Alternativa eller komplementära terapiformer spelar en allt större roll i många människors sökande efter bot och hälsa. Även företrädare för den etablerade medicinen visar ett ökande intresse för dessa behandlingsformer. Gränsen mellan alternativa och skolmedicinska behandlingsformer flyttas i takt med att allt fler alternativa behandlingar integreras i den etablerade vården, antingen genom att nya yrkesgrupper vinner officiellt godkännande, eller genom att hälso- och sjukvårdens personal själva vidareutbildar sig och praktiserar nya metoder. Begreppet komplementär medicin har därför successivt kommit att ersätta termen alternativ medicin. En viktig bakgrund till det ökade intresset för komplementär medicin är den generella utvecklingen inom hälso- och sjukvården – att i allt högre grad sätta patienternas behov och önskemål i centrum. Såväl patienter som vårdpersonal behöver kunskap om komplementära behandlingsformer för att kunna bedöma vilken terapiform som är lämplig, oavsett om den ingår i den etablerade behandlingsarsenalen eller inte.
För att på ett kunskapsbaserat sätt kunna ta ställning till hur landstinget bör förhålla sig till den komplementära medicinen samt att kunna erbjuda evidensbaserade komplementära metoder vid vissa sjukdomstillstånd har flera aktiviteter genomförts under året.
Landstinget har också medverkat i en nationell kartläggning av den komplementära medicinens utbredning och tillämpning inom landstingen. Samtliga vårdcentraler, sjukhuskliniker och privata vårdgivare fick under våren ett formulär med frågor om i vilken utsträckning de använder sig av några komplementära metoder och deras uppfattning om komplementär medicin. Svaren från landstingen har sammanställts av Örebro universitet och kommer att utmynna i en rapport som ska presenteras vid en hearing som Landstingsförbundet arrangerar.
Denna syftar till att skapa en arena för samtal och erfarenhetsutbyte mellan landstingen. Behovet av forskning och kunskapsspridning är stort och flera frågeställningar kan kräva gemensamma ställningstaganden. Därför är Landstingsförbundets initiativ mycket välkommet och landstinget kommer att delta i fortsatta diskussioner för att öka kunskapen om hur vi ska förhålla oss till detta begrepp, vars innebörd varierar över tiden och mellan olika länder.
Under året har landstinget fört diskussioner med Hälsouniversitetet angående såväl utbildning som forskning om komplementär medicin. Det har även inletts en dialog om samarbete med Örebro universitet.
Landstinget har under en längre tid strävat efter att tillgodose befolkningens önskemål om och behov av olika typer av vårdgivare och behandlingsformer. Det har därför redan tagits vissa steg för att närma sig det komplementärmedicinska området.
Som komplement till de behandlingsformer som finns inom landstinget tecknas, sedan början av 1990-talet, avtal med legitimerade kiropraktorer och från och med 2000 finns även avtal med legitimerade naprapater. Under 2001 har landstinget genomfört en ny upphandling av dessa verksamheter och tecknat avtal med flera kiropraktorer och naprapater för perioden 2002 – 2004.
Avtal med VidarklinikenLandstinget har tecknat ett avtal om komplementär medicinsk vård med antroposofisk inriktning, vid Vidarkliniken i Järna som gäller perioden 2000-10-01 – 2002-09-30. I avtalet framhålls några sjukdomsgrupper där vård vid Vidarkliniken kan bli aktuell. Remiss krävs från behandlande läkare:
• cancerpatienter med behov av rehabilitering och vård
• patienter med kroniska invärtes sjukdomar såsom reumatologiska sjukdomar, multipel skleros och kroniska mag-/tarmsjukdomar
• patienter inom diagnosgrupperna kroniskt trötthetssyndrom, kronisk smärta, fibromyalgi och överbelastning/utbrändhet
• barn och ungdomar med allergiska besvär.
En uppföljning för perioden januari-september 2001 visar att 44 patienter under den tiden fått vård. Antalet remisser var under perioden 84, dvs. drygt hälften av de patienter som remitterats till Vidarkliniken kunde erbjudas vård. Skälen till avslag var i ett fall medicinska skäl, i sju fall tillhörde patienten inte någon av de sjukdomsgrupper som framhållits i avtalet och i 32 fall var skälet till avslag prioritering.
Patienter med cancersjukdom och patienter med värksyndrom/fibromyalgi är de två vanligaste patientgrupperna som fått vård. Patienterna har kommit från alla tre länsdelarna och de som remitterat har varit såväl sjukhusläkare som distriktsläkare. De flesta som erbjudits vård har varit i åldrarna 30-60 år. Ca tre gånger så många kvinnor som män har fått vård vid Vidarkliniken och även i avslagen dominerar kvinnorna i samma förhållande.