Huvudmeny

Från liten till stor - barnsjukvård i toppklass

Kuvösbarn

Landstinget vill på olika sätt lyfta fram barns situation. Därför har vi valt att redovisa ett exempel på kvalitetsarbete vid en av länets barnkliniker, som använder balanserade styrkort som arbetsinstrument för styrning och kvalitetsarbete.

Barn- och ungdomsmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping bedriver hälso- och sjukvård från födelsen upp till 18-årsdagen, samt forskning, utveckling och utbildning. Vården består av länssjukvård och högspecialiserad vård, i första hand för sydöstra sjukvårdsregionen.

Kliniken består av tre enheter. På Neonatal IVA vårdas för tidigt födda barn och sjuka nyfödda barn. På avdelningen bedrivs högspecialiserad intensivvård och normalvård. Avdelning 16 behandlar barn från 0-18 år med infektionssjukdomar, allmänmedicinska och kirurgiska sjukdomar samt barn med diabetes, maligna och neurokirurgiska sjukdomar. Öppenvårdsenheten omfattar barnmottagning, dagvård, enhet för barn med urin- och tarmstörningar, barn-LAH (lasarettsansluten hemsjukvård), lekterapi, skola samt dietist. Det finns också sjukgymnast och kurator.

Målarbete pågår på såväl klinik- som enhetsnivå med bred förankring hos medarbetarna. Arbetsinstrumentet för styrning och kvalitetsarbete utgörs av det balanserade styrkortet. Klinikens mål är friskare patienter med högre livskvalitet, arbetsglädje och kompetens hos medarbetarna samt ekonomisk balans i verksamheten.

För att uppnå målen krävs ett ständigt kvalitetsarbete. Detta har sedan några år bedrivits i tvärprofessionella grupper baserade på diagnoser eller arbetsområden. Samtliga medarbetare i de olika yrkeskategorierna är medlemmar i någon av klinikens arbetsgrupper beroende på intresse och verksamhetens behov.

Alla medarbetare har engagerat sig i kvalitetsarbetet och teamen/arbetsgrupperna är en viktig förutsättning för att driva vårdutvecklingen. Teamen ger möjlighet till delaktighet hos alla medarbetare och skapar förutsättningar för kompetensutveckling och kvalitetsförbättringar, som i sin tur ger arbetsglädje.

De frågor som avdelningen arbetar med är både små och stora. Teamen har arbetat fram nytt informationsmaterial för olika behandlingar och undersökningar. Andra grupper har arbetat med att göra miljön mer barn- och familjevänlig. Några har diskuterat hur olika patientgrupper ska prioriteras och har utarbetat riktlinjer, samt haft kontakt med primärvården. En arbetsgrupp på Neonatal IVA har gjort temperaturmätningar på barn som kommer till avdelningen från förlossningen. Detta har lett till förbättringar som resulterat i att barnen håller värmen bättre, vilket på sikt påverkar vårdresultatet.

För att möjliggöra detta arbete anordnas två studie-/strategidagar per termin. Vid dessa har medarbetarna möjlighet att arbeta med aktuella frågor i grupperna. Tidigare planer följs upp och grupperna tar del av varandras resultat och utbyter erfarenheter. Detta har också resulterat i förbättrad utvärdering av verksamheten, exemplifierad av den väntrumsenkät som delats ut till barn och föräldrar på barnmottagningen.

Inom kliniken finns en intern vidareutbildning för sjuksköterskor, ett trainee- och inskolningsprogram, i första hand för dem som påbörjar sin anställning på avdelning 16 och som inte har formell vidareutbildning i barnsjukvård. Ökad kompetens hos personalen innebär förbättrad säkerhet för såväl patienter som personal. I utbildningen ingår en medicinsk föreläsning samt en omvårdnadsföreläsning inom respektive ämne och diagnos. Sammanlagt tretton ämnesområden avhandlas enligt ett rullande schema.

Följande resultat har uppnåtts genom kvalitetsarbete på kliniken:
• Förbättrad vård av barnen.
• Förbättrad information till barn och familjer.
• Ökad kompetens hos personalen.
• Stöd i prioriteringar.
• Bättre arbetsmiljö – Neonatal IVA avdelning 15 erhöll arbetsmiljöpriset 2002.
• Mer barn- och ungdomsvänlig miljö.
• Ökad delaktighet och arbetsglädje.