Landstingsstyrelsens ordförande

Landstingsstyrelsen är politiskt sammansatt och tillsätts av landstingsfullmäktige, som är landstingets högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för organisation, effektivitet, struktur och utveckling av landstingets totala verksamhet.

Landstingsstyrelsen ordförande Paul Håkansson ger sin syn på landstingsåret 2001.


FORTSATT SATSNING PÅ ÖKAD VÅRD

Resurserna till vården ökar. Vårdutbudet till östgötarna blir större. Samarbetet mellan vårdgivare förbättras.
Det regionala samarbetet fortsätter och bidrar till en positiv utveckling av Östergötland.

Vården ökar
Vården är en viktig del av välfärden för östgötarna. Vården ska vara tillgänglig på rätt nivå och med hög kvalitet när man behöver den. Det är landstingets uppgift att klara detta inom ramen för den landstingsskatt östgötarna betalar.

År 2001 ökade hälso- och sjukvården kraftigt. Det gjordes fler besök hos läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och annan vårdpersonal. Fler människor omhändertogs på sjukhus. Även mätt i pengar tillfördes nya resurser till vården. Det är en fortsättning av den kraftiga satsning som skedde även år 2000. Trots detta finns det forfarande otillfredsställda behov och i vissa fall väntetider. Utvecklingen måste fortsätta så att dessa problem kan bemästras.

Samarbete för patienterna
För den enskilde patienten är det viktigt att samarbetet mellan olika vårdgivare, till exempel landstinget och en kommun, fungerar bra. Utöver det löpande arbetet med dessa frågor pågår flera olika utvecklingsprojekt mellan landsting och kommuner för att det i praktiken ska vara enkelt att samarbeta i vården. Denna utveckling är utomordentligt viktig att fullfölja inom hela landstingets verksamhet.

Kraftig kostnadsökning i landstinget
Landstinget gick för första gången på många år med underskott år 2001. Underskottet uppgick till åtta miljoner kronor. När man räknar med även hel- och delägda bolag blir underskottet fem miljoner kronor.

Det är allvarligt med underskott, även om det är hanterbart i perspektivet av att landstinget omsätter cirka 7 500 miljoner kronor. Det som inger oro är att det finns ett antal enheter inom landstinget, främst några centrum inom universitetssjukhuset, som har kraftig ekonomisk obalans. År 2001 kunde detta uppvägas med ökade skatteintäkter och statsbidrag.

Därtill var kostnadsökningen i hela landstinget betydligt större än planerat år 2001. Det är nödvändigt att den utvecklingen vänds.

Landstinget är ingen kommersiell verksamhet. Därför blir den ekonomiska strategin annorlunda än för ett företag. Vi har inga ägare som ställer krav på överskott. Samtidigt kan vi inte bortse från att landstinget är en mycket stor verksamhet med cirka 12 000 medarbetare. Ekonomin måste vara stabil för att skapa trygghet och tillförsikt. Det väsentligaste inslaget i den ekonomiska strategin är därför att ha positiva årsresultat.

Regionsamarbetet fortsätter i Östergötland
Det pågår stora förändringar i regionstrukturen i landet. Under året har arbete gått in i ny fas, ÖSTSAM kommer att övergå i ett regionförbund som startar år 2003. Förberedelserna har redan inletts inom landstinget och kommunerna. En stark region som kan hävda sig är bästa garantin för god utveckling, arbete och välfärd i länet.


Paul Håkansson
Landstingsstyrelsens ordförande