Ekonomisk analys

Bilden ovan visar den ekonomiska utvecklingen sedan början av 1980-talet. Staplarna visar det egna kapitalet per den 31 december respektive år och kurvan visar resultaten. Underskotten i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet medförde att det egna kapitalet försvann. Samtidigt påbörjades ett omfattande reducerings- och omstruktureringsarbete vilket resulterade i att landstinget från och med mitten av nittiotalet har haft balans mellan intäkter och kostnader. Det har dock varit alltför små överskott för att nå ett positivt eget kapital. Årets kraftiga underskott är ett negativt trendbrott.

Från och med 2001 beräknas pensionsskulden inklusive löneskatt vilket innebär en försämring av det egna kapitalet med 1 miljard kronor. Tidigare år från och med 1991 har räknats om för att möjliggöra jämförelser. I bilden ingår också den planerade utvecklingen enligt finansplanen för år 2003-2005.

Landstingets ekonomiska mål och strategi
Landstingets ekonomi ska vara så stark att landstinget har rimlig handlingsfrihet och beredskap. Detta innebär inte att landstinget ska bygga upp omfattande reserver i form av stort eget kapital. I grunden ska landstingets intäkter löpande användas för skattebetalarnas räkning.

Landstinget har två långsiktiga ekonomiska mål;

• Årsresultat som är överskott.

• Rimlig buffert i form av eget kapital.

Det första målet har under de senare åren varit i stort sett uppnått, men årets kraftiga underskott medför att det krävs stora ansträngningar för att åter komma i balans. Den förhållandevis starka svenska ekonomin har inneburit ökade skatteintäkter och även ökade statsbidrag under flera år. Medlen har dock använts främst till utökade resurser till vården. Besparingsåtgärder har inletts för att vända trenden.

Det andra målet är inte realistiskt att uppnå förrän på lång sikt. Anledningen är att det egna kapitalet är så kraftigt negativt med minus 1 366 mkr. På sikt är dock målet en rimlig buffert.

Allmänt om resultat- och balansräkning
Den ekonomiska redovisningen i form av resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning visas för koncernen i form av sammanställd redovisning och för landstinget inklusive full fondering av pensionsskulden. Full fondering av pensionsskulden innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen.

Enligt redovisningslagen ska landsting och kommuner från och med år 2000 redovisa pensionerna enligt den s.k. blandmodellen. Detta innebär att endast pensionsförpliktelser från och med 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Konsekvensen blir normalt ett bättre resultat eftersom endast skulduppräkningen för en mindre del av pensionsskulden ska belasta resultatet. På sikt innebär dock blandmodellen en belastning på kommande generationer. Landstingsfullmäktige har därför beslutat att landstinget ska redovisa enligt full fondering. För att uppfylla lagen finns den ekonomiska redovisningen enligt blandmodell med som information.

Den ekonomiska analysen beskriver i huvudsak landstinget inklusive full fondering.

Den sammanställda redovisningens resultat
Den sammanställda redovisningen visar ett underskott på 284 mkr. Vid konsolidering av de fem koncernföretagen som ingår i den sammanställda redovisningen, AB Östgötatrafiken, Tvätteribolaget, Birgittabolaget, ALMI Företagspartner samt Favea AB ökar resultatet med 0,2 mkr:

AB Östgötatrafiken redovisar ett resultat som är högre men vid sammanställning av resultatet elimineras landstingets aktieutdelning på 8 mkr. Vid konsolidering ökar landstingets omsättning, dvs. verksamhetens intäkter, med 286 mkr. Det egna kapitalet förbättras från minus 1 366 mkr till minus 1 324 mkr.

Landstingets engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs under avsnittet Landstingets engagemang i bolag och stiftelser.

Resultatet år 2002 – nämnder och produktionsenheter
För att förklara landstingets resultat på minus 284 mkr, kan det delas in i två delar. Dels resultatet för nämnder och produktionsenheter för sig och dels resultatet för gemensamma intäkter och kostnader (den s.k. finansförvaltningen och pensionsförvaltningen) för sig. Inom finansförvaltningen redovisas bl.a. skatter, statsbidrag, samt utbetalning av ersättning till nämnder och produktionsenheter. Nämnder och produktionsenheter redovisar ett underskott på 90 mkr medan finansförvaltningen redovisar ett underskott på 194 mkr. Nedan kommenteras nämnder och produktionsenheters resultat.

Av landstingets 84 produktionsenheter redovisar 32 stycken ett underskott. Det är tillåtet att ha ett negativt årsresultat om enheten har ett positivt eget kapital. Totalt 26 produktionsenheter har ett negativt eget kapital.

Centrumen inom Universitetssjukhuset i Linköping har sammantaget ett underskott på 36,4 mkr. Sex centrum av nio redovisar ett underskott 2002.

Endast Hjärtcentrum och Centrum för psykiatri och samhällsmedicin har ett positivt eget kapital. Under året har följande centrum erhållit koncernbidrag; Neurocentrum 27 mkr, Medicin-kirurgicentrum 20 mkr samt Barn/Kvinnocentrum 10 mkr.

Av centrumen inom Vrinnevisjukhuset i Norrköping redovisar tre av fyra centrum negativa resultat. Det totala underskottet inom Vrinnevisjukhuset är minus 9,4 mkr.

Positivt eget kapital inom Vrinnevisjukhuset har Kvinno- Barn- och Sinnescentrum samt Psykiatricentrum.

Lasarettet i Motala redovisar ett underskott på 7 mkr. Närsjukvården i Finspång redovisar ett resultat på minus 0,1 mkr men har fått ett koncernbidrag på 6 mkr under 2002.

Primärvården redovisar sammantaget ett överskott på 9,9 mkr. Det egna kapitalet inom primärvården är totalt 16,1 mkr. Från och med 2003 sker en organisationsförändring inom primärvården genom att de trettiosex vårdcentralerna samt Prima-gruppen och Rörelse&Hälsa som under ett antal år har varit självständiga produktionsenheter delas in utifrån länsdel i tre produktionsenheter.

Folktandvården har ett positivt resultat på 1,5 mkr. Detta avser två tredjedelar av det totala resultatet eftersom en tredjedel har bokats upp som skuld till personalen i form av resultatlön.

Inom HjälmedelsCentrum pågår ett arbete med att övergå till att vara en resultatfinansierad verksamhet från och med 2003. Resultatet 2002 var ett underskott på 4,9 mkr. Enheten har dock ett eget kapital på 7,9 mkr.

Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat 2002 var ett underskott på 52,9 mkr. Detta trots att nämnden under åren dels fått tillskott med 40 mkr för att köpa mer vård och dels fått kompensation för produktion avseende rörlig läns- och högspecialiserad vård samt för utomlänsvård med sammantaget 137 mkr. Anledningen till det försämrade resultatet är främst mer köpt länssjukvård samt att privatläkare, inkontinens, sjukresor m.m. har kostat mer än budgeterat.

Det samlade resultatet är mycket oroande. Inom enheter som har kraftig obalans pågår projekt och åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Under hösten beslutades om kostnadsbesparingar på 1,5 procent från och med 2003 samtidigt som vissa projekt och aktiviteter inom landstingsstyrelsen har skjutits på framtiden. Sammantaget ska detta ge en kostnadsreducering på cirka 150 mkr. För att klara balanskravet krävs att samtliga produktionsenheter sammantaget gör ett nollresultat.

Resultat och eget kapital per produktionsenhet presenteras i tabellen Resultat per enhet.

Resultatet 2002 – gemensamma intäkter och kostnader - finansförvaltningen
Finansförvaltningens underskott var 194 mkr jämfört med budgeterat 1 mkr. Den enskilt största förklaringsposten till underskottet är det försämrade läget på den finansiella aktiemarknaden, minus 146 mkr, som tillsammans med att pensionskostnaderna blev högre än budgeterat, minus 61 mkr, påverkar resultatet mest.

Det finns dock andra poster inom finansförvaltningen som avviker från budgeterat, både positivt och negativt. Vissa av de större kommenteras nedan.

Positiv påverkan på resultatet har skatter och generella statsbidrag som avviker från budget med 194 mkr. Av beloppet svarar landstingsskatten för 112 mkr. Resterande del avser främst tillfälligt sysselsättningsfrämjande statsbidrag på 58 mkr samt statsbidrag på 58 mkr för ökad tillgänglighet.

Landstingsstyrelsen beslutade under året att satsa 40 mkr i ökade landstingsbidrag till hälso- och sjukhusvårdsnämnden för upphandling av hälso- och sjukvård för att öka tillgängligheten. I bokslutet kompenserades nämnden också för ökade kostnader för rörliga ersättningar med 137 mkr. Detta påverkar finansförvaltningens resultat negativt jämfört med budget med motsvarande belopp. Under året har också koncernbidrag till US centrum med 57 mkr samt till Närsjukvården i Finspång med 6 mkr betalats ut. Finansförvaltningen har även täckt underskott inom LandstingsTele och LandstingsService i Östergötland. Dessa två är enheter som övergått i annan ägandeform under året.

Inom Landstingsstyrelsen finns medel avsatta bland annat för att täcka omställningskostnader, kompetensutveckling, IT-kostnader och FoUU. Eventuella överskott flyttas mellan åren och 2002 har 33 mkr netto återförts till finansförvaltningen.

Reavinster och reaförluster vid försäljning av fastigheter redovisas inom finansförvaltningen men budgeteras inte av försiktighetsskäl. Under 2002 såldes fastigheten Västerby med en reavinst på 2 mkr efter avdrag för försäljningsomkostnader.

Pensionsskulden
Pensionsskulden exklusive löneskatt har under året ökat netto med 155 mkr och uppgår till 4 290 mkr vid utgången av 2002.

Från och med 2001 redovisas även löneskatten på pensionsskulden. Enligt redovisningsrådet ska samtliga landsting ha infört detta byte av redovisningsmetod senast från och med räkenskapsåret 2002. Övergången till att periodisera löneskatten innebar att det egna kapitalet minskade med 1 000 mkr vid ingången av 2001. Aktuell skuld avseende löneskatt på pensionsskulden är 24,26 procent av pensionsskulden och innebär 1 041 mkr vid utgången av 2002.

Från pensionsskulden utbetalades 164 mkr till befintliga pensionärer. Skulden tillfördes 43 mkr för intjänade pensionsrätter för nu anställd personal beräknat på 4,82 procent på lönesumman. Detta är exklusive den del som ska betalas ut i form av individuell pensionspremie. Vidare avsattes 7 mkr till pensionsskulden för täckning av beslutade garantipensioner och slutligen tillfördes skulden 269 mkr i ränteintäkter.

Landstingets likvida medel förvaltas dels av landstinget och dels av externa kapitalförvaltare. Av de totala kortfristiga placeringarna och likvida medlen på 2 434 mkr förvaltas 1 939 mkr av externa förvaltare. Landstingets egen förvaltning av likvida medel har gett en förräntning på 7,14 procent. De externt placerade medlen har haft en negativ förräntning med minus 3,62 procent. Den genomsnittliga förräntningen blev därmed minus 1,43 procent. Orsaken till den negativa förräntningen är ej realiserade värdeminskningar på aktier. Placeringar i aktier uppgick till 474 mkr, eller 19,5 procent. Landstinget redovisar inom ramen för värdeförändring realiserade vinster och förluster vid försäljning av värdepapper, utdelningar samt förfallna och upplupna räntor. Värdepapper skrivs ned till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.

Läkemedelsreformen
Landstingets kostnader för förskrivning av läkemedel inom öppen vård uppgick totalt till 854 mkr, vilket är en ökning med 9,5 procent jämfört med 2001. Detta är strax över genomsnittet för vilket kostnaderna ökade med 8,9 procent. Kostnaden per capita för läkemedelsförmånen ligger i Östergötland på riksgenomsnittet, dvs. något över 2 077 kr per person. De 15 dyraste preparaten stod för ca 25 procent av totalkostnaden 2002.

Från och med 2002 infördes en ny budgetmodell där läkemedlen bland annat är indelade i allmän- respektive klinikläkemedel varav allmänläkemedlen utgör ca 75 procent. Allmänläkemedlen betalas av den vårdcentral där patienten är listad oberoende av vem som är den faktiske förskrivaren. För att åstadkomma ett gemensamt ansvar mellan sjukhus/centrum och primärvården rörande förskrivningen delas dock ansvaret för uppkomna över- eller underskott mellan vårdcentralen och sjukhuset/centrumet. Fördelningen av ersättningen till vårdcentralerna är beräknat som ett belopp per invånare där hänsyn tas till invånarens ålder och kön. Vad gäller de privata vårdcentralerna betalar nämnden för läkemedlen tills avtalen skrivs om. Klinikläkemedlen belastar förskrivande enhet förutom inom primärvården som utgör ett undantag.

Under perioden 2002 t.o.m. 2004 ersätts landstinget med en fast summa årligen från staten. Ersättningen är baserad på ålder, kön och socioekonomi och räknas upp med cirka 5 procent per år. En slutavräkning mellan landstingen och staten ska ske efter periodens slut. Landstingen kan då erhålla en mindre andel i kompensation om kostnaderna har överstigit statsbidraget under perioden.

Personalkostnader
Med personalkostnader avses löner, arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader som t.ex. omställningskostnader. Lönekostnaderna har ökat med 5,7 procent mellan 2001 och 2002. Detta gäller även när hänsyn tas till att produktionsenheten LandstingsService i Östergötland har ombildats till aktiebolag.

Vid årsskiftet var antalet anställda 12 070, vilket innebär en minskning med 18 personer. Om hänsyn tas till att LandstingsService och LandstingsTele under året har övergått till andra organisationsformer blir däremot förändringen en ökning med 276 personer.

Kostnaderna i samband med att personal slutar i landstinget på grund av övertalighet har minskat de senaste åren. År 2002 var totalsumman för dessa omställningskostnader 14 mkr varav 8 mkr inkl. löneskatt avsåg garantipensioner (2001 totalt 10 mkr).

I stället för övertalighet råder i dagsläget personalbrist inom vissa enheter och inom vissa yrkeskategorier i vården. De senaste åren har köp av tjänster från bemanningsföretagen ökat successivt till 67 mkr år 2001. I april 2001 beslutade landstingsstyrelsen att det i princip inte skulle vara tillåtet att hyra in personal från och med 2002. Detta har lett till att trenden bröts och den totala kostnaden för inhyrd personal har halverats och uppgick till 34 mkr 2002. Detta har kunnat göras genom bred uppslutning i landstinget och har skett utan att äventyra patientens säkerhet.

Övriga intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter har ökat med 6,0 procent medan verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar, ökat med 8,3 procent. Inom verksamhetens intäkter svara försäljning av hälso- och sjukvård samt patientavgifter och andra avgifter för en ökning med 5,4 procent. Försäljningen av tandvård inkl. patientavgifterna har ökat med ca 7,7 procent. Inom kostnadssidan ökar den köpta verksamheten totalt med endast 1,3 procent. Inom denna ökar dock köpt sjukvård med hela 25,6 procent medan utbildningskostnader minskar med 27,1 procent (minskningen avser Hälsouniversitetet som nu får sina intäkter från staten).

Investeringar
Landstingets nettoinvesteringar var 349 mkr 2002. Detta är en ökning med 94 mkr jämfört med föregående år. Av de enskilt större investeringarna svarar digitaliserad röntgen inom Kirurgicentrum ViN och O-centrum US för 25 mkr respektive 33 mkr (läs vidare i investeringsredovisningen). Avskrivningarna 2002 är 254 mkr och på samma nivå som föregående år.

Investeringarna har minskat under senare delen av 1990-talet för att under 2002 öka. Landstinget har inte sedan 1990 lånat för att finansiera investeringar. Finansiering har skett med hjälp av eget kapital och genom försäljning av anläggningstillgångar. I tabellen investeringsredovisning finns en sammanställning över investeringar år 2002 per produktionsenhet.

Delårsbokslut
Uppföljningen av ekonomin fokuseras mer på redovisade månadsresultat, s.k. delårsbokslut än på helårsbedömning. Samtliga produktionsenheter gör delårsbokslut samtliga månader utom januari. Delårsboksluten har i stort sett samma status som ett helårsbokslut, vilket innebär samma redovisningsprinciper. Genom att se till att så många debiteringar som möjligt sker månadsvis blir redovisningen periodiserad med automatik. Fortfarande återstår en hel del att göra. Delårsboksluten har dock tillfört mer kunskap om hur verkligheten ser ut.

I grafen nedan kan man se hur intäkter och kostnader fördelas under året.

I tabellen nedan framgår hur olika delkomponenter har förändrats i förhållande till budget vid de tre tillfällen som helårsbedömning görs. Även ursprungsbudget och totalt helårsresultat ingår.

Budgetavvikelsen blev slutligen minus 285 mkr. Försämringen mellan årets sista helårsbedömning och det slutliga resultatet förklaras främst genom den försämrade aktiemarknaden som medförde att värdet på placeringarna minskade kraftigt i värde. En annan stor förklaringspost är ökade kostnader för rörlig länssjukvård och högspecialiserad vård samt utomlänskostnader som har täckts av finansförvaltningen.

Jämförelse med andra landsting
Landstingsförbundet har tidigare år tagit fram ett nyckeltal som är en sammanvägning av eget kapital, pensionsskuld och de tre senaste årens genomsnittliga förändring av eget kapital. Detta relateras till nettokostnaden. Från och med 2001 tar inte förbundet fram detta längre. Ser man till resultaten 2001 och de preliminära resultaten 2002 tillsammans med en skattesats som är lägre än genomsnittet tillhör dock Landstinget i Östergötland fortfarande de landsting som har den bästa ekonomiska styrkan.

Sammanfattande kommentarer om det ekonomiska läget
När helårsbedömningarna under året pekade på ett försämrat resultat beslutade Landstingsstyrelsen om besparingsåtgärder med effekt från och med 2003. Åtgärderna är dels ett generellt beting med en kostnadssänkning på 1,5 procent, dels att vissa projekt och övriga aktiviteter skjuts på framtiden. Sammantaget ska detta medföra en kostnadsreducering som gör att landstinget 2003 gör ett nollresultat. På sikt ska det negativa egna kapitalet enligt fullfondering täckas, men det kraftiga underskottet 2002 medför att det inte är realistiskt att täcka det redan 2004. Landstingets avsikt är dock att följa lagkravet och återställa underskottet enligt blandmodell. Det sammanlagda resultatet enligt blandmodell när hänsyn tas till reavinster är ett underskott på 69 mkr (se not 7). Hur detta ska återställas kommer Landstingsfullmäktige att ta ställning till i samband med treårsbudgeten 2004-2006.