Alla i samhället ska ha tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Men det finns också grupper som behöver särskilda insatser, t.ex. människor i alla åldrar med psykiska problem och äldre som har stort behov av sjukvård. Under 2001 har landstinget fortsatt det långsiktiga arbetet att erbjuda dessa grupper ännu bättre stöd och behandling. Detta arbete beskrivs särskilt ingående i denna årsredovisning.
Samtidigt arbetar landstinget kontinuerligt med att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården på alla områden så att den motsvarar östgötarnas behov. Det innebär bland annat att öka tillgängligheten till primärvården, minska väntetider till operationer och andra specialistbehandlingar, dra nytta av framstegen inom den medicinska forskningen och att förbättra samarbetet med kommuner och andra vårdgivare.
Alla i samhället ska ha tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Men det finns också grupper som behöver särskilda insatser på grund av ohälsa och sjukdom. Det är främst:
• barn och ungdomar med psykisk ohälsa
• människor med psykisk ohälsa och/eller psykiska funktionshinder
• äldre som har behov av sjukvård, såväl mer omfattande insatser ofta utförda i samverkan med länets kommuner, som enstaka åtgärder, t.ex. operation av grå starr och höftleder.
Under året som gått har landstinget fortsatt det långsiktiga förbättrings- och utvecklingsarbetet för dessa grupper, med målet att kunna erbjuda god tillgänglighet till sjukvård, väl samordnade insatser samt god kontinuitet i hela vårdprocessen.
När det gäller barn och ungdomar har landstinget under 2001 bl.a. utökat insatserna inom barnhälsovården för att kunna ge bra stöd till familjer där barnen löper stor risk att utveckla psykisk ohälsa. Insatser har gjorts inom barn- och ungdomspsykiatrin för att minska väntetiderna till behandling och inom barn- och ungdomshabiliteringen för att bättre kunna ta hand om barn och ungdomar med svåra neuropsykiatriska störningar, t.ex. DAMP.
I landstingets övergripande mål finns ambitionen att förhindra att psykisk ohälsa leder till funktionshinder och att de som ändå får funktionshinder ska kunna leva ett värdigt liv. Det medicinska programmet har redovisat att det är mycket vanligt med psykisk ohälsa hos patienter i primärvården. Landstinget har därför sedan två år tillbaka utökat primärvårdens åtagande för patienter med psykosociala störningar, motsvarande 10 miljoner kronor. Genom ökad psykosocial kompetens får primärvården bättre möjligheter att ge tidigt stöd till människor som riskerar att utveckla psykisk ohälsa eller psykiska funktionshinder.
En ny psykiatrisk öppenvårdsverksamhet för den centrala länsdelen startades under 2001 i Linköping. Här kan personer med lättare och medelsvåra psykiska besvär få bättre hjälp, samtidigt som primärvården får ett bättre konsultationsstöd inom psykiatrin.
Inom specialistpsykiatrin prioriteras insatserna vid nyinsjuknande i psykos samt vid självmordsförsök.
Behovet av rättspsykiatrisk vård har ökat på senare år, bl.a. på grund av att fler döms till vård. Landstinget har under året satsat resurser motsvarande vård vid åtta helårsplatser vid den rättspsykiatriska regionvårdskliniken. Samtidigt förväntas klinikens interna vårdkedja utökas med rehabiliteringsåtgärder för att underlätta de dömdas återgång till samhället.
Under perioden 1998-2002 har landstinget medvetet satsat på sjukvården för äldre.
För att förbättra kvaliteten inom äldresjukvården stimuleras utvecklingen av bättre omhändertagande inom primärvården. Det kan t.ex. innebära att primärvårdsläkaren kommer hem till patienten och bedömer behovet av sjukvård innan patienten skickas till akutmottagningen. Utvecklad samverkan mellan primärvården och sjukhusvården är också viktig för att förbättra kvaliteten i sjukvården. Från och med 2000 förstärktes basersättningen till primärvården med 10 miljoner kronor, att användas inom äldresjukvården.
Satsningarna för att förbättra tillgängligheten till länssjukvården ökade under 2001. Bland de insatser som främst riktar sig till de äldre kan nämnas 2 500 extra kataraktoperationer (grå starr) under perioden 1999-2001 samt utökad utprovning av hörapparater, med målet att få ner väntetiden för de lägst prioriterade patienterna till 6 månader. Under 2001 har även en ny öppenvårdsenhet i Linköping skapats för att öka tillgängligheten inom områdena gynekologi, ortopedi, kirurgi, urologi, ögon och öron/näsa/hals. De äldre utgör en stor del av dessa patienter.
De äldres behov av särskilda psykiatriska insatser är olika tillgodosedda i länet. För närvarande pågår en uppföljning inom de psykiatriska enheterna om åtgärder vid bl.a. depressionssjukdomar i olika åldersgrupper. Här kommer särskilt åldersgruppen över 65 år att beaktas, så att insatserna svarar mot de ökade behoven. I östra länsdelen har ett särskilt utvecklingsavtal med kommunen tecknats under 2001. Avtalet rör bl.a. psykiatriska insatser för äldre och aktiviteter för att förbättra situationen kommer att redovisas under våren 2002.
Inom hälso- och sjukvården har primärvården huvudansvaret för såväl förebyggande som sjukvårdande insatser till de grupper som beskrivits. För att tillgodose patienternas behov i sin helhet och med god kontinuitet måste primärvårdens samspel med såväl sjukhus som kommuner fungera smidigt. För att förbättra situationen för de prioriterade grupperna fäster landstinget stor vikt vid fortsatt utveckling av primärvården och av samverkan med kommunerna.