Rutiner när prover sparas i biobank
Från den 1 november 2004 började Landstinget i Östergötland att tillämpa de nya rutinerna , i enlighet med biobankslagen, för att spara prover i biobanker fullt ut. För att få en enhetlig tillämpning av biobankslagen i samtliga landsting har Nationellt Biobanksråd tagit fram gemensamma riktlinjer för hur samtycke till att spara prover ska hanteras.
Samtycke från patienten krävs för alla prover som sparas i mer än två månader efter diagnos, exempelvis alla cell- och vävnadsprover samt vissa blod-, liqour- och urinprover. För patienterna innebär det att de ska få information och aktivt ta ställning till om deras prov ska sparas och till vilket syfte. En blankett, Nej-talong, finns framtagen som patienten ska fylla i då patienten inte samtycker till att provet får sparas eller om patienten vill begränsa användningen av sparat prov.
För den enskilde patientens vård och behandling kan det vara viktigt att kunna gå tillbaka och titta på tidigare prover för att till exempel se hur en sjukdom har svarat på behandling. Det sparade provet är också värdefullt för kvalitetsuppföljning, utvecklingsarbete, undervisning samt forskning. Provgivare ska när som helst ges möjlighet att ta tillbaka eller ändra omfattning av givet samtycke.
Gunilla Bergström, Regionalt biobankscentrum i sydöstra sjukvårdsregionen, har uppdraget att vara biobankssamordnare inom Landstinget i Östergötland, tel 010 - 103 44 03, e-post Gunilla.Bergstrom@lio.se