.jpg)
Landstingets övergripande mål utgör grunden för det fortsatta arbetet med att formulera den politiska uppdragsbeskrivningen. Denna ska i sin tur ligga till grund för avtal mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och olika vårdgivare, såväl inom landstinget som i privat regi. Det första område som behandlades var hjärtsjukdomar. I detta arbete kunde man utläsa hur dödligheten inom just denna sjukdomsgrupp minskat under de senaste åren, såväl i Östergötland som i hela riket. De övergripande målen kunde också brytas ned till området hjärtsjukdomar. Inför kommande avtal formuleras nu de politiska uppdragsbeskrivningarna på motsvarande sätt för flertalet större sjukdomsgrupper.
Vården ska vara likvärdig över länet
Den basala hälso- och sjukvården ges till östgötarna vid 42 vårdcentraler, fördelade över hela länet med minst en vårdcentral i varje kommun. Uppdragen till vårdcentralerna är i grunden likartade och därigenom ska alla invånare kunna få en likvärdig basal vård. Övriga vårdgivare i form av fyra sjukhus, olika privatläkarmottagningar och mottagningar för sjukgymnastik, kiropraktik samt naprapati finns företrädesvis i de stora tätorterna, men ändå spridda i länet.
Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig utifrån de huvudsakliga vårdområdena.
Vården vid sjukhus inom länet svarar för merparten av kostnaderna för östgötarnas hälso- och sjukvård, nära 65 procent. Primärvårdens andel av kostnaden uppgår till nära 20 procent. Ser man till ökningstakten från 2001 uppgår den till knappt åtta procent för sjukhusvården medan primärvårdens ökning uppgår till drygt 11 procent.
Omfattningen av vård 2002
Vårdens omfattning beskrivs traditionellt med mått som antalet besök, hos läkare eller hos andra vårdgivarkategorier, eller som antalet patienter som vårdats på sjukhus (s.k. vårdtillfällen) eller hur lång tid som vården varat (antalet vårddagar). Sådana mått beskriver hur många kontakter vården haft med befolkningen/patienter men speglar dåligt såväl innehållet och omfattningen av vården som antalet individer som vården mött. Måtten kan ändå utgöra en pusselbit i beskrivningen av den vård östgötarna fått under 2002.
Vården vid länets sjukhusmottagningar har minskat något mellan 2001 och 2002 efter en motsvarande ökning till 2001. Minskningen uppgår till 2 procent. De senaste årens minskning av vården vid vårdcentralerna fortsätter. Minskningen har varit 4 procent mellan 2001 och 2002. Besöken vid privatläkarmottagningar har under 2002 uppgått till 124 000, en ökning med 8 procent.
Denna utveckling behöver inte nödvändigtvis betyda att färre patienter tagits omhand, då såväl antalet besök per person som komplexiteten i besöket kan ha förändrats. Dessutom kan vårduppgifter ha förts över till andra kategorier av vårdgivare. I primärvården har besöken hos andra vårdgivare än läkare ökat med 9 procent och vid sjukhusmottagningarna med 8 procent vilket stöder detta resonemang.
Vården av patienter som läggs in på sjukhus beskrivs traditionellt med måtten vårdtillfällen och vårddagar och på senare tid med resurskopplade mått som DRG-poäng. Antalet vårdtillfällen minskade med 3 procent efter att ha varit konstanta under flera år. Antalet vårddagar fortsatte att minska till 2002, nu med 2 procent. DRG-poängen, som beskriver vårdtyngden, ökade mellan 2001 och 2002 med 2 procent, vilket innebär att den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle stigit med 4 procent. Här kan en noggrannare och korrektare registrering av bland annat diagnoser ha viss inverkan på ökningen, men förmodligen speglar siffrorna också en verklig ökning av vårdtyngden.
Förkortningen DRG står för diagnosrelaterade grupper och innebär att varje vårdtillfälle klassificeras med utgångspunkt från ställd huvuddiagnos och bidiagnos, om patienten opererats eller ej samt patientens ålder. Totalt finns ca 500 olika diagnosrelaterade grupper, var och en med en standardiserad DRG-vikt som svarar mot vårdtyngden och därmed också kostnaden i sjukvårdsorganisationen. Genom att multiplicera samtliga DRG-klassade vårdtillfällen med sina respektive vikter och summera DRG-poängen erhålls ett uttryck för den totala produktionen. Genom den standardiserade mätmetoden kan man på ett rättvisare sätt jämföra vårdresultat från år till år och mellan olika sjukhus.
Antalet individer som besökt vården
Totalt har 261 000 av länets 413 000 östgötar, dvs. drygt 60 procent av befolkningen, besökt eller lagts in på sjukhus eller vårdcentral under 2002. Antalet individer som besökt sjukhus har minskat med 1 procent. Nedanstående diagram visar antalet östgötar i olika åldersgrupper som kommit i kontakt med vården.
