Introduktion till traumaarbetet

PM kring trauma är utarbetade av ViN´s traumagrupp för att vara en vägledning vid omhändertagandet av svårt skadade patienter som inkommer till akutmottagningen i Norrköping efter att ha utsatts för kraftigt våld. Begreppet STORT TRAUMA används för att kategorisera denna patientgrupp.

Definition stort trauma

Påverkan på vitala funktioner, andningsfrekvens <10 eller>29, systoliskt blodtryck < 90 mmHg, puls > 120, påverkat medvetande (RLS>2, medvetslöshet i förloppet) eller skadetyper i form av penetrerande skador mot huvud, hals, thorax, buk och rygg, omfattande skall-, ansikts-, och thoraxskador, inhalation och utbredda brännskador, rygg- och nackskador med neurologiska bortfallsymtom.

Traumaomhändertagandet

Omhändertagandet av svårt sjuka eller skadade patienter skall präglas av systematik, disciplin och snabbhet och kräver att flera läkarspecialister och andra personalkategorier samlas kring patienten. Sjukhusets Traumalarm är startskottet för detta distinkta, multidisciplinära omhändertagande. Vid Traumalarm samlas kirurgjour, akutmottagningssjuksköterska respektive -undersköterska, anestesijour och iva-sjuksköterska, ortopedjour samt röntgensjuksköterska samt akutmottagningens sekreterare på akutmottagningens traumarum 43. Vid två eller flera skadade fördelas dessa på rum 43 samt traumarum 2 (rum 44). Frånsett en svårt skadad på varje rum så kan en lättare skadad fördelas på respektive rum. De två traumarummen avdelas med en delbar vägg. Vid tre eller fler svårt skadade fördelas patienter till IVA och/eller operation. I dessa situationer skall regional sjukvårdsledning kopplas in om så redan ej skett.
På traumarummen skall traumateamet arbeta runt patienten. Utöver traumateamet får personal under inskolning deltaga i arbetet. AT-doktorer får delta på traumarummen som observatörer. Studenter skall ej närvara på traumarummen då det upplevs trångt och därmed hindrar traumaomhändertagandet.
Traumaarbetet i Norrköping skall följa riktlinjerna från PHTLS, ATLS respektive TNCC. Samtliga läkare respektive sjuksköterskor som kan komma att ingå i detta arbete skall ha erhållit någon av ovanstående utbildningar. Arbetet i traumaarbetet skall präglas av samarbete, tydlighet och snabbhet samt skall utvärderas. Vid tvetydighet eller missnöje önskas avvikelserapport i Synergi på den egna enheten, rubricerad som trauma för att dessa skall kunna samlas och arbetet i framtiden utvecklas och optimeras.

Förberedelser

För att möjliggöra ett snabbt omhändertagande krävs att all inblandad personal samlas på en plats redan före eller direkt i samband med patientens ankomst. Vid Stort Trauma samlas alla på traumarummet på akutmottagningen. Respektive personal iordningsställer utrustning och ev uppdukningar. Skyddsutrustning (skyddsförkläde, handskar, munskydd med ögonskydd, rtg.förkläde tas på. Traumateamet utplacerar sig enligt riktlinjer.

Rapportering

Då patient med prehospital personal anlänt lämnar ambulanssjuksköterskan rapport till kirurgjouren högt och tydligt så att alla inblandade hör. Rapporteringen skall vara systematisk (väsentlig patientinfo, olycksfallstyp, status med avseende på vitala funktioner) och begränsas till en minut. Under rapportering utförs endast livsuppehållande åtgärder.

Omhändertagande

Kirurgjouren leder arbetet på akutrummet, tar anamnes av patienten samt gör en klinisk undersökning och rapporterar denna fortlöpande inför all personal. På så sätt behöver patienten endast undersökas av en person. Övrig personal arbetar under största möjliga tystnad, på så sätt kan arbetet och upplevelsen för patienten bli såväl lugn och säker.
För att underlätta kirurgjourens arbete har anestesijouren ett ordningsansvar på akutrummet och begränsar antalet observatörer som i tysthet skall uppehålla sig bakom den röda linjen.

Medicinskt arbete

Patienten ligger kvar på ambulansbåren under rapportering, därefter lyfts patienten på combicarriern över till traumatransfer på traumabåren. Patienten lösgörs från combicarriern och primär undersökningen startas av kirurgjouren Undersökningen avbrytes vid livshotande statusfynd, varpå dessa åtgärdas och undersökningen kan därefter fortsätta. Efter primärundersökning och ev livsuppehållande åtgärder gjorts sker den sekundära bedömningen samt stockvändning. Efter den sekundära bedömningen görs åtgärder som tex. fraktur stabilisering, läkemedelsadministrering etc.
Medicinskt inriktningsbeslut fattas av kirurgjour i samråd med ansvarig anestesiolog och ortoped, inom 20 min. Patienten stabiliseras färdigt och överflyttas sedan till rtg, operation eller iva-plats. Arbetet på akutrummet skall vara avslutat inom 20 min.

Transport av traumapatient till Universitetssjukhuset i Linköping

Vid patienter med skallskada eller brännskador och vissa thoraxskador skall så tidigt som möjligt kontakt tas med respektive enhet på Universitetssjukhuset i Linköping. Vid sjukvårdsgrupp åligger det utlarmad anestesiolog att göra den bedömningen och direkt transportera patienten till Linköping.
Avsändande läkare ansvarar för hur övervakningen under transporten skall ske och vem som skall medfölja utifrån patientens skadeutfall och hot mot vitala funktioner. De patienter som kräver transportventilator, övervakningsskåp eller motorspruta som ej finns i ordinarie ambulans skall transporteras i intensivvårdsambulans för att upprätthålla nödvändig trafiksäkerhet för såväl patient som medföljande personal. Intensivvårdsambulans beställs från SOS Alarm, ange alltid prioriteringsgrad 1 (ambulans skickas så fort som möjligt och transporten sker med blåljus).
Patienter kategoriserade som Stort Trauma skall i möjligaste mån transporteras med två grova perifera infarter ( PVK > 1.5), artärnål i vä a. radialis. Skalltrauma kräver intubation vid RLS > 2, urinkateter (med temp.elektrod) för att medge ordination av mannitol. IVA´s transportjournal skall användas. Thoraxdränage kan förses med Heimlichventil för att underlätta transporten.

Utvärdering

Traumaarbetet skall som tidigare angivits präglas av samarbete. Konflikter eller meningsskiljaktigheter löses aldrig på akutrummen utan i efterhand, tillsammans med någon i traumagruppen. Synpunkter på icke optimalt fungerande moment dokumenteras enligt gällande avvikelsesystem. På så sätt möjliggörs en systematisk uppföljning och identifikation av bristande rutiner som därmed kan åtgärdas. Dessa avvikelser skall systematiseras som Trauma oavsett på vilken enhet avvikelsen dokumenteras.

Målsättning

Arbetet vid Stort Trauma skall utvärderas efter mätbara mål som årligen utvärderas och presenteras för ansvariga klinikföreträdare för kirurgi, anestesi, ortopedi, röntgen och akutmottagningen i Norrköping.
Mätbart mål:
Antal och specifikation av avvikelserapporter.

Personalomhändertagande

Omhändertagandet av svårt skadade kräver mycket av personalen. Det är allas vårt ansvar att meddela om vi känner ett behov att prata igenom situationen på grund av att psykisk påfrestning eller att vi iakttagit att någon arbetskamrat farit illa. Ytterst ansvarar kirurgjouren för att s.k. ”defusing” genomförs, detta sker vanligen via delegering till akutmottagningens kurator. Samtliga inblandade skall erbjudas att deltaga. ”Defusing” skall genomföras inom 24 timmar efter omhändertagandet av den skadade.