| |
|
|
|
|
|
|
| Ekonomiska Fakta |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
1997 |
1996 |
| Verksamhetens nettokostnader |
-5 587 |
-5 299 |
-4 950 |
-4 653 |
-4 432 |
-4 215 |
| Skatteintäkter och statsbidrag |
5 603 |
5 249 |
4 870 |
4 587 |
4 356 |
4 137 |
| |
|
|
|
|
|
|
| Skatteintäkter och statsbidrag/nettokostnader i % |
100,3 |
99,1 |
98,4 |
98,6 |
98,3 |
98,1 |
| Soliditet % |
-20 |
-19 |
-19 |
-20 |
-21 |
-21 |
| Balanslikviditet |
2,5 |
2,3 |
2,3 |
2,2 |
2,2 |
2,0 |
| Likviditet i dagar |
174 |
197 |
170 |
163 |
142 |
119 |
| Volymförändring |
2,1 |
2,9 |
1,8 |
1,3 |
-0,4 |
-3,4 |
| Utdebitering, kr |
9,85 |
9,85 |
9,85 |
10,01 |
10,01 |
10,01 |
| Skuldsättningsgrad i % totalt |
120 |
119 |
119 |
120 |
121 |
121 |
| varav avsättningar |
95 |
93 |
95 |
97 |
101 |
101 |
| varav kortfristiga skulder |
25 |
26 |
24 |
23 |
20 |
20 |
| varav långfristiga skulder |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| |
|
|
|
|
|
|
Den finansiella analysen sker med hjälp nyckeltal och det är landstinget som kommenteras om inget annat anges. I tabellen finns nyckeltal för åren 1996 till 2001. Fr.o.m. 2001 periodiseras löneskatten på pensionsskulden. För att erhålla jämförbarhet har samtliga år räknats om och det innebär förändrade nyckeltal. I kommentarerna beskrivs nyckeltalen samt analyseras.
|
| Verksamhetens nettokostnad |
Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exkl. skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) minus verksamhetens kostnader (exkl. finansiella kostnader). Nettokostnaden i landstinget ökade mellan 2000 och 2001 med 288 mkr. Motsvarande siffra mellan 1999 och 2000 var 365 mkr. Landstingsskatten och generella statsbidrag ökade mellan åren med hela 354 mkr. Sätts skatteintäkter och generella statsbidrag i relation till nettokostnaderna visas hur stor del av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Detta mått förändrades när nettokostnadsbegreppet i samband med den nya redovisningslagen kom att innefatta även avskrivningarna. Skatteintäkter och generella statsbidrag täcker drygt 100 % av nettokostnaderna. Det negativa räntenettot medför dock att resultatet blir ett underskott.
|
| Soliditet |
Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital. Det är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. En hög procentsats innebär att en större del av tillgångarna finansierats av skattemedel och inte av lån. Landstinget har negativ soliditet pga. de kraftiga underskotten under 1980-talet som bidrog till ett negativt eget kapital. I samband med övergången till att periodisera löneskatten på pensionsskulden påverkas soliditeten negativt. Tidigare år har räknats om för att erhålla jämförbarhet. Soliditeten är 2001 minus 20 %. Skulle landstinget redovisa pensionsskulden enligt blandmodellen skulle soliditeten vara 66 %. Vid jämförelse med andra landsting ligger Östergötland över riksgenomsnittet.
|
| Likviditet |
Balanslikviditet anger omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Det är ett mått som visar betalningsförmågan på kort sikt. Balanslikviditeten i landstinget är 2,5, vilket innebär att omsättningstillgångarna är 2,5 gånger större än de kortfristiga skulderna. Genom måttet likviditet i antal dagar anges hur många dagar som landstinget kan klara betalningsströmmarna. Likviditeten minskade kraftigt under 1980-talet för att fr.o.m. 1991 åter stiga. Ökningen är ett led i uppbyggnaden av pensionsmedel. År 2001 kan landstinget klara betalningsströmmarna i 174 dagar. 1991 var antalet dagar som lägst med 2 dagar.
|
| Volymförändring |
Volymförändring är ett ekonomiskt mått för att se förändringen av verksamheten i fasta priser, dvs. efter att inflationen räknats bort. För att komma tillrätta med 1980-talets underskott genomfördes stora besparingsbeting under 1990-talet. Detta visar också volymutvecklingen som var negativ från 1991 till 1997. Under 2001 ökade volymen med x. Landstingen har fr.o.m. 2000 övergått till ett nytt sätt att beräkna volymökningen som utgår från nettokostnadsbegreppet och där samtliga landsting använder samma prisindex.
|
.
| Utdebitering |
Landstinget i Östergötland har en utdebitering på 9,85 kr per skattekrona. Med den skattesatsen ligger landstinget under riksgenomsnittet år 2001 som var 10,02.
|
| Skuldsättningsgrad |
| Skuldsättningsgraden anger den del av tillgångarna som finansierats av lånade medel. Skuldsättningsgraden delas upp i dels avsättningar, kortfristig skuldsättningsgrad och långfristig skuldsättningsgrad. I avsättningar ingår pensionsskulden inkl. löneskatt och landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Inom kortfristiga skulder ingår som största post semesterlöneskuld, inarbetad övertid och jour och beredskap. Denna skuld till personalen ökar år från år. Total skuldsättningsgrad är 2001 120 %. Det innebär att vi har mer skulder än tillgångar. Avsättningarna svarar för 95 % av skuldsättningen. Resterande del avser kortfristiga skulder eftersom landstinget inte har haft något långfristigt lån sedan 1995. |
Känslighetsanalys
Förändring i mkr: |
|
| Lönekostnader 1 % |
+/-40 |
|
|
|
|
|
| Nettokostnad 1 % |
+/-56 |
|
|
|
|
|
| Patientavgifter vård 1 % |
+/-1 |
|
|
|
|
|
| Skatteunderlag 1 % |
+/-51 |
|
|
|
|
|
| Generella statsbidrag 1 % |
+/-5 |
|
|
|
|
|
| I tabellen ovan framgår hur olika förändringar med 1 % påverkar landstingets ekonomi. |
| Sammanfattande kommentarer om det ekonomiska läget |
| Riksdagen har i lag beslutat att landsting och kommuner ska ha ekonomisk balans fr.o.m. år 2000. Med det menas i lagens mening att resultaträkningen ska visa överskott. Landstinget i Östergötland uppfyllde detta krav 2000, men inte 2001. Enligt finansplanen kommer dock balanskravet att uppfyllas kommande treårsperiod. Detta gäller under förutsättning att produktionsenheterna i huvudsak sammantaget klarar ett nollresultat år 2002. För detta erfordras kostnadspåverkande åtgärder, främst vad gäller personalkostnader. |