Det andra av de sex patientsäkerhetsområden som Landstinget i Östergötland har bestämt sig för att satsa extra på, handlar om att minska risken att dö på sjukhus. Målet är att reducera den undvikbara dödligheten på sjukhus med 25 procent. Ett sätt är att tidigare sätta in livräddande åtgärder på patienter som drabbas av hjärtstopp.
Sedan den 1 september finns en ny funktion för samordning av hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Vårdpersonal utbildas
Maria Pettersson och Pia Hellqvist, sjuksköterskor på hjärtenheten samt Lena Larsson, sjuksköterska inom ANOP, utgör sjukhusets HLR-grupp. Deras främsta uppgift är att kvalitetssäkra HLR-verksamheten samt att utbilda särskilda instruktörer inom alla enheter som i sin tur utbildar medarbetare. Den nya utbildningen kallas S-HLR och är en hjärt- och lungräddningsutbildning som riktar sig till vårdpersonal.
– Utbildningen omfattar de nya halvautomatiska defibrillatorer som används vid hjärtstopp, berättar Maria Pettersson. De finns redan på vårdcentralerna i östra länsdelen men nu har vi även fått dem på Vrinnevisjukhuset.
Halvautomatisk defibrillator ger snabb hjälp
Skillnaden mot de manuella defibrillatorerna som finns i dag, är att användandet inte kräver sjuksköterskekompetens. Den halvautomatiska varianten är både enkel och säker att använda. Den läser av hjärtrytmen och inställningen inför defibrillering sker automatiskt. Modellen börjar bli vanlig ute i samhället.
– Syftet med att utbilda medarbetarna på sjukhuset i både hjärt-lungräddning och handhavande av den halvautomatiska defibrillatorn, är att ge patienter och besökare snabb hjälp i väntan på läkare och mer avancerad behandling, säger Maria Pettersson
På Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala finns sedan tidigare de halvautomatiska defibrillatorerna och vårdpersonalen utbildas i S-HLR.
Utrustning och kunskap viktigt
Hans Rutberg, chefläkare och verksam vid patientsäkerhetsenheten inom landstinget, ser utrustning och rutiner för att snabbt kunna sätta in vård vid hjärtstopp, som ett sätt att minska den undvikbara dödligheten på sjukhus.
– Lika viktigt är det att medarbetarna utbildas i att känna igen tecken och identifiera patienter som riskerar att få hjärtstopp. Då kan åtgärder sättas in tidigare och allvarliga konsekvenser kan undvikas.
Arbetet med att göra vården säkrare i Östergötland koncentreras till sex områden under en tvåårsperiod. Arbetet med ökad patientsäkerhet sker även nationellt i samarbete med Sveriges kommuner och landsting.
Textansvarig: Eva Abrahamsson, 013-22 74 04, 070-282 51 60.