Finansiell analys

Den finansiella analysen sker med hjälp av nyckeltal och det är landstinget som kommenteras om inget annat anges. I tabellen finns nyckeltal för åren 1996 till 2002. För att erhålla jämförbarhet har samtliga år räknats om och det innebär förändrade nyckeltal. I kommentarerna beskrivs nyckeltalen samt analyseras.

Verksamhetens nettokostnad
Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exkl. skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) minus verksamhetens kostnader (exkl. finansiella kostnader). Nettokostnaden i landstinget ökade mellan 2001 och 2002 med 517 mkr. Motsvarande siffra mellan 2000 och 2001 var 288 mkr. Landstingsskatten och generella statsbidrag ökade mellan åren med hela 249 mkr. Sätts skatteintäkter och generella statsbidrag i relation till nettokostnaderna visas hur stor del av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Detta mått förändrades när nettokostnadsbegreppet i samband med den nya redovisningslagen kom att innefatta även avskrivningarna. Skatteintäkter och generella statsbidrag täcker knappt 96 procent av nettokostnaderna. Det negativa finansiella nettot medför att underskottet ökar ytterligare.

Soliditet
Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital. Det är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. En hög procentsats innebär att en större del av tillgångarna finansierats av skattemedel och inte av lån. Landstinget har negativ soliditet på grund av de kraftiga underskotten under 1980-talet som bidrog till ett negativt eget kapital. I samband med övergången till att periodisera löneskatten på pensionsskulden 2001 påverkas soliditeten negativt. Tidigare år har räknats om för att få jämförbarhet. Soliditeten 2002 är minus 25 procent vilket är en försämring med fem procentenheter jämfört med föregående år. Skulle landstinget redovisa pensionsskulden enligt blandmodellen skulle soliditeten vara 64 procent. Vid jämförelse med andra landsting ligger Östergötland över riksgenomsnittet.

Likviditet
Balanslikviditet anger omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Det är ett mått som visar betalningsförmågan på kort sikt. Balanslikviditeten i landstinget är 2,4 vilket innebär att omsättningstillgångarna är 2,4 gånger större än de kortfristiga skulderna. Genom måttet likviditet i antal dagar anges hur många dagar som landstinget kan klara betalningsströmmarna. Likviditeten minskade kraftigt under 1980-talet för att fr.o.m 1991 åter stiga. Ökningen är ett led i uppbyggnaden av pensionsmedel. År 2002 kan landstinget klara betalningsströmmarna i 152 dagar. Det är en minskning med 22 dagar jämfört med föregående år. 1991 var antalet dagar som lägst med 2 dagar.

Volymförändring
Volymförändring är ett ekonomiskt mått för att se förändringen av verksamheten i fasta priser, det vill säga efter att inflationen räknats bort. För att komma tillrätta med 1980-talets underskott genomfördes stora besparingsbeting under 1990-talet. Detta visar också volymutvecklingen som var negativ från 1991 till 1997. Under 2002 ökade volymen med 3,1 procent. Volymförändringen mellan 2000 och 2001 var 2,1 procent. Landstingen har fr.o.m. 2000 övergått till ett nytt sätt att beräkna volymökningen som utgår från nettokostnadsbegreppet och där samtliga landsting använder samma prisindex.

Utdebitering
Landstinget i Östergötland har en utdebitering på 9,85 kr per skattekrona. Med den skattesatsen ligger landstinget under riksgenomsnittet år 2002 som var 10,05 kr. År 2003 ökar riksgenomsnittet till 10,53 medan Landstinget i Östergötland ligger kvar med oförändrad skattesats.

Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden anger den del av tillgångarna som finansierats av lånade medel. Skuldsättningsgraden delas upp i dels avsättningar, kortfristig skuldsättningsgrad och långfristig skuldsättningsgrad. I avsättningar ingår pensionsskulden inkl löneskatt och landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Inom kortfristiga skulder ingår som största post semesterlöneskuld, inarbetad övertid och jour och beredskap. Denna skuld till personalen ökar år från år. Total skuldsättningsgrad är 125 procent 2002. Det innebär att vi har mer skulder än tillgångar. Avsättningarna svarar för 100 procent av skuldsättningen. Resterande del avser kortfristiga skulder eftersom landstinget inte har haft något långfristigt lån sedan 1995.

Känslighetsanalys

I tabellen ovan framgår hur olika förändringar med 1 procent påverkar landstingets ekonomi.