Hur kan läkemedel användas på bästa sätt och hur ser läkemedelsanvändningen ut idag? Det är viktiga frågor som NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, fokuserar på. Nu har NEPI flyttat sitt kansli till Linköping.
Efter ett riksdagsbeslut för 15 år sedan, bildades NEPI 1994. Stiftelsen arbetar för att förbättra användningen av läkemedel – både utifrån ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. Mer konkret innebär det att NEPI både stöttar och deltar i forskningsprojekt som bedrivs inom området. NEPI arbetar också med utbildning, information och nätverksbyggande för att förbättra läkemedelsanvändningen.
Från Malmö till Linköping
I sommar gick flytten av NEPI:s kansli från Malmö till Linköping. Men tanken är inte att bygga upp ett stort kansli med många anställda, utan kanslifunktionen kommer att vara minimal med endast en person anställd.
– Vi kommer framförallt att fungera som en katalysator genom att både stötta och initiera forskningsprojekt, säger Mikael Hoffmann, chef för NEPI och överläkare inom Landstinget i Östergötland.
Ett landsting som väljer att satsa på ett intressant uppföljningsprojekt kan till exempel få extra stöd från NEPI för att genomföra detta och för att möjliggöra kunskapsöverföring till andra intresserade.
– Men det handlar om avancerade studier där kunskaper om arbetssätt, och inte bara resultatet, ska vara värdefullt för andra.
Förbättrad sjukvård genom uppföljning
Forskning kring läkemedel handlar ofta om effekter och biverkningar.
– Då NEPI bildades låg fokus främst på hur säkra läkemedel är, hur läkare valde läkemedel och hur patienterna använde dem. Detta är viktigt, men det är också viktig att följa upp en annan typ av frågeställningar, säger Mikael Hoffmann och nämner bland annat vilka som får ett visst läkemedel samt vilka effekter detta ger vid vardaglig användning i vården, det vill säga hos patienter som normalt inte kan deltaga i kliniska läkemedelsprövningar.
– Sjukvården har ett ansvar för dessa frågor och har fått en rad nya verktyg för att kunna göra detta. I slutändan handlar det om att lära oss mer om läkemedel och det kommer i förlängningen också patienterna till del, säger Mikael Hoffmann som tidigare även arbetat som läkemedelschef inom Landstinget i Östergötland.
I framtiden hoppas Mikael Hoffmann att fler forskningsprojekt dras igång. I Sydöstra sjukvårdsområdet (landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping) finns goda förutsättningar för bra och omfattande studier. Inte minst för att man i alla tre landstingen håller på att införa samma typ av elektronisk patientjournal.
– Fördelen är att vi fångar in data på samma sätt och här finns stora möjligheter att förbättra sjukvården genom uppföljning.
Textansvarig: Sandra Johansson, telefon 013-22 73 53, 0768-22 73 53