Körkort för medicinteknisk utrustning finns på många ställen men på avdelning 9 inom Ortopedicentrum på Vrinnevisjukhuset i Norrköping har idén överförts till andra områden. Ett hygienkörkort har införts och ett etikkörkort är på gång.
– Körkorten är ett sätt att kvalitetssäkra vården och vi tycker att de mjuka områdena inte ska glömmas bort, menar Margareta Fransson, vårdenhetschef på avdelning 9. Vårt nästa körkort handlar om etiska frågor.
| |
 |
|
Initiativtagarna till hygienkörkortet; Johanna Pahlmgren, sjuksköterska och hygienombud (för tillfället föräldraledig) tillsammans med Margareta Fransson, vårdenhetschef på avdelning 9, Ortopedicentrum, ViN. |
Ett sätt att följa upp hygienkunskaperna
På avdelningen vårdas bland annat höftopererade patienter som är infektionskänsliga och det är noga med hygienen. Johanna Pahlmgren arbetar som sjuksköterska och är också hygienombud. För ett år sedan fick hon uppdraget att sammanställa ett dokument om vilka hygienrutiner som gäller för arbetet på enheten. Hon utgick från de regler som gäller för hela Landstinget i Östergötland och kompletterade med lokala rutiner. Alla medarbetare ska ta del av dokumentet och följa rutinerna.
– Att utveckla ett körkortstest var ett sätt att följa upp att medarbetare har tillräckliga hygienkunskaper. För att bli godkänd krävs ett visst antal rätt, annars blir det till att läsa på och göra testet på nytt, berättar Johanna Pahlmgren. I dagsläget är det undersköterskor och sjuksköterskor som får ta hygienkörkortet.
Hygienteam och observatörer
Hygienarbetet på enheten bedrivs i olika former, det finns också ett hygienteam som består av representanter från olika yrkesgrupper som har olika ansvar att informera och följa upp hygienrutinerna. Hygienobservatörer finns på avdelningen, liksom på de flesta enheter i landstinget. Deras uppgift är att observera hur arbetskamraterna följer rutinerna.
– Det är bra att det genomförs inom hela landstinget, då blir det legitimt att påminna dem som inte följer rutinerna och jag tror inte att man behöver uppfattas som någon slags polis, säger Margareta Fransson.
"Vi måste vara vaksamma"
En del av hygienreglerna är lättare att följa upp, de som gäller klockor, smycken, naglar och hår samt klädsel. Annat är inte lika synligt.
– Att sprita händerna före och efter kontakt med varje ny patient betyder mycket för att minska risken för smittspridning, säger Olof Tegsjö verksamhetschef för omvårdnad. Det syns inte på samma sätt om det är gjort.
– Vi i vården är inte vana vid att bli uppföljda i arbetet men jag tror vi får acceptera det, fortsätter han. Vi vet vad ett MRSA-utbrott innebär och det finns andra bakterier som ESBL som börjar dyka upp och som gör att vi måste vara vaksamma. De vårdrelaterade infektionerna är kostsamma, både räknat i patienters lidande och pengar.
Läs mer om observationsstudierna>>>
Textansvarig: Eva Abrahamsson, mobiltfn 070-282 51 60.