Behovet av bra dialog med medborgarna är viktigt för att landstinget ska kunna möta en ökande efterfrågan på vård trots begränsade ekonomiska resurser.
Med allt fler äldre i befolkningen ökar behovet av sjukvård. En välutbildad och kunnig befolkning ställer också allt högre krav på vården. Samtidigt ger den snabba medicinska utvecklingen möjligheter att göra allt mer för allt fler, högre upp i åldrarna. Landstingets resurser är dock begränsade, såväl vad gäller ekonomiska medel som personal. För att kunna hantera frågor om val och prioriteringar på bästa sätt, strävar landstinget efter stor öppenhet så att medborgarna kan vara delaktiga i beslutsprocessen. Det kan t.ex. handla om vilka värderingar som ska ligga till grund för prioriteringsarbetet etc. Detta kräver dels att medborgarna har insyn i landstingets verksamhet, dels att det finns möjligheter för förtroendevalda och medborgare att föra en ödmjuk och respektfull dialog.
Hur vill medborgarna ha sin kontakt med landstingets politiker?
I mars 2000 gav landstingsfullmäktige i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utveckla arenor för dialog med medborgarna och ökat demokratiskt inflytande i frågor som rör hälso- och sjukvården. De övergripande målen är bl.a. att:
• före 2004 lägga grunden till en förtroendefull dialog mellan landstingspolitiker och medborgare i Östergötland. Dialogen ska vara väl anknuten till landstingets styrprocess.
• till samma tidpunkt etablera väl fungerande mötesplatser eller arenor där dialogen kan äga rum.
En parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp med åtta ledamöter leder arbetet, med stöd från flera tjänstemän. Arbetet med medborgardialogen följs och dokumenteras av Prioriteringscentrum i Linköping.
Gruppens handlingsplan innefattar tre delprojekt:
• dialogen med medborgarna
• dialogen med massmedia
• dialogen med de politiska partierna.
Det första delprojektet kommer att genomföras under första halvåret 2002. Flera olika arenor kommer då att testas med målet att nå 1% av östgötarna, dvs. ca 4 000 personer.
Utveckling av en demokratiskt effektiv berednings- och beslutsprocess
Sedan flera år pågår utvecklingen av en demokratiskt effektiv berednings- och beslutsprocess inom landstinget. Som ett led i denna utveckling beslutade landstingsfullmäktige under år 2000 att inrätta åtta beredningar. Tre av dessa – personalberedning, forsknings- och utvecklingsberedning samt regional beredning – knöts till landstingsstyrelsen. Övriga fem – folkhälsoberedning, tre länsdelsberedningar samt medicinsk programberedning – knöts till hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta har gjort det möjligt för flera av fullmäktiges ledamöter att delta i den politiska berednings- och beslutsprocessen i landstinget.
Förtroendemannagrupper möter patienter och anhöriga
Landstinget har genomfört flera åtgärder för att stärka de förtroendevaldas roll som befolkningsföreträdare.
En viktig aktivitet inom detta område är verksamheten i de s.k. förtroendemannagrupperna inom landstingets medicinska programarbete. Vart och ett av de tolv medicinska programmen har en förtroendemannagrupp med uppgift att lyfta fram patienters och anhörigas perspektiv på ohälsa och vård. Förtroendemannagrupperna är parlamentariskt sammansatta. Under arbetet med de medicinska programmen träffar gruppen patienter och anhöriga och diskuterar utifrån bl.a. följande frågeställningar:
• Vilken effekt har en sjukdom på patienters och anhörigas liv? Hur är det att drabbas av en sjukdom och hur är det att leva med den?
• Vilka behov har patienter och anhöriga under vårdprocessen och hur förväntar de sig att få dem uppfyllda?
• Vilken effekt kan vården förväntas ha på hälsotillståndet enligt patienters och anhörigas uppfattning. Vad är möjligt och vad är omöjligt?
• Hur ser patienter och anhöriga på resultat av sjukvård?
Förtroendemannagruppernas arbete ger flera fördelar:
• patienter och anhöriga får göra sin röst hörd och får känna att någon lyssnar
• de förtroendevaldas kunskap fördjupas och breddas
• de förtroendevalda stärks i sin roll som befolkningsföreträdare.
Avsikten är att resultatet av de förtroendevaldas arbete ska användas i hälso- och sjukvårdsnämndens uppdragsbeskrivning, som i sin tur ska ligga till grund för avtal mellan nämnden och olika vårdgivare.
För närvarande finns det tio förtroendemannagrupper och några av dessa verkar i flera program. Hittills har förtroendemannagrupperna genomfört långt mer än 100 möten med sammanlagt ca 600 patienter och anhöriga.
De förtroendevalda anser att arbetet i förtroendemannagrupperna är betydelsefullt ur flera aspekter. Framförallt stärker det demokratin. Människor kan direkt komma till tals med sina politiker och samtala om behov i förhållande till hälso- och sjukvården. De förtroendevalda upplever också att deras roll som företrädare för medborgarna blivit tydligare. Arbetet i förtroendemannagrupperna har inneburit ökad delaktighet för fritidspolitiker och även ökad kunskap.