Barn och ungdomar med psykisk ohälsa

Det finns oroande tecken på att den psykiska hälsan och levnadsvanorna hos barn och ungdomar håller på att försämras. De ekonomiska åtstramningarna och arbetslösheten under 1990-talet, har i hög grad drabbat barnfamiljerna. På sikt och indirekt innebär detta problem för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande. Både flickor och pojkar har idag huvudvärk, ont i magen och känner sig nedstämda oftare än för fem år sedan. Andelen ungdomar som dricker mycket alkohol har ökat under 1990-talet liksom andelen som prövat narkotika.

Landstinget har sedan 1998 prioriterat barn och ungdomar som lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Dessa barn och ungdomar utgör flera olika grupper, men ett barn kan också ha flera olika problem eller svårigheter.

• Barn och ungdomar som på olika sätt far illa eller riskerar att fara illa på grund av:
– känslomässiga störningar, relationsproblem och psykosomatiska symtom
– ett liv i socialt utsatta miljöer med missbruk, kriminalitet eller psykiskt sjuka föräldrar
– vanvård eller försummelse
– fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp
• Barn och ungdomar med flyktingbakgrund
• Barn och ungdomar med utvecklingsavvikelser och funktionsstörningar:
– DAMP, ADHD, koncentrationssvårigheter
– språk- och talsvårigheter, utvecklingsstörning, autism, Aspergers syndrom etc.

Avsikten är att ge dessa barn och ungdomar det stöd och den hjälp som behövs i deras vardagsmiljöer – i hemmen, förskolan, skolan och i bostadsområdena. Detta förutsätter dels att hälso- och sjukvården har bästa möjliga förutsättningar att tidigt upptäcka de familjer som behöver särskilt stöd, dels möjlighet att utveckla god samverkan med länets kommuner.

Utgångspunkter för de insatser som görs finns dels i det medicinska programmet om psykisk ohälsa, som utarbetades 1997-1998 inom vårt landsting, dels i ”Gemensamt program för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Östergötland”, som utarbetats i samverkan med länets kommuner. Det medicinska programmet ger god kunskap om behoven hos barn och ungdomar med psykisk ohälsa samt vad som är möjligt och lämpligt att göra. Detta program ligger också till grund för avtalen mellan landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd och de offentliga och privata psykiatriska verksamheterna i länet. Samverkansprogrammet anger en politisk ambition och inriktning och ligger till grund för lokala handlingsplaner eller motsvarande i kommunerna. Sådana planer tas fram i samverkan mellan den lokala hälso- och sjukvården och berörda enheter inom kommunen.

Hälso- och sjukvårdens insatser
För att långsiktigt kunna stödja en hälsosam utveckling hos barn och ungdomar måste hälso- och sjukvården inrikta sig mer på familjeperspektivet. Det innebär både att ta tillvara föräldrarnas resurser, att ha tilltro till deras förmåga och kompetens, och att göra riktade insatser för att stödja barnen och familjerna.

Förebyggande insatser
För att landstinget ska klara sin del av åtagandet när det gäller hälsofrämjande insatser behövs en väl fungerande bas i sjukvårdsorganisationen, dvs. barnavårdscentralerna och barnhälsovården. Dessutom krävs en utvecklad samverkan såväl med den specialiserade barnsjukvården som med kommunerna.

Detta har i ett första steg inneburit en satsning på ökade barnpsykologiska insatser inom barnhälsovården. Ett viktigt område är metodutveckling och verksamhet för att så tidigt som möjligt upptäcka barn som riskerar att fara illa, samt ge familjerna lämplig hjälp.

Barnhälsovården kan med råd och stöd arbeta för att stärka föräldrarollen och anknytningen mellan barn och förälder och även ge råd kring problem som t.ex. ätstörning, sömnsvårigheter, trots, syskonavund och svårigheter att sätta gränser.

Landstinget fortsätter att stödja utvecklingen av förebyggande verksamhet för barn, som kan tänkas vara i riskzonen att utveckla psykisk ohälsa t.ex. barn till psykiskt sjuka eller drogmissbrukande föräldrar. Ett exempel på detta är Barn-trauma-teamet i Norrköping. Teamets uppgift är att förebygga konsekvenserna hos barn och ungdomar i samband med svåra och skrämmande upplevelser, t.ex. svårartad sjukdom hos en anhörig, plötslig död eller svåra skador i samband med olyckshändelse i familjen och upplevelser i samband med att barnet eller någon närstående utsätts för våld. Förutom att barnet får direkt stöd kan också konsultativ hjälp erbjudas till andra berörda vård- och omsorgsverksamheter.

Hälso- och sjukvårdsinsatser
Varje år tas ca 3 000 barn emot vid barnpsykiatriska mottagningar i länet. Bråkighet, trots och aggressivitet liksom oro, ängslan och ångest, krisreaktioner samt depression och nedstämdhet är de vanligaste orsakerna till kontakt med barnpsykiatrin.

Landstingets ambition är att samtliga barn till föräldrar med svår psykisk sjukdom ska erbjudas särskilt stöd, i samverkan mellan psykiatrin och den kommunala socialtjänsten. Vid psykiatriska kliniken i Norrköping har t.ex. inrättats s.k. ”barnombud” med uppgift att ge stöd till dessa barn, främst i form av gruppverksamhet.

Barnens problem och behov uppmärksammas ofta genom den vuxenpsykiatriska verksamheten. En annan möjlighet att upptäcka barn med problem är genom psykiatrins mobila team som kompletterats med barnpsykiatrisk kompetens. De mobila teamen erbjuder också en helt ny tillgänglighet för de barn och familjer som är i akut behov av insatser. Landstinget har successivt byggt ut denna verksamhet. I dagsläget har centrala och västra länsdelarna fullt utbyggd verksamhet och i östra länsdelen pågår planering av motsvarande verksamhet.

Som en reaktion på larm om oacceptabla väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin i länet har landstinget sedan två år utökat resurserna för utredning och behandling. I dagsläget är väntetiderna acceptabla, men det är viktigt att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen inom detta område. Ambitionen är att barn och ungdomar som behöver barnpsykiatriska insatser ska få behandling inom tre månader.

Den psykiska ohälsan ökar särskilt hos yngre kvinnor och yttrar sig främst som depressionssjukdom. De yngsta kvinnorna befinner sig i en period av omvälvande utveckling samtidigt som flera riskfaktorer hotar dem, t.ex. bristande socialt nätverk, arbetslöshet och ökad tillgång till alkohol och narkotika. För dessa kvinnor yttrar sig depressionssjukdomen ofta i självdestruktivt beteende, som ytterligare försämrar självkänslan och också kan vara direkt livshotande. Nya behandlingsmetoder håller på att utvecklas för denna grupp. Samtidigt måste andra vårdgivare, främst primärvården, bli bättre på att fånga upp tidiga tecken på depressionssjukdom så att patienterna kan få tidig hjälp.

Insatser för funktionshindrade barn och ungdomar
Landstinget har påbörjat en kartläggning och inventering av funktionshindrade gruppers olika behov. Syftet är att skapa en grund för den framtida verksamheten inom Landstingets Habilitering.

Under några år utvecklade Landstingets Habilitering intensivträning för CP-skadade barn och ungdomar, inom det s.k. LEMO-projektet (lek och motorik), med avsikten att öka funktionsförmågan och höja livskvaliteten. Under 2001 redovisades en omfattande utvärdering av projektet. Det positiva resultatet ledde till beslut att fortsätta LEMO-verksamheten och inordna den i Landstingets Habiliterings övriga verksamhet.

Cirka 5-10 % av våra barn och ungdomar har neuropsykiatriska beteendestörningar och inlärningshandikapp. Till neuropsykiatriska beteendestörningar räknas bl.a. DAMP, ADHD, MBD, autism och autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. Under 2001 har Landstingets Habilitering erbjudit barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik utredning och behandling samt handledning till anhöriga, skolpersonal och personliga assistenter. Teamet arbetar också med utveckling av behandlingsmetoder och samverkansformer samt utbildningsinsatser inom området.

Under 2001 fattades beslut om att en särskild uppföljning ska genomföras vad gäller utvecklingsstörda med samtidig psykisk sjukdom. Bakgrunden är dels att psykisk sjukdom är betydligt vanligare bland utvecklingsstörda än i befolkningen i övrigt dels att det krävs särskild kompetens för att ge adekvat stöd och behandling till berörda individer. Ett tilläggsavtal om detta har tecknats med Landstingets Habilitering.

Samverkan med kommunerna
Landstinget och länets kommuner ska gemensamt verka för bästa möjliga hälsa hos barn och ungdomar. Riktlinjerna har formulerats i ett ”Gemensamt program för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Östergötland”. De hälsofrämjande insatserna innebär dels att utveckla bra metoder för att ge tidigt stöd i föräldraskapet, dels att utveckla stödjande miljöer för familjer med barn i spädbarns-, förskole- och skolåldern.

Utvecklingen av hälsofrämjande insatser och miljöer i samverkan med kommunerna är den långsiktiga strategin för att förbättra barns psykiska hälsa. En rad aktiviteter pågår inom detta område.

Lokala handlingsplaner för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor
Konkret samverkan måste ske lokalt. Det gemensamma programmet har därför fått sin fortsättning i lokala handlingsplaner för respektive kommun. Efter drygt två års arbete har nu flertalet kommuner någon form av lokal handlingsplan. Under 2001 har dessa planer presenterats och de kommer nu att genomföras under de närmaste åren.

Insatser till ungdomar med psykisk störning och samtidigt missbruk
Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland äldre tonåringar och yngre vuxna, rapporteras en ökning av missbruk av tobak, alkohol och narkotika, främst hos flickor. Även konsumtionen av lugnande medel och sömnmedel ökar för flickor, ofta efter läkarordination. I flertalet kommuner samarbetar socialtjänsten och psykiatrin om insatser vid alkohol- och narkotikamissbruk.

Det medicinska programmet har också visat att det finns ett behov av psykiatriska insatser. Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar nu med länsövergripande vårdprogram för de yngsta medborgarna.