Landstinget har fastställt ett program med nio punkter för kortare väntetider på sjukhusen. Programmet introducerades på sjukhusen under våren 2002 och tillämpningen växer successivt.
Punkter i programmet:1. Förbättrad information från remittenten till patienten om möjligheten att välja sjukhus med kortare väntetid.
2. Skriftlig information om faktiska väntetider i bl.a. väntrum på vårdcentraler och sjukhusmottagningar.
3. Överenskommelse mellan primärvården och sjukhusen om strängare indikationer och tydligare prioriteringar utifrån landstingets medicinska program. Detta gäller särskilt till lågfrekvent kirurgi med långa väntetider.
4. Överenskommelse om att ”kapa svansen”, dvs. beslut om en bortre tidsgräns för när ett mottagningsbesök eller behandling senast ska vara genomförd. Patienter som redan idag passerat tidsgränsen erbjuds besök/behandling senast under 2002 eller hänvisas till annat sjukhus i Östergötland med kortare väntetid. Tidsgränserna sänks successivt.
5. Ekonomisk stimulans till kliniker som uppvisar mätbart varaktigt kortare mottagnings- och behandlingsväntetider.
6. Verksamheter med väntetidsproblem genomför förbättringsprojekt under 2002. Landstingets centrum för verksamhetsutveckling, CQ, samordnar och stödjer.
7. Lovade tider (given medicinsk prioritet) för besök och behandling ska hållas (samtliga kliniker ska senast 2002 tillämpa gällande prioriteringsgruppering).
8. Verksamheterna på sjukhusen ska pröva möjligheten att erbjuda patienten ”behandlingstid direkt”, dvs. tidpunkten för behandlingen fastställs redan vid mötet mellan läkare och patient på sjukhusmottagningen.
9. Kliniker inom samma verksamhetsområde ska pröva möjligheten att införa gemensam väntelista.
Effekter hittills är att informationen till patienter och allmänhet har förbättrats under året. Flera artiklar om valmöjligheter och väntetider har presenterats i landstingets hushållstidning Hälsotecken. Folder om valfriheten finns i alla väntrum på vårdcentralerna och sjukhusen.
Sammanställningar av de faktiska väntetiderna till besök och behandling på sjukhusen uppdateras var fjärde månad och läggs ut i väntrummen. Landstinget i Östergötland är samtidigt först i landet med att öppet redovisa all väntetidsinformation på Internet.
Strategin är att korta väntetiderna bakifrån, dvs. omprioritera patienter som redan väntat länge. Här finns redan positiva effekter. Antal ”långväntare” till mottagningar har nästan halverats sedan våren 2001. Liknande utveckling kan ännu inte avläsas för väntande till behandling.
När ”långväntare” prioriteras inträffar det paradoxala att de faktiska väntetiderna försämras. En ökad andel mottagna/behandlade ”långväntade” patienter leder till försämring av statistiska mått som medianväntetid, andelen mottagna/behandlade inom tre månader osv. Sådana effekter märks för flera patientgrupper i Östergötland.
Den största satsningen är etableringen av öppenvårdsverksamhet med dagkirurgi i Linköping. Kapacitetsökningen har inledningsvis använts för att ta emot patienter som redan väntat länge, vilket också kan avläsas i listan över ”långväntande” patienter på landstingets egna sjukhus.
Några kliniker har genomfört förbättringsprojekt med positiva effekter på väntetiderna. Ytterligare kliniker har inlett förbättringsprojekt under hösten. Ökad uppmärksamhet leder rimligen till att fler kliniker ser över och förbättrar patientflödena och rutinerna, med målet att förkorta väntetiderna till besök och behandling.
Många kliniker vill kunna erbjuda behandlingstid direkt men ser hinder för en sådan utveckling. Kortfristiga bemanningsscheman för läkare är ett problem och ett annat är att ryckig akutverksamhet försvårar stabilitet av den planerade vården. En stor klinik med omfattande akutverksamhet har dock övergått till långfristigt läkarschema och infört behandlingstid direkt under hösten. Landstingets mål, att allt fler ska ges tid direkt, ligger fast.