Ekonomisk analys

Bilden ovan visar den ekonomiska utvecklingen sedan mitten av 1980-talet. Staplarna visar det egna kapitalet per den 31 december respektive år och kurvan visar resultaten. Underskotten i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet medförde att det egna kapitalet försvann. Samtidigt påbörjades ett omfattande reducerings- och omstruktureringsarbete vilket resulterade i att landstinget de senare åren har haft balans mellan intäkter och kostnader. Det har dock varit alltför små överskott för att nå ett positivt eget kapital.

Fr.o.m. 2001 beräknas pensionsskulden inklusive löneskatt vilket innebär en försämring av det egna kapitalet med 1 miljard kronor. Tidigare år fr.o.m. 1991 har räknats om för att möjliggöra jämförelser. I bilden ingår också den planerade utvecklingen enligt finansplanen för år 2002-2004.

Landstingets ekonomiska mål och strategi
Landstingets ekonomi ska vara så stark att landstinget har rimlig handlingsfrihet och beredskap. Detta innebär inte att landstinget ska bygga upp omfattande reserver i form av stort eget kapital. I grunden ska landstingets intäkter löpande användas för skattebetalarnas räkning.
Landstinget har två långsiktiga ekonomiska mål.
- Årsresultat som är överskott.
- Rimlig buffert i form av eget kapital.
Det första målet är i det närmaste uppnått men behovet att bygga upp rimliga ekonomiska reserver kvarstår. Den förhållandevis starka svenska ekonomin innebär ökade skatteintäkter och även ökade statsbidrag. Medlen används främst till utökade resurser till vården. Det innebär att det andra målet, att bygga upp ett eget kapital, kommer att nås på längre sikt.

Allmänt om resultat- och balansräkning
Den ekonomiska redovisningen i form av resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning visas för koncernen i form av sammanställd redovisning och för landstinget inklusive full fondering av pensionsskulden. Full fondering av pensionsskulden innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen.

Enligt redovisningslagen ska landsting och kommuner fr.o.m. år 2000 redovisa pensionerna enligt den s.k. blandmodellen. Detta innebär att endast pensionsförpliktelser fr.o.m. 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Konsekvensen blir normalt ett bättre resultat eftersom endast skulduppräkningen för en mindre del av pensionsskulden ska belasta resultatet. Resultatet blir bättre i början av perioden men avsätts inte medel för framtida pensionsutbetalningar medför detta en belastning på kommande generationer. Landstingsfullmäktige har beslutat att landstinget ska redovisa enligt full fondering. För att uppfylla lagen så finns den ekonomiska redovisningen enligt blandmodell med som information.

Den ekonomiska analysen beskriver i huvudsak landstinget enligt fullfonderingsmodellen.

Den sammanställda redovisningens resultat
Den sammanställda redovisningen visar ett underskott på 5 mkr. Vid konsolidering av de fyra koncernföretagen som ingår i den sammanställda redovisningen, AB Östgötatrafiken, Tvätteribolaget, Birgittabolaget samt ALMI Företagspartner, ökar resultatet med 3 mkr. Av resultatförbättringen svarar Östgötatrafiken för 4 mkr och ALMI Företagspartner Östergötland AB för minus 1 mkr. Östgötatrafiken redovisar dock inte detta resultat själva. Det är vid justering av resultatet för att få samma periodiseringsregler som landstinget som resultatet försämras.

Vid konsolidering ökar landstingets omsättning, dvs verksamhetens intäkter, med 275 mkr. Det egna kapitalet förbättras från minus 1 082 mkr till minus 1 047 mkr.

Landstingets engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs under avsnittet Landstingets engagemang i bolag och stiftelser.

Resultatet år 2001 – nämnder och produktionsenheter
För att förklara landstingets resultat på minus 8 mkr, kan det delas in i två delar. Dels resultatet för nämnder och produktionsenheter för sig och dels resultatet för gemensamma intäkter och kostnader (den s.k. finansförvaltningen) för sig. Inom finansförvaltningen redovisas bl.a. skatter, statsbidrag, samt utbetalning av ersättning till nämnder och produktionsenheter. Nämnder och produktionsenheter redovisar ett underskott på 96 mkr medan finansförvaltningen redovisar ett överskott på 88 mkr. Nedan kommenteras nämnder och produktionsenheters resultat.

Av landstingets 85 produktionsenheter redovisar 49 stycken ett underskott. Det är tillåtet att ha ett negativt årsresultat om enheten har ett positivt eget kapital. Totalt 29 produktionsenheter har ett negativt eget kapital.

Centrumen inom Universitetssjukhuset i Linköping har sammantaget ett underskott på 85,3 mkr. Samtliga centrum redovisar ett underskott 2001. Störst underskott har Medicin- och kirurgcentrum US med minus 28,4 mkr och därefter Neurocentrum med 17,5 mkr, Barn/Kvinnocentrum 15,6 mkr och O-centrum minus 15,2 mkr. Endast Hjärtcentrum och Centrum för psykiatri och samhällsmedicin har ett positivt eget kapital.

Av centrumen inom Vrinnevisjukhuset i Norrköping redovisar tre av fyra centrum positiva resultat. Det totala överskottet inom Vrinnevisjukhusen är 4,7 mkr. Det är Psykiatricentrum som redovisar ett underskott på 3,5 mkr.

Lasarettet i Motala redovisar ett överskott på 1,8 mkr. Hälso- och sjukvården i Finspång redovisar ett nollresultat beroende på att finansförvaltningen täckt årets underskott på 12,8 mkr i samband med övergång till ny organisation. Även det negativa egna kapitalet har nollställts.

Primärvården redovisar sammantaget ett underskott på 32,8 mkr. Det egna kapitalet inom primärvården är nu i det närmaste förbrukat. Folktandvården har ett positivt resultat på 0,6 mkr. Detta avser två tredjedelar av det totala resultatet eftersom en tredjedel har bokats upp som skuld till personalen i form av resultatlön.

Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat 2001 var ett underskott på 16,2 mkr. Underskottet föregående år var 78,4 mkr. Under året har nämnden fått ett tillskott med 75 mkr. I samband med bokslutet kompenserades nämnden även med 58 mkr för ökade rörliga ersättningar pga. ökad produktion på sjukhusen samt avseende utomlänsvården.

Det samlade resultatet inom produktionsenheterna på minus 96 mkr är mycket oroande. Inom enheter som har kraftig obalans pågår projekt och åtgärder för att komma tillrätta med problemen.

Resultaten och eget kapital per produktionsenhet presenteras i tabellen resultat per produktionsenhet (här ligger en länk).

Resultatet 2001 – (gemensamma intäkter och kostnader – finansförvaltningen)
Finansförvaltningens överskott var 88 mkr jämfört med budgeterat 2 mkr. Den enskilt största förklaringsposten till överskottet är ökade skatteintäkter och generella statsbidrag på totalt 193 mkr jämfört med budget.

Det finns dock andra poster inom finansförvaltningen som avviker från budgeterat, både positivt och negativt. Vissa av de större kommenteras nedan.

Landstingsstyrelsen beslutade under året att satsa 75 mkr i ökade landstingsbidrag till hälso- och sjukhusvårdsnämnden för upphandling av hälso- och sjukvård. I bokslutet kompenserades nämnden också för ökade kostnader för rörliga ersättningar med 58 mkr. Detta påverkar finansförvaltningens resultat negativt jämfört med budget med motsvarande belopp. Beslut har även fattats att täcka det negativa resultatet inom Hälso- och sjukvården i Finspång med 13 mkr.

Inom landstingsstyrelsen finns medel avsatta bl.a. för att täcka omställningskostnader, kompetensutveckling, IT-kostnader och FoUU. Eventuella överskott flyttas mellan åren och 2001 har 16 mkr netto återförts till finansförvaltningen.

Reavinster och reaförluster vid försäljning av fastigheter redovisas inom finansförvaltningen men budgeteras inte av försiktighetsskäl. Under 2001 såldes fastigheten Kanaljorden 3:3 med en reavinst på 2,7 mkr. Dessutom erhöll landstinget ytterligare 0,7 mkr från en tidigare försäljning av fastigheten Ekorren pga. att en klausul löstes ut.

Pensionsskulden
Pensionsskulden exklusive löneskatt har under året ökat med netto 15 mkr och uppgår till 4 135 mkr vid utgången av 2001. Anledningen till den låga skuldökningen är att skulden avseende änkepensionen har lyfts bort. Detta medför en minskning av skulden med drygt 60 mkr. Skulden avseende änkepension är omgärdad av så många villkor att det råder stor osäkerhet om vad som kommer att regleras. I den nya beräkningsmodellen, P-finken, bestämdes därför att skulden skulle reduceras med hela änkepensionen.

Fr.o.m. 2001 redovisas även löneskatten på pensionsskulden. Enligt redovisningsrådet ska samtliga landsting ha infört detta byte av redovisningsmetod senast fr.o.m. räkenskapsåret 2002. Övergången till att periodisera löneskatten innebär att det egna kapitalet minskar med 1 000 mkr vid ingången av 2001. Aktuell skuld avseende löneskatt på pensionsskulden är 24,26 % av pensionsskulden, vilket innebär 1 003 mkr vid utgången av 2001.

Från pensionsskulden utbetalades 166 mkr till befintliga pensionärer. Skulden tillfördes 43 mkr för intjänade pensionsrätter för nu anställd personal beräknat på 4,82 % på lönesumman. Detta är exklusive den del som ska betalas ut i form av individuell pensionspremie. Vidare avsattes 5 mkr till pensionsskulden för täckning av beslutade garantipensioner och slutligen tillfördes skulden 133 mkr i ränteintäkter.

Landstingets likvida medel förvaltas dels av landstinget och dels av externa kapitalförvaltare. Av de totala kortfristiga placeringarna och likvida medlen på 2 546 mkr förvaltas 2 012 mkr av externa förvaltare. Landstingets egen förvaltning av likvida medel har gett en förräntning på 5,63 %. De externt placerade medlen har pga. den allmänna nedgången på den finansiella marknaden medfört att räntenettot blev negativt 2001. Landstinget redovisar endast realiserade händelser, dvs. förfallna och upplupna räntor samt reavinster/förluster vid försäljningar av värdepapper. Värdepapper skrivs ned till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.

Läkemedelsreformen
Landstingets kostnader för förskrivning av läkemedel inom öppen vård uppgick totalt till 780 mkr, vilket är en ökning med 7,7 % jämfört med 2000. Detta är strax över riksgenomsnittet för vilket kostnaderna ökade med 7,3 % mellan 2000 och 2001. Kostnaden per capita för läkemedelsförmånen ligger i Östergötland på riksgenomsnittet, dvs. något över 1 900 kr per person.



Inkluderas även patienternas kostnader är ökningen för landstinget 6,0 %. Skillnaden förklaras av att en relativt mindre andel av totalkostnaden, 22,5 %, bärs av patienterna 2001 (2000 23,7 %). De 15 största preparatgrupperna stod för knappt 40 % av totalkostnaden 2001.

Under 2001 har kostnaderna bokförts på respektive produktionsenhet utifrån den information som finns förtryckt på varje recept. Produktionsenheterna har erhållit full ersättning för kostnaderna. Fr.o.m. 2002 införs en ny budgetmodell. Grundprincipen är att vårdcentralerna har ansvar för samtliga förskrivningar till sina listade patienter avseende ”allmänpreparat”, vilka utgör ca 80 % av läkemedelskostnaden. Ersättningen är baserad på kapitation. Resterande förskrivning är definierad som klinikpreparat och belastar förskrivande enhet, primärvården undantaget.

Landstinget erhöll år 2001 ett statsbidrag som täckte läkemedelskostnaderna förutom den del som landstinget enligt överenskommelsen individuellt samt solidariskt skulle svara för. Detta belopp var 7,5 mkr.

Under perioden 2002 t.o.m. 2004 kommer landstinget att ersättas med en fast summa årligen från staten. Ersättningen är baserad på ålder, kön och socioekonomi och räknas upp med ca 5 % per år. En slutavräkning mellan landstingen och staten ska ske efter periodens slut. Landstingen kan då erhålla en mindre andel i kompensation om kostnaderna har överstigit statsbidraget under perioden.

Personalkostnader
Med personalkostnader avses löner, arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader som t.ex. omställningskostnader. Lönekostnaderna har ökat med 4,5 % mellan 2000 och 2001 om beloppet år 2000 korrigeras för dels att löneskatten avseende 1998-1999 för den individuella pensionspremien betalades ut för tre år 2000 samt för omräkning pga. periodisering av löneskatten på pensionsskulden.

Vid årsskiftet var antalet anställda 12 088, vilket innebär en ökning med 139 personer. Detta medför också att kostnaderna i samband med att personal slutar i landstinget på grund av övertalighet har minskat de senaste åren. 2001 var totalsumman för dessa omställningskostnader 10 mkr varav 6 mkr inklusive löneskatt avsåg garantipensioner (2000 totalt 20 mkr).

I stället för övertalighet råder i dagsläget personalbrist inom vissa enheter och inom vissa yrkeskategorier. Detta har medfört att köp av tjänster från bemanningsföretagen har ökat från 21 mkr år 2000 till 67 mkr år 2001. Detta är en mycket oroande utveckling och har lett till att landstingsstyrelsen fattade beslutet att fr.o.m. 2002 i princip inte tillåta inhyrning av personal.

Övriga intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter ökar med 5 % medan verksamhetens kostnader, efter justering för löneskatten men inklusive avskrivningar, ökat med 5,9 %. Inom verksamhetens intäkter ökar försäljning av hälso- och sjukvård samt patientavgifter och andra avgifter med 3,9 %. Försäljningen av tandvård minskar med ca 1,5 %. Inom kostnadssidan ökar den köpta verksamheten markant varav köpt sjukvård ökar med 11 %. Förbrukningsinventarier ökar med 16 % beroende främst på att datorer ofta hamnar under ett halvt basbelopp och numera redovisas som en driftkostnad.

Investeringar
Landstingets nettoinvesteringar, dvs. investeringsutgifter reducerat med investeringsinkomster, var 255 mkr 2001. Detta är en ökning med 48 mkr jämfört med föregående år. Av de enskilt större investeringarna svarar genomlysningsutrustning inom Kirurgicentrum ViN och O-centrum US för 11 mkr respektive 6 mkr. De största övriga investeringarna sker inom hjälpmedelsverksamheten, digitaliserad röntgen och inom IT-området. Avskrivningarna 2001 är 259 mkr och i nivå med nettoinvesteringarna.

De årliga investeringarna har minskat under senare delen av 1990-talet och pendlar mellan 175 mkr och 260 mkr. Landstinget har inte sedan 1990 lånat för att finansiera investeringar. Finansiering har skett med hjälp av eget kapital och genom försäljning av anläggningstillgångar. I tabellen investeringsredovisning finns en sammanställning över investeringar år 2001 per produktionsenhet.

Delårsbokslut



Uppföljningen av ekonomin fokuseras mer på redovisade månadsresultat, s.k. delårsbokslut, än på helårsbedömning. Produktionsenheterna gör delårsbokslut samtliga månader utom januari. Delårsboksluten har i stort sett samma status som ett helårsbokslut, vilket innebär samma redovisningsprinciper. Genom att se till att så många debiteringar som möjligt sker månadsvis blir redovisningen periodiserad med automatik. Fortfarande återstår en hel del att göra. Delårsboksluten har dock tillfört mer kunskap om hur verkligheten ser ut. I grafen ovan kan man se hur resultatet har varit under året.

I tabellen nedan framgår hur olika delkomponenter har förändrats i förhållande till budget vid de tre tillfällen som helårsbedömning görs. Även ursprungsbudget och totalt helårsresultat ingår.



Budgetavvikelsen blev slutligen minus 10 mkr. Produktionsenheternas helårsbedömningar under året visar på en relativt hög prognossäkerhet. Jämförs de olika produktionsenheternas bedömda resultat varierar dock dessa mellan perioderna. Förbättringen mellan årets sista helårsbedömning och det slutliga resultatet förklaras främst genom ökade skatteintäkter.

Jämförelse med andra landsting
Landstinget i Östergötland låg 2000 för tredje året i rad i topp vid jämförelser av landstingens ekonomiska styrka. Det är Landstingsförbundet som har tagit fram ett nyckeltal som är en sammanvägning av eget kapital, pensionsskuld och de tre senaste årens genomsnittliga förändring av eget kapital. Detta relateras till nettokostnaden. På andra plats ligger Hallands läns landsting och på tredje plats Jönköpings läns landsting. Det finns ännu inga uppgifter för 2001 men sannolikt behåller Landstinget i Östergötland en hög placering.