Primärvården - den nära sjukvården

I Östergötland finns 41 vårdcentraler. Av dessa drivs 36 i landstingets regi och 5 privat. Primärvården omfattar även Prima-gruppen som är sjukgymnastikorganisationen i östra länsdelen samt PV-rehab i Linköping. Till primärvården hör också Allmänmedicinskt Centrum i Östergötland och Forsknings- och Utvecklingsenheten för Primärvård och Psykiatri. I Finspång finns primärvård organiserad i samarbete med lasarettet.

Vid vårdcentralerna arbetar läkare med specialistkompetens i allmänmedicin, distriktssköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, sekreterare och på ett flertal vårdcentraler finns även kurator.

Primärvårdens uppgift är att tillhandahålla basal hälso- och sjukvård nära befolkningen, med bra tillgänglighet och kontinuitet. Drygt 80 % av östgötarna har valt att lista sig på vårdcentralen i det område där de bor. Det finns dock möjlighet att välja en annan vårdcentral, men det kan innebära vissa begränsningar t.ex. när det gäller att få hembesök. Primärvården ska ha hög tillgänglighet och arbetar aktivt för att åstadkomma detta på olika sätt. En ambition är att förbättra telefonservicen vid vårdcentralerna, dels genom speciell utbildning för sköterskor i telefonrådgivning, dels med hjälp av ett nytt telefonsystem för återuppringning så att man slipper vänta i telefonkö. Under 1990-talet har många vårdcentraler haft öppna läkarmottagningar utan förbeställning. När trycket på dessa mottagningar ökat har de negativa effekterna blivit långa väntetider och ofta sämre läkarkontinuitet. Detta har gjort att många vårdcentraler återgått till telefonbeställda mottagningar, även för akuta besvär, i kombination med rådgivning av sjuksköterska. Även många distriktssköterskemottagningar arbetar nu med tidsbeställda mottagningar för att undvika långa väntetider.

Primärvården ansvarar för basal behandling och uppföljning av de kroniska sjukdomarna och folksjukdomarna. På vårdcentralen arbetar såväl läkare som distriktssköterskor vid specialmottagningar för astma, diabetes, blodtryckssjukdom, inkontinens etc. Primärvårdens läkare ansvarar även för insatser i kommunens särskilda boenden och samarbetar då med kommunens sköterskor. Barnhälsovården erbjuder alla barn mellan 0 och 7 år anslutning till barnhälsovårdsprogrammet som sköts av sköterskor och läkare på vårdcentralerna.

Sjukgymnaster och arbetsterapeuter svarar för primärvårdens rehabiliteringsverksamhet. Kortare vård på sjukhusen har inneburit ett ökat behov av rehabiliteringsinsatser i primärvården. De vanligaste problemen gäller rörelse- och stödjeorganen. Patienter med neurologiska sjukdomar behandlas nu oftast i primärvården och är i behov av upprepade rehabiliteringsinsatser.

I primärvården bedrivs även omfattande undervisningsinsatser. Vårdcentralerna och rehabiliteringsenheterna tar emot elever i såväl grundutbildningen som i specialistutbildningen.

Under 2001 har flera samverkansprojekt pågått. Ett sådant är KKSS-projektet (vårdcentralerna Kärna, Kungsgatan, Skogsfrid och Skäggetorp i Linköping) som är ett försök till bättre samverkan i vården av de äldsta som ofta är beroende av flera vårdgivare. I västra distriktet har primärvårdsrepresentanter deltagit i projektet BOET (Brukare, Omsorg, Effektivitet, Timing) där syftet är att utveckla modeller för kvalitetsutveckling i vårdprocessen, med patienten som utgångspunkt. I östra distriktet pågår Wreta-projektet, ett långsiktigt förändringsarbete i samverkan mellan landstinget och kommunen.

SÅ HÄR ARBETAR EN VÅRDCENTRAL
Vad görs för att främja hälsa och förebygga sjukdom?

Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården bedrivs i huvudsak i mötet med den enskilde patienten som kontaktar vårdcentralen för någon form av besvär. Där diskuteras åtgärder och aktiviteter som kan främja hälsan och minska risken att utveckla sjukdom eller komplikationer till en sjukdom som behandlas. Ett exempel är rökavvänjningsråd till patienter med lungsjukdomar, diabetes eller hjärt-/kärlsjukdom. Ett annat exempel är råd om fortsatt fysisk träning efter eventuell sjukgymnastisk behandling. Ett tredje exempel är råd för viktminskning, dietistuppföljning och eventuell medicinering till patienter med fetma. Friskvård på remiss startas i allt fler primärvårdsområden.

Olika hälsofrämjande projekt drivs i de tre distriktens primärvårdsområden, många med inriktning mot barn och ungdomar. Ett annat exempel på etablerad verksamhet är barnhälsovården som arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Hälsosamordnare finns på flera vårdcentraler och är ofta motorn i det lokala hälsorådet, vilket är ett samverkansforum mellan vårdcentralen, socialförvaltningen, skolan, närpolisen, kyrkan och folktandvården. Hälsosamordnaren förmedlar kunskap och arbetar, i samverkan med övriga aktörer inom primärvårdsområdet, med folkhälsoinriktat arbete.

Familjeperspektivet, en grundbult i primärvården
I primärvården är familjeperspektivet viktigt. Detta blir tydligt i bl.a. barnhälsovården där man arbetar strukturerat med kontroller av fysisk och psykisk utveckling och vaccinationer, men också det som rör hela familjen, såsom föräldrautbildning, olycksfallsprofylax och samverkan med öppna förskolan och vid behov socialförvaltningen. I barnhälsovården arbetar även psykologer med rådgivning till sköterskor och läkare i deras arbete med barnen och familjen. Barnhälsovårdspsykologerna gör även individuella bedömningar av barn och ger samtidigt råd till familjen.

Mötet med patienter i arbetsför ålder
Många människor i arbetsför ålder som söker primärvården besväras av symtom eller sjukdomar i rörelseapparaten. Till sjukgymnasterna söker sig många direkt för bedömning, råd och behandling. Andra remitteras till primärvården för rehabilitering efter behandling för någon sjukdom i sluten vård eller från vårdcentralens läkare efter bedömning på mottagningen. Arbetsterapeuten på vårdcentralen bedömer och behandlar bland annat problem och skador i händerna eller funktionsnedsättningar i händerna efter operation.

Många med kroniska sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och astma behandlas i primärvården. Specialutbildade sköterskor följer upp ordinerade behandlingar och stöttar patienterna. Kurator finns nu på många vårdcentraler och arbetar oftast med samtalsuppföljningar. Dietist har hittills funnits som en liten och ofta delad resurs vid flera vårdcentraler. En översyn av den verksamheten för hela länet pågår.

Den äldre patienten i primärvården
Befolkningsutvecklingen gör att gruppen äldre kommer att öka framöver. Med ökad ålder följer även risken att drabbas av flera sjukdomar samtidigt, som var och en kan kräva behandling. När behandlingarna blir effektivare kan allt fler svårt sjuka patienter skötas hemma och därmed kontrolleras i den öppna vården. Möjlighet till provtagning och blodanalyser är ofta en förutsättning vilket underlättas av s.k. patientnära laboratorieanalyser. Dessa analyser görs av biomedicinska analytiker som arbetar på vårdcentralerna.

Vård av kroniskt sjuka
Patienter med kroniska folksjukdomar som astma, diabetes och högt blodtryck sköts på vårdcentralen. Patienten har en ansvarig behandlande läkare men kan också besöka sköterskemottagning för uppföljning.

Rehabilitering för ett oberoende liv
Sjukgymnaster och arbetsterapeuter arbetar med rehabilitering inom primärvården. Verksamheten bedrivs på lite olika sätt i de tre distrikten i länet, men sjukgymnasterna arbetar ofta vid vårdcentralerna.

Patienter med neurologiska sjukdomar är en växande grupp som kräver upprepade rehabiliteringsinsatser, oftast livet ut. Dessa patienter behöver vanligen tillgång till en gymnastiksal för sin behandling. Smärtteam finns inom vissa primärvårdsområden och är oftast riktade mot patienter med olika former av smärtsyndrom.

Patienter som får vård hemma
Många patienter följs upp och får ibland behandling i hemmet av en distriktssköterska. Det gäller t.ex. äldre patienter som vårdats på sjukhus för någon åkomma eller genomgått en operation. Många patienter får hjälp med mediciner och såromläggning. Vård i hemmet i livets slutskede blir allt vanligare. Hembesök av läkare görs oftast efter bedömning av distriktssköterskan.

Samarbete med kommunen
Patienter som bor i kommunens särskilda boende får vård av kommunens sjuksköterskor och, vid behov, av läkare från primärvården. Oftast har en läkare ansvar för ett särskilt boende, men patienten kan också välja en annan läkare. I kommunens särskilda boenden arbetar kommunens sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under jourtid och helger har kommunens sköterskor kontakt med hemjouren för diskussion och eventuell bedömning av läkare.