. Med bättre kunskap kan sådant undvikas, menar Emira Hasanov.

Efter en timme rundar de av mötet och förklarar att idag har de pratat om vilka rättigheter man har som patient i Sverige. Det förberedda materialet om egenvård och hur man kan vara delaktig i sin vård, får vänta till nästa träff.

– Att informera om hur du sköter din hälsa är en stor del av hälsokommunikatörernas uppdrag. I en sådan här grupp kan det exempelvis handla om diabetes och hur du kan förändra din livsstil. Det är aktuellt i deras ålder, berättar hon.

Projekt
De fyra hälsokommunikatörerna är projektanställda i två år på Flyktingmedicinskt centrum. Tjänsterna är finansierade av landstinget tillsammans med flertalet av länets kommuner, via Östsam. Två av kommunikatörerna, Fatima Boije och Abdi Osoble, talar arabiska respektive somaliska.

Alla ska arbeta över hela länet där det finns behov av information om hälsa och sjukvård på de språk som är vanligast förekommande bland flyktingar som anländer till Östergötland.

Hälsokommunikatörerna har alla erfarenhet och utbildning i vård och omsorg, en del både från sina tidigare hemländer och från Sverige. Under våren har de börjat informera på familjecentraler, flyktingmottagningar och på svenskakurser för invandrare, SFI.

 

Text och foto: Eva Abrahamsson