Det folkhälsopolitiska programmet för Östergötland har utvecklats i ett processarbete som drivits av landstinget och kommunerna i samverkan, från hösten 1999 till hösten 2001. Programmet antogs av Landstingsfullmäktige i november 2001 och av kommunerna under perioden november 2001 – januari 2002.
Förtroendevalda och lokala tjänstemän från kommunerna och landstinget har varit huvudaktörer i processen. Läns- och frivilligorganisationer har involverats under arbetets gång.
Förhoppningen är att det folkhälsopolitiska programmet ska tjäna som vägledning för politiker och medarbetare i det långsiktiga arbetet med att främja hälsan hos invånarna i länet.
Visionen är att Östergötland ska bli ett hälsolän. Det yttersta målet är att göra hälsofrämjandet till varje medborgares angelägenhet och att stärka människors livsmiljöer. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar och motivation för bättre hälsa hos medborgarna i Östergötland och samtidigt minska hälsoskillnaderna i länet. Som grund för detta arbete har ett antal gemensamma utgångspunkter och värderingar slagits fast.
Programmets huvudmål är att skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt skapa god hälsa och livskvalitet i vuxenlivet och i åldrandet. Strategierna för att uppnå detta handlar om att utveckla hälsofrämjande förhållningssätt och hälsosamma livsmiljöer i länet samt att arbeta för att utjämna skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och mellan olika grupper i samhället. Detta kräver både generella insatser för alla och riktade insatser mot särskilt utsatta grupper. Flera metoder och verktyg föreslås för att nå framgång i arbetet. Dessa innebär bl.a. att ta fram lokala handlingsplaner med konkreta åtgärder, fortsatt samverkan mellan olika aktörer samt kompetensutveckling.
Kommunerna och landstinget ställs också inför ett antal utmaningar. Utmaningarna till år 2005 är följande:
• att föra hälsa högt upp på den politiska agendan
• att göra folkhälsofrågorna till en integrerad del av alla verksamhetsområden
• att utveckla en samsyn över verksamhetsgränser, dvs. att hälsofrågor och välfärdsfrågor ses som två sidor av samma mynt
• att skapa forum för samverkan inom och mellan organisationer
• att utse ett gemensamt politiskt forum på länsnivå för fortsatt utveckling och uppföljning
• att läns- och frivilligorganisationer får en viktig roll i folkhälsoarbetet
• att det gemensamma folkhälsopolitiska programmet konkretiseras i handlingsplaner
• att ett hälsofrämjande förhållningssätt uttalas i verksamhetsplaner
• att en hälsokonsekvensbeskrivning regelbundet föregår politiska beslut
• att resultatbokslut, med mått på hälsa och/eller dess bestämningsfaktorer, används för uppföljning inom hälso- och sjukvården
• att välfärdsbokslut, med mått på hälsa och/eller dess bestämningsfaktorer, används för uppföljning av kommunal verksamhet
• att förskolor, skolor, arbetsplatser, boendemiljöer och hälso- och sjukvården har som ett mål att bli hälsofrämjande livsmiljöer
• att kommuner och landsting särskilt beaktar sina egna arbetsmiljöer och tjänar som föredöme för andra
• att ett varierat kultur- och fritidsutbud görs tillgängligt för alla.
Exempel på hälsofrämjande insatser för östgötarna under 2001
Under 2001 har landstingets folkhälsoarbete präglats av samverkan med andra aktörer. I följande avsnitt presenteras några av de aktiviteter som påbörjats genom samverkan med länets kommuner, läns- och frivilligorganisationer.
Sätt Sverige i rörelse!
Den kanske mest utmärkande folkhälsosatsningen under året var den nationella kraftsamlingen kring fysisk aktivitet – Sätt Sverige i rörelse 2001.
En allt större del av befolkningen rör sig för lite och övervikt är ett av våra snabbast växande folkhälsoproblem. Folkhälsoinstitutets rapport ”Fysisk aktivitet för nytta och nöje” presenterar vetenskaplig dokumentation inom detta område. Rapporten visar att regelbunden fysisk aktivitet, förutom en hälsofrämjande effekt, också motverkar uppkomsten av ett mycket brett spektrum av sjukdomar. Fysisk inaktivitet är idag en av de viktigaste bakomliggande orsakerna till sjuklighet och för tidig död i Sverige.
En satsning på fysisk aktivitet för alla
Med rapporten som grund gav regeringen Folkhälsoinstitutet i uppdrag att planera och genomföra ett fysiskt aktivitetsår 2001, i samarbete med myndigheter och organisationer. Detta ska ses som början på ett långsiktigt förändringsarbete med målet att främja hälsa och förebygga sjukdom genom att få människor att röra sig mera. Huvudbudskapet är att lyfta fram den enkla vardagsnära fysiska aktiviteten och dess hälsofrämjande betydelse.
Med fysisk aktivitet menas all form av kroppsrörelse under såväl arbetstid som fritid och olika former av kroppsövningar som t.ex. idrott, lek, gymnastik, motion och friluftsliv. Utgångspunkten är att 30 minuters aktivitet om dagen, under de flesta av veckans dagar, är tillräckligt för att få hälsovinster.
Satsningen ”Sätt Sverige i rörelse 2001” har både ett hälsofrämjande och ett sjukdomsförebyggande perspektiv. Huvudinriktningen är att nå de mest inaktiva grupperna i befolkningen.
Två parallella ansatser för att genomföra satsningen har utvecklats. Den ena avser strategiska insatser via fyra arenor – arbetsplatsen, förskolan/skolan, fritiden och hälso- och sjukvården. Den andra avser att möjliggöra och uppmuntra till lokala och regionala initiativ.
De övergripande målen är:
• Kunskapen, intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse för alla ökas.
• Hälsan förbättras särskilt för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.
• Alla människor oavsett social position, kön, ålder, etnicitet och handikapp ges förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse.
Sätt Östergötland i rörelse!
På initiativ av Folkhälsovetenskapligt centrum har en regional arbetsgrupp med personer och aktörer bildats i Östergötland. Syftet med gruppen är att öka medvetandet och kunskapen om varandras verksamheter och därmed skapa ännu bättre förutsättningar för samarbete. Arbetsgruppen kan även vara en resurs för andra aktörer i länet.
Målen för gruppens verksamhet är att:
• genom bred samverkan skapa förutsättningar för Östergötlands befolkning att bli mer fysiskt aktiva
• göra beslutsfattare medvetna om vikten av fysisk aktivitet och att skapa en diskussion kring detta i kommun och landsting
• sprida tanken och kunskapen om vardagsmotionen och dess betydelse för hälsan
• lyfta fram de goda exemplen och synliggöra det som redan görs
• arbeta för likvärdiga förutsättningar för hela befolkningen att vara fysiskt aktiv.
Gruppen utökas kontinuerligt och hade i februari 2002 följande medlemmar:
• Folkhälsovetenskapligt Centrum
• Landstingets beställarorganisation
• Landstingets och Kommunförbundets projektledare för folkhälsoprogramarbetet
• Primärvårdens nätverk för hälsosamordnare
• Landstingets friskvårdsentreprenörer
• Östergötlands Idrottsförbund
• Korpen Friskis och Svettis
• Meditrina
• Centrum för utomhuspedagogik
• Skolöverläkaren i Linköping och Norrköping
• Hjärt- Lungfonden
• Vägverket
• NTF
• Föreningen Seniorerna
• Östergötlands Bildningsförbund
• Frivilligcenter
• Apoteket
• Svenska Kyrkan
• Samverkansgrupp för idrottslärare
• Hälsoprofilinstitutet
• Svenska Folksportförbundet
Att 2001 nu är till ända innebär inte att arbetet är avslutat. Ansträngningarna att hålla Sverige och Östergötland i rörelse fortsätter på olika sätt. Inom landstinget utvecklas bl.a. konceptet ”Fysisk aktivitet på recept” med hjälp av FYSSEN som är ett hjälpmedel för dem som ordinerar fysisk aktivitet. Mer information om FYSSEN finns på www.bli.fysisktaktiv.nu/fyss/
Östergötlands Äldredagar
Hälsa och förebyggande hälsoarbete var tema under en vecka i september då Östergötlands Äldredagar genomfördes runt om i länet. Dagarna samordnades av Äldrecentrum i Östergötland och var ett samarrangemang mellan länets kommuner, landstinget, universitetet samt ett flertal andra organisationer.
Runt om i länet erbjöd Korpen och Östergötlands Idrottsförbund motionsaktiviteter såsom lättgympa, inomhusboccia, bowling, stavgång, dans och bordtennis samt äldrecaféer. Seminarier om de äldres hälsa arrangerades och personal inom äldreomsorgen inbjöds till teaterföreställningar som handlade om attityder till äldre.
Barnmatsprojektet MATSTART
Landstinget har i samverkan med Hushållningssällskapet i Östergötland deltagit i ett riksomfattande projekt som syftar till att inspirera och utbilda småbarnsföräldrar att laga bra mat på ett enkelt sätt. Projektet har planerats och genomförts i samverkan mellan Barnhälsovården och Hushållningssällskapet.
Distriktssköterskor på länets barnavårdscentraler och dietister har medverkat och det har genomförts 24 utbildningar med matdemonstrationer för småbarnsföräldrar. Projektet har uppmärksammats i lokala tidningar, radio och TV-reportage.