Landstinget ansvarar för att alla barn och ungdomar erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri allmäntandvård och specialisttandvård t.o.m. det år de fyller 19 år. Föräldrarna och barnen kan välja att få undersökning och behandling utförd antingen hos Folktandvården eller hos en privat vårdgivare. Sedan några år är fördelningen stabil och innebär att cirka 90 %, efter aktivt eller passivt val, får vårdinsatserna utförda inom Folktandvården, medan cirka 10 % aktivt väljer privat tandvårdsutförare.
Uppföljning av tandhälsan sker löpande i åldrarna 3, 6, 12, 16 och 19 år. Resultaten redovisas årsvis för respektive kommun samt för hela länet sedan 1994. Statistiken visar att det finns vissa skillnader i tandhälsa mellan olika kommuner, vilket kan bero på bl.a. olika fluorhalt i dricksvattnet samt socioekonomiska olikheter.
Jämförelser över tiden visar att tandhälsan i länet förbättrats successivt. Vid jämförelse mellan barn och ungdomar som får sin tandvård hos Folktandvården respektive hos privata vårdgivare märks små skillnader i vissa årsklasser.
Under 2001 redovisades fördjupade studier av tandhälsan hos barn och ungdomar i länets tre största kommuner – Linköping, Norrköping och Motala. Studierna visar bl.a. att barn och ungdomar i områden med lägre socioekonomisk status (utbildningsnivå, sysselsättning, medelinkomst per familj och bidragssituation) har en klart sämre tandhälsa. I vissa åldersgrupper uppgår skillnaden till cirka 50 %, mätt i vedertagna tandhälsomått, i jämförelse med områden i samma kommun med högre socioekonomiska värden.
Folktandvården har det s.k. områdesansvaret, vilket innebär att göra kollektiva tandhälsovårdsinsatser för att ge alla barn och ungdomar så bra förutsättningar som möjligt att uppnå och bibehålla en god tandhälsa. Mot bakgrund av resultaten i den fördjupade studien har Folktandvården fått i uppdrag att göra särskilda insatser i de områden av de större kommunerna som uppvisar sämst tandhälsa. Dessa insatser bör framåt utvecklas i ett vidare perspektiv tillsammans med bl.a. primärvården och olika kommunala insatser.
En viss andel barn och ungdomar har ingen regelbunden tandvård. En studie påbörjades under 2001 för att undersöka i vilken utsträckning det är samma individer som uteblir år från år.
Under 2001 genomfördes ett omfattande administrativt utredningsarbete som innebar att de tidigare barntandvårdscheckarna, som används vid tandvård hos privata vårdgivare, tas bort fr.o.m. 2002 och ersätts av ett listningssystem.