Allt vi gör, i stort och smått, påverkar hälsan på ett eller annat sätt. På samma vis påverkar hälsan vår livssituation. Denna insikt har varit utgångspunkten för arbetet med ett nytt folkhälsopolitiskt program för Östergötland. Under hösten 2001 antog landstinget det nya programmet som har fått rubriken ”Östergötland – ett hälsolän”. Det yttersta målet är att göra hälsofrämjandet till varje medborgares angelägenhet, vilket innefattar att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt inom hälso- och sjukvården.
Arbetet för bättre folkhälsa pågår också på nationell nivå. Under våren 2002 lägger regeringen fram förslag till nationella folkhälsomål. Ett av dessa är ”En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård”.
Vad innebär då en hälsoinriktad hälso- och sjukvård? Vad pågår i Östergötland?
Grundtanken med hälsoorienterad hälso- och sjukvård är att betona just den hälsoinriktade aspekten dvs. uppgiften att bidra till bättre hälsa för såväl den enskilde patienten som för befolkningen. Vår hälso- och sjukvård är tekniskt väl utvecklad och av tradition mycket kompetent när det gäller sjukdomsbehandling. Men vi ska också sträva efter att förebygga sjukdom. Vi måste också i ökad utsträckning värdera insatser som främjar hälsa och livskvalitet hos den kroniskt sjuke.
I Östergötland har det hälsofrämjande synsättet funnits med som en huvudlinje i verksamheten i ett tiotal år. Det kan avläsas i det medicinska programarbetet som skapar gemensamma referensramar för vad olika sjukdomstillstånd innebär, inte bara för patienten utan också för anhöriga och samhället. Programmen beskriver vilka behandlingar som finns, men också hur man kan förebygga sjukdom. Med tillgång till statistik från sjukvården och från regelbundna befolkningsenkäter går det att få en bra helhetsbild av människors levnadsvanor och upplevda hälsa, liksom behovet av sjukvård.
Detta underlag har gjort det möjligt att formulera landstingets hälsobudget som är unik i landet. Hälsobudgeten innehåller en samlad kunskapsbank om de faktorer som påverkar hälsa och sjukdom i vårt län. Den bildar därmed underlag för att beställa hälso- och sjukvårdsinsatser med utgångspunkt dels från östgötarnas behov, dels utifrån möjligheten att främja hälsan för enskilda människor, grupper och hela befolkningen.
Ute i verksamheten, på bl.a. vårdcentraler och sjukhus, pågår också utveckling sedan många år. Kvalitetsarbetet har lett fram till en metod för ständig förbättring i vården, genom medarbetarnas delaktighet och engagemang. Linköping är koordinator i Sverige för Världshälsoorganisationen WHO:s projekt Health Promoting Hospitals (hälsofrämjande sjukhus). Linköping och Motala har varit medlemmar i nätverket i flera år och där ingår nu 20 medlemssjukhus varav fyra är universitetssjukhus. Verksamheten inom projektet är nära kopplad till kvalitetsutvecklingsarbetet och inriktad på hälsofrämjande insatser ur patient-, personal- och befolkningsperspektiv.
Ur patientperspektivet innebär ”att göra rätt” att göra de insatser som patienten själv upplever som bäst ur hälsosynpunkt. För detta behöver vi utveckla metoder att mäta hälsorelaterad livskvalitet och använda det som ett mått på resultatet i vår verksamhet. Att värdera effekten av olika insatser ur patientens perspektiv, ger nya infallsvinklar i vår verksamhetsutveckling. Lungmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping tillhör dem som arbetat särskilt med detta. Via en pekskärm får patienten svara på frågor om sin upplevda hälsa enligt ett standardiserat formulär. Informationen sammanställs direkt och kan användas av läkaren som stöd i den kliniska bedömningen. Insatser för att förhindra återinsjuknande, s.k. sekundärpreventiva insatser, görs såväl i primärvården som inom sjukhusvården. Folkhälsovetenskapligt Centrum utvecklar metoder för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser, såsom fysisk aktivitet på recept (FAR), motiverande intervju, problembaserat lärande för grupper av patienter och överviktsbehandling. Under året har primärvårdspersonal genomgått 5-poängsutbildning inom sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande verksamhet.
Personalperspektivet innebär att vara trovärdig som arbetsgivare i en verksamhet som har hälsan som affärsidé. Landstinget har en stark ambition att vara föregångare för den goda och hälsofrämjande arbetsplatsen och ett omfattande arbete pågår för att förverkliga detta. Ett personalpolitiskt program har utarbetats, där landstinget också har fått externa medel som stöd för att utveckla just ”den hälsofrämjande arbetsplatsen”.
Befolkningsperspektivet innebär att utveckla metoder för att förebygga sjukdomar. Detta s.k. primärpreventiva arbete kommer att utvecklas kraftfullt och bedrivas i samarbete mellan landstinget och kommunerna, enligt det nya folkhälsopolitiska programmet.