Vårt moderna samhälle ställer allt större krav på god syn. Mycket av det vi gör styrs av symbol- eller färgkodad information. Det blir allt viktigare att kunna använda Internet när banker och andra inrättningar styr kunderna bort från sina kontor. I yrkeslivet försvinner enklare tillverkningsarbeten och ersätts av uppgifter som kräver förmåga att hantera datorer och andra apparater.
Modern skolundervisning ställer också stora krav på synen. Kommunerna och landstinget har här tillsammans skyldighet att samarbeta effektivt för synskadade barns bästa.
Landstinget gör stora satsningar på flera områden för att invånarna i Östergötland ska kunna se eller rehabiliteras vid en synskada och på så sätt lättare kunna leva ett oberoende liv. Kapaciteten för operation av grå starr har ökats kraftigt under flera år, samtidigt som operationstekniken förfinats. Vid Universitetssjukhuset i Linköping tillämpas de senaste forskningsrönen för avancerad behandling av sjukdomar i hornhinnan. Vid syncentralen har en ny IT-enhet inrättats för att möta de nya kraven på rehabilitering av kraftigt synskadade.
Grå starr, eller katarakt på fackspråk, är en sjukdom som gör att ögats lins grumlas och gradvis försämrar synförmågan. Den vanligaste formen av grå starr uppkommer med stigande ålder och har inga andra kända orsaker. Omkring hälften av alla som är mellan 65 och 75 år, och omkring fyra femtedelar av dem som är äldre än 80 år, har linsgrumlingar.
Även när grå starr bara drabbar det ena ögat störs det friska ögat av den dimmiga bilden och bländningen som uppstår i det sjuka ögat. Det blir svårt att bedöma höjden på trottoarkanter och trappor och man häller lätt kaffet vid sidan av koppen, innan man vant sig vid enögdheten.
Med den försämrade synen följer ofta problem av mer social karaktär. Man kanske undviker att besöka anhöriga och vänner, blir mera beroende av hemhjälp, slutar läsa dagstidningen, får svårt att fortsätta med fritidssysselsättningar etc. Undersökningar visar att många gamla inte heller återgår till sina aktiviteter även när de till slut får bot för sjukdomen.
I Östergötland kommer gråstarrspatienterna med få undantag till operation innan sjukdomen ger allvarliga hinder i det dagliga livet. Detta har krävt en mycket kraftig ökning av antalet operationer, samtidigt som behovet av annan ögonsjukvård inte har minskat. Under perioden 1999-2001 har kapaciteten ökats med 2 500 extra operationer av grå starr. Trots de stora operationssatsningarna är efterfrågan fortfarande större än tillgången, sannolikt tack vare den skonsamma operationsmetoden och de goda operationsresultaten. Vid resursbrist kan ögonklinikerna också behöva avvakta tillfälligt med gråstarrsoperationerna för att inte behöva dra ned på vården av patienter med t.ex. glaukom, dvs. grön starr. Det finns dock ingen risk för att synnedsättningen ska bli obotlig under väntetiden.
Vid operation av grå starr byts den grumlade linsen mot en mjuk konstgjord lins och synen blir återställd.
Antalet operationer av grå starr har ökat dramatiskt i Sverige under de två senaste decennierna. Tendensen fortsätter och år 2001 starropererades nästa 8 personer per 1000 invånare i landet
Glaukom är namnet på en grupp närbesläktade sjukdomar som innebär att synnerven är skadad. På svenska kallas dessa sjukdomar även grön starr. Synnerven förmedlar synintrycken till hjärnan och skadorna gör att synfältet krymper. Glaukom drabbar oftast äldre personer. Vid 75 års ålder har fyra av 100 personer i Sverige sjukdomen. Före 50 års ålder är glaukom ovanlig.
Hos majoriteten av patienterna är sjukdomsförloppet förhållandevis godartat, men behandlingskrävande. Patienterna måste följas noga av ögonsjukvården under hela livet. Eftersom sjukdomen är vanlig och kräver återkommande livslånga kontroller, går det åt stora personalresurser. Glaukomvården utgör ca 25 % av ögonmottagningens patientbesök.
Den som har glaukom märker inga symtom i början, men en bit ut från centrum i synfältet går synen förlorad, först inom ett mycket litet område. Om ingenting görs kommer detta område utan syn att breda ut sig över centrum och sen över hela synfältet, vilket resulterar i blindhet. Den synskada som redan uppstått är definitiv och går alltså inte tillbaka. Av denna anledning har glaukompatienterna hög prioritet inom ögonsjukvården.
Kontroller och behandling i tid kan förhindra eller fördröja fortsatt försämring. Behandlingen består av ögondroppar och läkemedel i tablettform, men även laserbehandling och operationer kan komma ifråga. Ögonkliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping har speciellt intresserat sig för
att införa och utvärdera moderna glaukomoperationer.
Förtroendemännen i det medicinska programarbetet har under 2001 träffat bl.a. personer som har glaukom. I dessa samtal har patienterna beskrivit hur sjukdomen påverkat deras liv och vilka behov de har av sjukvård och andra samhällsinsatser. Flera av dem har haft kontakt med ögonsjukvården i många år. Det betonas bl.a. hur viktigt det är att såväl sjukvård som optiker är observanta på tecken på glaukom och att patienten snabbt får tid hos ögonspecialist för utredning och behandling.
Så här berättar en av patienterna:
– Det är tio år sedan min ögonsjukdom upptäcktes. 25 % av synen på det ögat blev skadad genom att jag gått för länge. Sedan dess har jag gått på kontroller och får ögondroppar.
En annan berättar:
– Jag upptäckte själv för tre år sedan att det skuggade i kanterna. Jag åkte direkt till sjukhuset. Det var en söndag och jouren tog emot. Jag hade högt tryck och det hade hunnit bli skador i ögat.
Behovet av kontinuerliga ögonkontroller är stort och det är viktigt för patienten att få träffa samma personal vid de olika kontrollerna. Många patienter önskar också mer information om såväl sjukdomen som ögats funktion, behandling, prognos, hjälpmedel och ärftlighet.
Konsekvenserna av sjukdomen i patienternas vardag och behovet av stöd och hjälpmedel är mycket varierande. Någon beskriver situationen så här:
– Jag kan inte trä en nål längre och handarbete har jag fått lämna. Jag behöver mycket ljus när jag ska göra något. Det är svårt att läsa exempelvis telefonkatalogen.
För en annan person har sjukdomen inneburit en stor livsomställning:
– Jag har en make som hjälper mig…vore jag ensamstående skulle det var mycket svårare… Jag kan inte laga mat längre. Utomhus behöver jag hjälp att ta mig fram, reklamskyltar, cyklar och uteserveringar på trottoarer är ett elände. Det är svårt att äta på restaurang. Mysbelysning är besvärlig, jag ser inget, man har ingen kontroll på hur det ser ut på tallriken. Man känner sig mindervärdig….
Patienter som drabbats av stora synnedsättningar framhåller också behovet av psykosocialt stöd.
Skador på hornhinnan
Samtidigt som landstinget ska klara av att operera tusentals invånare med gråstarr måste det finnas resurser att erbjuda bästa vård för mycket svåra och plågsamma sjukdomstillstånd i ögats främre delar.
Vid svår infektion i ögats främre delar, olyckor med starka kemikalier i ögonen eller andra svåra skador på ögats yta grumlas den genomskinliga hornhinnan genom ärrbildning. Sjukliga blodkärl växer också in i hornhinnan och hindrar ljuset från att komma in i ögat. Inte sällan drabbas patienten av skada på båda ögonen samtidigt och får därmed en plötslig, mycket svår synskada. Besvärande skavkänsla och värk är vanliga komplikationer. Denna typ av sjukdom är mycket svår att avhjälpa.
Landstinget i Östergötland har tillsammans med Hälsouniversitetet satsat på att nå internationellt hög standard inom avancerad behandling av hornhinnesjukdomar. Nya tekniker som gör det möjligt att rekonstruera hornhinnan etablerades vid universitetssjukhusets ögonklinik under år 2000. En hornhinnebank som inrättats under 2001 utgör en grundsten liksom excimerlasern som ger möjligheter till en ny typ av hornhinnekirurgi, utöver behandling av närsynthet. Dessutom genomförs också stamcellstransplantation i hornhinnan, som ett led i rekonstruktionen av svårt skadade ögon.
Rehabilitering
För att möta de nya kraven på rehabilitering av kraftigt synskadade har syncentralen i Linköping under 2001 utökats med en ny IT-enhet med tillgång till en tekniskt välutrustad undervisningslokal. Med handledning från specialutbildade tekniker får de synskadade här lära sig använda datorer med hjälp av bl.a. punktskriftsdisplay och syntetiskt tal.
De flesta patienterna som besöker landstingets syncentraler har en mera måttlig synskada, men som ändå gör det omöjligt att exempelvis läsa med vanliga glasögon. De har god nytta av relativt enkla och billiga optiskt förstorande hjälpmedel, som dock kräver mycket träning på syncentralen och hemma för att kunna användas med framgång. Syncentralen måste därför ha resurser och kompetens att ta hand om både de många med en måttlig synskada och de relativt få som behöver mycket avancerade och dyrbara hjälpmedel.