| |
 |
|
Från mammografivagnen till undersökningsrummet. Från vänster Lisbeth Löfman, röntgensjuksköterska, Ia Linde, vårdenhetschef, Irene Sandberg röntgensjuksköterska samt Elisabeth Carlsson, röntgensjuksköterska. |
Mammografimottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping har under våren frångått de traditionella röntgenbilderna och övergått till digitala bilder.
En verksamhet omöjlig att bedriva ombord på det ambulerande undersökningsrummet, även kallad mammografivagnen, som efter 20 år ute på de östgötska vägarna ställs in i garaget.
Universitetssjukhuset i Linköping var tillsammans med sjukhuset i Falun de första att starta mammografiverksamhet för allmänna undersökningar 1979. På den tiden lade sköterskorna kassetter under patienten vid röntgen. Efter bildtagningen tog sköterskan sedan dessa med in i ett mörkerrum för handframkallning.
– Skölj, fix, skölj och torka, rabblar Lisbet Löfman, sjuksköterska på mammografimottagningen på US, som ett inövat mantra och syftar på framkallningsproceduren.
Arbetssättet utvecklades och omladdningsbara kassetter började användas innan US fick prova på den nya digitala teknologin.
Positiva resultat
Den digitala utvecklingen för med sig en hel del positiva effekter. Före digitaliseringen hade sjuksköterskorna ingen möjlighet att se resultatet av de bilder de tog, utan skickade dem direkt till läkare för granskning. Med riktig otur kunde bilderna vara så dåliga att de krävde omtagning. Detta är i dag inget problem eftersom bilderna kommer upp på skärmen för granskning i samma ögonblick som de tas.
– Stråldosen är dessutom mindre, liksom stressnivån. Vi får en bättre arbetsmiljö som är både tystare och lugnare. Mottagningen karaktäriseras i dag mer av en bibliotekskänsla än en fabriksmiljö, menar Ia Linde, vårdenhetschef på mammografimottagningen.
Digitaliseringen bidrar till att läkare, oavsett var de befinner sig i världen, kan granska och utreda bilderna som tas i Linköping. På detta sätt blir utbytet av kunskaper och utvecklingen gränsöverskridande, tillägger hon.
För kvinnornas del rör det sig inte om någon större förändring utöver att de upplever undersökningen som mindre smärtsam eftersom den medför mindre komprimering av bröstet.
– Mammografivagnen startades i syfte att göra undersökningen mer lättillgänglig för länets kvinnor. En negativ följd av den här utvecklingen är att en del kvinnor får längre att resa när det är dags för undersökning. Den förbättrade kapaciteten gör dock resan värd, tillägger Lisbet Löfman.
Ett sammansvetsat gäng
Lisbet Löfman började som sjuksköterska på US 1985 och är en av femton sköterskor som varit med längst på mottagningen. Efter 20 års arbete, cirka 20 000 körda mil och 80 000 undersökta bröst i vagnen, var det med blandade känslor som hon tog emot nyheten om att vagnverksamheten skulle läggas ner.
Mammografi idag
Idag kallas alla kvinnor i Östergötland mellan 40-74 år och erbjuds hälsokontroll vartannat år. 85 procent av de kallade kvinnorna väljer att komma, och får antingen åka till Motala, Norrköping eller Linköping - på samtliga platser har mammografiverksamheten byggts ut. Själva undersökningen går till så att två bilder tas på varje bröst. Bilderna visas direkt på en monitor och sjuksköterskan bedömer bildens kvalitet och tar vid behov ytterligare bilder. Därefter länkas bilderna till US där de granskas av läkare. Svar i form av friskbrev eller vidare utredning, erhålls inom 1-3 veckor. |
– Det är skönt att slippa köra till de olika orterna vintertid. Inte heller saknar jag skadegörelsen som mötte oss på vissa orter eller att behöva gå på den obligatoriska BajaMajan i bitande vinterkyla.
– Förutom det hinner vi i snitt med 1000 patienter i veckan, vilket är fler än tidigare eftersom resan till och från vagnen, oavsett ort, skedde på arbetstid. Men självklart är det många av oss som kommer att sakna vagnen. De primitiva förhållandena på en liten och begränsad yta har knutit oss samman och gjort oss till ett sammansvetsat gäng, säger Lisbet Löfman som jämför arbetet på vagnen med hur det är att tälta ihop.