 |
Vad innebär patientdatalagen? |
|
Vårdgivare och patient kan få en samlad bild av patientens vårddokumentation, oavsett hur många eller vilka vårdgivare en patient har. Det ger en bättre, snabbare och enklare förutsättning för korrekt diagnos och behandling. Patienten får rätt att ta del av vilka som läst journalen och kan bestämma över vilka vårdenheter som får ta del av patientuppgifterna.
|
|
Vad är syftet med patientdatalagen? |
|
Informationshanteringen inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den bättre tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet, samtidigt som den främjar kostnadseffektivitet. Personuppgifterna ska utformas och behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras.
Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.
|
|
Vilka lagar och föreskrifter ändras med patientdatalagen? |
|
Patientdatalagen ersätter patientjournallagen och vårdregisterlagen och medför ändringar i Offentlighets- och sekretesslagen. Det har kommit nya föreskrifter om informationshantering och journalföring från Socialstyrelsen som ersätter föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) om patientjournallagen och om (SOSFS 1996:16) dokumentation av patientbehandling inom tandvården med mera.
|
|
Innebär patientdatalagen att alla sjukhus ska ha ett gemensamt system för journalföring? |
|
Lagen säger att det finns utrymme för ett frivilligt samarbete mellan olika vårdgivare att se varandras journaler via digitala medier. Det är alltså inte ett gigantiskt IT-sytem som ska byggas för alla journaler i landet. Att dela uppgifter ställer högre krav på en tydlig journalföring och en gemensam terminologi.
|
|
Vilka bestämmelser innehåller föreskrifterna om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården? |
|
- krav på informationssäkerhetspolicy
- regler om tilldelning av behörighet till åtkomst
- regler om dokumentation och kontroll av den åtkomst till och användning av patientuppgifter som förekommit
- regler om säkerhetskrav vid direktåtkomst för den enskilde
- regler om innehåll, utformning och hantering av journalhandlingar
|
|
Vad händer om jag är medvetslös och har viktiga uppgifter som är spärrade? |
|
Även om du som patient har spärrat uppgifter (motsatt dig åtkomst) för andra vårdenheter, vårdprocesser eller vårdgivare får dina patientuppgifter användas i nödsituationer när du själv inte är kapabel att fatta beslut.
|
|
Kommer patientuppgifterna att finnas synliga för alla via Internet? |
|
Nej, men vårdgivaren får erbjuda patienterna direktåtkomst till de egna patientuppgifterna över Internet. För att kunna ta del av uppgifterna måste man vara behörig och identifiera sig på två olika sätt, enligt samma princip som när man gör bankärenden eller deklarerar över Internet.
Vårdgivare som använder Internet för överföring av patientuppgifter ansvarar för att överföringen görs på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna.
|
|
Hur gör jag för att spärra uppgifter i min journal? |
|
Om du inte vill att dina uppgifter ska ingå i ett system av sammanhållen journalföring eller vara tillgängliga för andra vårdenheter hos en vårdgivare, kan du begära att uppgifterna spärras. Du måste alltså tala om det för din läkare eller den representant för en vårdenhet eller vårdgivare som du har kontakt med. Men då måste du själv berätta för vårdpersonalen vad de behöver veta för att ge dig en bra och säker vård.
Du kan när som helst be vårdpersonalen ta bort spärren. Är ditt hälsotillstånd allvarligt och du själv inte kan informera dem som vårdar dig kan spärren tas bort tillfälligt. Men då måste uppgifterna ha betydelse för den vård som du behöver.
|
|
Kan man som förälder spärra sina barns uppgifter? |
|
Vårdnadshavare får inte spärra sina barns patientuppgifter. I takt med barnets stigande ålder och mognad får barnet själv spärra uppgifterna. |