En stor del av hälso- och sjukvårdens patienter är de äldre eller mycket gamla. Med åldrandet kommer vanligtvis också sjukdomarna. Alltsedan den s.k. Ädelreformen genomfördes har äldres behov av vård och omsorg stått i centrum inom vårt landsting. Ett flertal riktade satsningar har genomförts dels för att förbättra sjukvården till äldre, dels för att utveckla och förbättra samverkan i vårdprocessen.
I första hand ska landstinget verka för att äldre håller sig så friska som möjligt. En viktig uppgift i detta sammanhang är att bidra med kunskapsspridning kring de äldres hälsa. Äldre med måttliga eller ordinära sjukvårdsbehov ska inte särbehandlas för att de är äldre, utan omfattas av samma mål och riktlinjer som andra åldersgrupper inom hälso- och sjukvården.
Oftast är det de allra äldsta som har de mest omfattande sjukvårds- och omvårdnadsbehoven. Kommunerna och landstinget måste dels uppmärksamma behoven hos denna grupp, dels på bästa möjliga sätt samordna sina insatser. Förmågan att hålla samman fungerande vårdprocesser och vårdkedjor med patienten som utgångspunkt, liksom rätt kompetenssammansättning hos vårdpersonalen är avgörande för att nå framgång. Genom att satsa på olika arbetsformer och projekt för samverkan med länets kommuner verkar landstinget för att äldre med omfattande behov ska garanteras en samordnad vårdplanering.
Äldre drabbas i huvudsak av samma psykiska sjukdomar som yngre, men organiska hjärnsjukdomar och kombinationen av psykiska och kroppsliga sjukdomar är betydligt vanligare. Depressioner, olika former av demens samt akuta förvirringstillstånd är de starkt dominerande sjukdomsgrupperna. Studier har visat att äldre med psykisk ohälsa möter sämre kompetens i sjukvården än andra grupper. I länet pågår därför en utveckling av den specialistpsykiatriska kompetensen inom detta område, vilket också innefattar överföring av kunskap till primärvården.
Målet med hälso- och sjukvårdsinsatserna är att de äldre och långvarigt sjuka ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet och delaktighet i samhällslivet. De som drabbas av långvarig svår sjukdom och funktionsnedsättning ska kunna leva ett liv med självständighet, värdighet och trygghet.
Hälso- och sjukvårdens insatserUnder perioden 1998-2002 har landstinget medvetet satsat på sjukvården för äldre. För att förbättra kvaliteten inom äldresjukvården stimuleras utvecklingen av bättre omhändertagande inom primärvården. Det kan t.ex. innebära att primärvårdsläkaren kommer hem till patienten och bedömer behovet av sjukvård innan patienten skickas till akutmottagningen. Utvecklad samverkan mellan primärvården och sjukhusvården är också viktigt för att förbättra kvaliteten i sjukvården. Från och med 2000 förstärktes basersättningen till primärvården med 10 miljoner kronor, att användas inom äldresjukvården.
Satsningarna för att förbättra tillgängligheten till länssjukvården ökades under 2001. Bland de insatser som främst riktar sig till de äldre kan nämnas 2 500 extra kataraktoperationer (grå starr) under perioden 1999-2001 samt utökad utprovning av hörapparater, med målet att få ner väntetiden för de lägst prioriterade patienterna till 6 månader. Under 2001 har även en ny öppenvårdsenhet i Linköping skapats för att öka tillgängligheten inom områdena gynekologi, ortopedi, kirurgi, urologi, ögon och öron/näsa/hals. De äldre utgör en stor del av dessa patienter.
De äldres behov av särskilda psykiatriska insatser är olika tillgodosedda i länet. För närvarande pågår en uppföljning inom de psykiatriska enheterna om åtgärder vid bl.a. depressionssjukdomar i olika åldersgrupper. Här kommer särskilt åldersgruppen över 65 år att beaktas, så att insatserna svarar mot de ökade behoven. I östra länsdelen har ett särskilt utvecklingsavtal med kommunen tecknats under 2001. Avtalet rör bl.a. psykiatriska insatser för äldre och aktiviteter för att förbättra situationen kommer att redovisas under våren 2002.