RSV och annan bronkiolit hos spädbarn
 

BAKGRUND
Bronkiolit drabbar framför allt spädbarn <6 månader och orsakas av svullnad och slemproppar i de minsta luftvägarna. Detta leder till sk airtrapping med dyspne´, desaturation, tackypne, inspiratoriska krepitationer och endexpiratoriska ronci.

Bronkiolit orsakas vanligtvis av RS virus, men kan även bero på Humant metapneumovirus eller liknande luftvägsvirus. RS virus kan diagnosticeras med PCR teknik. Nasopharynxaspirat..

Vanligast är att barnet från början visar förkylningssymptom och eller bara generell slöhet och centralt utlösta apnétillbud (de yngsta och prematura). På tredje dagen har bronkioliten utvecklats och den kulminerar runt dag 5-6, för att sedan avta och vara över runt dag 8-10.

Smittsamhet (gäller RS virus)

• Droppsmitta- hosta sprider smitta inom 2 m.
• Handkontakt- noggrann handhygien och plastförkläde.
• Smittsamhet upp till tre veckor efter insjuknandet.
• Cave ! kontakt med andra spädbarn och äldre.

BEHANDLINGSPRINCIPER:

1. Näsrensugning, näsdroppar (Nezeril), högläge med huvudet.
2. Paracetamol regelbundet mot ev feber och obehag, smärta vid hosta.
3. Syrgas--MÅLvärde >93%  men ibland kan barnet må bättre och få en lugnare andningsfrekvens om saturationen stiger > 95%.
4. SOND för matning om barnet inte orkar äta helt själv. IV vätskebehandling kan övervägas om syrgasbehovet är i stigande från 2 l/min och barnet är mycket påverkat.
5. Vid krepitationer och förlängt expirium (bronkiolitbiljud):
   Inhalation med hyperton koksalt enl mall i Cosmic (blandning adrenalin + NaCl 3%).
   Ge detta var fjärde timme som regel. Om barnet har effekt av behandlingen men försämras innan 4 timmar passerat och inte blir för trött kan den ges var tredje timme som oftast. Inhalationen kan ges i AILOS (4 ml), via mask eller flöde.
   Den kan även ges i MAXIN, vilket tar ca 16 minuter. Kom ihåg sekretmobilisering med lägesändring och vaggande rörelser, ”buff i rumpan”.
    
   Vid inslag av sibilanta ronci kan en ren adrenalininhalation 1mg/ml, 2 min på flöde i Maxin ha viss effekt.
    
   Undvik att inhalera barnet tätare än varannan timme efter inläggningen, det ger trötthet och tackykardi. CPAP är då nästa steg.
6. Om barnet stiger i pCO2 (kapillärt) 8-9 och ej svarar på behandlingen, har apnéer, är svårt att syresätta eller slött, lägg barnet i CPAP. CPAP förhindrar atelektaser och förbättrar elimineringen av slem.
   

   CPAP behandlingen skall ske kontinuerligt och barnet skall ha vak åtminstone första dygnet. Rekommenderat tryck: 4 cm vatten. Trycket kan ökas till 5-6 om utebliven effekt. Blodgas skall kontrolleras 1-1,5 timme efter start av CPAP + vid försämring Na och K i serum skall kontrolleras på alla barn som behöver CPAP och dagligen vid iv vätskebehandling. Risk för utveckling av SIADH med hyponatremi. Om utebliven förbättring av CPAP ( kvarstående högt PCO2, apéer, ökande syrgasbehov) bör barnläkaren kontakta neobakjouren för att få råd och tips, ett alternativ kan vara Terbutalindropp, samt diskutera intubationsberedskap. Om barnet förbättras och syrgasbehovet minskar till < 25%  kan man försöka med att sänka trycket till 3 cm vatten och sedan prova utan CPAP om barnet ej försämras

7. Vid ihållande feber >38.5, utebliven förbättring, överväg att ta CRP, lungröntgen
   (atelektaser, infiltrat), ge antibiotika om tydliga tecken till bakteriell sekundärinfektion.
8. Vid långdragna besvär ( > 8-10 dagar) och/ eller tydliga kliniska tecken till bronkoobstruktivitet, överväg sedvanlig astmabehandling.

REFERENSER

Epinephrine for bronchiolitis. Cochrane database of systematic reviews [1469-493X] Hartling, L år:2011 iss:6 sidor:CD003123
Nebulized hypertonic saline solution for acute bronchiolitis in infants. Cochrane database of systematic reviews [1469-493X] Zhang, L år:2008 iss:4 sidor:CD006458