Ett projekt har startat inom Landstinget i Östergötland för att utveckla och förbättra specialistpsykiatrin i länet.
Kvalitetssäkring, likvärdig vård i länet och en ökad samverkan är målen.
Bakgrunden är att det finns en rad stora utmaningar att hantera inom specialistpsykiatrin. En revisionsrapport visar skillnader i den psykiatriska vården i länet. Nya säkerhetsföreskrifter innebär andra krav för psykiatrisk tvångsvård. Ett ökat nyttjande av hyrläkare gör verksamheten sårbar. Psykiatrisamordningens betänkande innebär förändrade krav på verksamheten. Dessutom har det varit problem med lokaler på Universitetssjukhuset i Linköping.
Listan är lång men svåra utmaningar inom psykiatrin är dock inte Östergötland ensamt om, många landsting vittnar om samma situation.
Likvärdig vård
Christina Karlsson, chef på Länspsykiatriskt centrum, har landstingsledningens uppdrag att leda ett projekt med syfte att identifiera det som behövs för att utveckla specialistpsykiatrin. Syftet är att vården ska bli mer likvärdig över länet och att samverkan inom organisationen ska öka för minskad sårbarhet. Projektet ska också medverka till att det blir attraktivt att arbeta och bedriva forskning inom specialistpsykiatrin.
– Psykiatrin måste bättre möta behoven hos befolkningen, säger hon. Genom förbättringar kan vi även stödja primärvården bättre. Vårdcentralerna får ta emot en väsentlig del av patienter som har psykiska besvär.
Mer samarbete
Den psykiatriska vården skiljer sig sett över länet, det visar revisionsrapporten som kom i våras.
– Målet är att erbjuda patienten likvärdig vård oavsett var han eller hon bor. Vi behöver inom landstinget hitta fler former för samarbete så att vi kan hjälpas åt bättre mellan olika verksamheter i länet. Det kan minska den sårbarhet som vi upplevde när det var mögelproblem i lokalerna på US.
Förslag i höst
Arbetsgruppen som ska hitta sätten att förbättra specialistpsykiatrin samlas efter sommaren och arbetar fram förslag på idéer som presenteras i oktober.
–Det finns inga enkla lösningar utan vi behöver kartlägga problemen och bryta ner dem så att det går att hitta lösningar som verkligen löser problemen.
Ett sätt att förbättra är att ta tillvara erfarenheter från andra verksamheter. Inom barn- och ungdomspsykiatrin provas behandling utifrån en annan åldersindelning än 18-årsstrecket, en ungdomsgrupp där patienter mellan 15 och 25 år ingår.
Ett annat område som behöver stärkas är patienter som får öppen vård som påföljd. Där behöver kartläggningar göras och översyn hur snabbt dessa patienter får hjälp.
– Samverkan med Hälsouniversitetet sker redan idag och den är viktig. Framöver krävs en breddning över länet för att få fler av medarbetarna att bli forskningsverksamma, avslutar Christina Karlsson.