Projekt BOET eller ”Gemensam kvalitetsutveckling av vårdflödena för de äldre” skulle ha avslutats i mars 2002, men efter diskussion med Socialdepartementet beslutades om en förlängning t.o.m. december 2002. Avsikten var att ur ett patient-/brukarperspektiv utvärdera de gemensamt insatta åtgärderna, för en kvalitativ förbättring av vårdflödena för de allra äldsta i västra Östergötland.
De åtgärder som vidtagits är:
• Bildandet av ett gemensamt ledarnätverk för en strategisk, positiv utveckling av samverkansformerna i vårdkedjan. Nätverket består av vårddirektören i den västra länsdelen, primärvårdsdirektören, vårdcentralchefer, centrumchefer, en vårdenhetschef, en primärvårdsföreståndare och rehabchefen från Lasarettet i Motala samt en medicinskt ansvarig sjuksköterska från kommunen.
Bakgrunden till bildandet är en studie kring strategisk samverkan, som utfördes inom ramen för projektet. Med strategisk samverkan menas en proaktiv samverkan som syftar till en kvalitativ utveckling av vårdflödena för de äldre. Resultatet visade att strategisk samverkan på trepartsnivå, dvs. där samtliga vårdgivare var representerade, saknades. Samverkan förekom dock mellan två parter, t.ex. kommun – primärvård, kommun – LiM eller primärvård – LiM. Ofta tillämpas ett reaktivt beteende, dvs. motsatsen till proaktivt, vilket innebär att man löser problem kring händelser som redan inträffat istället för att försöka förändra framtida beteende eller organisation.
Målen med nätverket är att:
- förbättra vårdflödena och därigenom höja kvaliteten för patienten/brukaren
- klargöra ansvarsområdena
- vidareutveckla samverkan
- optimera resursutnyttjandet.
Trots att ledarnätverket endast funnits under hösten 2002 har utvecklingsklimatet, dialogen och samverkan förbättrats – nu när en arena finns.
• Inrättandet av en ”operativ stödgrupp – SAMBO” med uppgiften att ständigt lyfta fram samverkansfrågorna i olika sammanhang. Gruppen är tvärprofessionell och består av medarbetare från kommunerna, primärvården och sjukhusvården. Gruppens uppdrag är också att stödja ledarnätverket i verkställandet av framtidsvisionerna.
• Införandet av en ny vårdplaneringsmodell med fokus på tidig start av planeringsprocessen samt en tydligare ansvarsfördelning. Syftet är följande:
- Starta vårdplaneringsprocessen direkt när en medicinsk eller social händelse gör att en samordnad planering behövs.
- Öka patientens/brukarens delaktighet och inflytande i processen.
- Genom en strikt ansvarsfördelning försäkra sig om en fungerande planering där nödvändiga professioner deltar.
- Ansvaret för vårdplaneringen innebär också att resultatet ska följas upp såväl ur ett patient/brukarperspektiv som ett socialt/medicinskt perspektiv.
Förutom utvärdering av modellens funktion kommer också djupintervjuer med brukare/patienter att genomföras för att göra en kvalitativ bedömning av den upplevda nyttan.