WRETA-projektet i Norrköping

Wreta-projektet, ett samverkansprojekt mellan landstinget och Norrköpings kommun startade 2001 i Wreta, vid Sörmlandsgränsen. Syftet med projektet är att förbättra samordning och samverkan av vård och omsorgsinsatser riktade till patienter/brukare som har behov av hjälp både från landstinget och kommunen. Den enskilde ska stå i centrum, insatserna ska utgå ifrån patienten/brukarens behov och de gemensamma resurserna ska användas på effektivare sätt än idag.

Eftersom Wreta-projektet ska vidareutveckla samverkan för brukargrupper med behov av vård och omsorg från både kommun och landsting, fokuseras mycket av förbättringsarbetet på samverkan kring de äldre och de olika insatser som ges till dem.

De områden som samverkansprojektet ska utveckla och förbättra är bl.a. vård och omsorg i hemmet, vård och omsorg i livets slutskede, korttidsvården på Cedersborg, rehabilitering av äldre långvarigt sjuka och yngre neurologiskt funktionshindrade, vård och omsorg om personer med demenssjukdom, barn och ungdomar i behov av särskilt stöd samt vård och omsorg om psykiskt sjuka.

Under 2002 är det, förutom barn i behov av särskilt stöd, framförallt områdena korttidsvård och vård och omsorg om personer med demenssjukdom som stått i fokus.

Gemensam korttidsvård inom landsting och kommun

Väl fungerande korttidsvård i Norrköping ska innebära:
Rätt vårdform utifrån behov, där rätt resurser anpassas till rätt plats, som ger ett effektivt resursutnyttjande med nöjda patienter/brukare, anhöriga och medarbetare i hela vårdkedjan.

En kraftig nationell expansion av korttidsvården ägde rum under 1990-talet. När kommunerna som en följd av ÄDEL-reformen fick betalningsansvar för s.k. färdigbehandlade patienter, uppstod behov av vårdplatser för patienter som skulle lämna sjukhuset, men inte kunde gå direkt hem. Allt fler äldre och/eller långvarigt sjuka återfinns dessutom idag i eget boende. Detta har i sin tur medfört ökade behov av växelvård, avlastning och rehabilitering. Den vårdform som därmed vuxit fram, mellan sjukhus, primärvård, eget eller särskilt boende benämns korttidsvård.

Gemensamt utförda analyser av korttidsvård i Norrköping visar att vissa parallella verksamheter förekommer inom landsting och kommun. Patienter/brukare med likande behov återfanns både på sjukhuset och på kommunens korttidsplatser. Verksamhetsinnehållet var många gånger otydligt. Många olika behov skulle tillgodoses, allt från aktiv rehabilitering, till vård i livets slut. Organisationen och dess tillgång till platser styrde på vilket sätt brukaren fick sitt stöd i mycket högre grad än brukarens behov.

För att öka möjligheterna till placering efter behov har det beslutats att låta 80 platser inom kommunen (Cedersborg) och landstinget (Vrinnevisjukhuset) bli gemensamma. Det handlar inte om något nytillskott, utan om en förändring i utnyttjandet av befintliga platser. Verksamhetsinnehållet har setts över och tydliggjorts både på sjukhuset och i kommunen för att förbättra verksamhetens kvalitet och därmed bättre kunna tillgodose behov av vårdform. Ett gemensamt koordinatorsteam (placeringsfunktion) bestående av kommunal koordinator, sjuksköterska från sjukhuset, läkare från primärvården, arbetsterapeut och sjukgymnast ser till att patienten/brukaren hamnar på en plats där man har störst möjlighet att tillgodose behoven. Detta oavsett diagnos, ålder eller adress. Koordinatorsteamet har också överblick över de gemensamma platserna, vilket gör att dessa kan användas effektivare.

På längre sikt ska den gemensamma korttidsvården leda till ett mer gränsöverskridande arbetssätt med gemensamt ansvar för patienterna.

Vård och omsorg för personer med demenssjukdomar

God vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Norrköping ska innebära:
Lättillgänglig information för allmänheten om var man kan få hjälp och stöd i demensfrågor. God kvalitet i utredning, diagnostik och behandling. Anpassad vård och omsorg som präglas av samarbete och samsyn, med kompetenta beslutsfattare och medarbetare på alla nivåer.

Demenssjukdomar omfattar ca 200 000 personer i hela landet. En vanlig uppgift i vetenskapliga studier är att 10 procent av en befolkning över 65 år lider av demenssjukdom. Detta skulle för Norrköpings del betyda ca 2 000 personer. En enkät till samtliga vårdcentraler i östra Östergötland visade att antalet individer med registrerad demensdiagnos var betydligt färre. Antalet demensutredningar som genomfördes under ett år varierade också mellan vårdcentralerna.

Kunskaperna om demenssjukdomar och demensvård har utvecklats och intresset för sjukdomen är idag stort både hos de professionella och hos allmänheten. Kraven på utredning, behandling och information har därmed också ökat. I Östergötland ligger huvudansvaret för demensutredningar och behandling på vårdcentralernas läkare.

I östra länsdelen finns fr.o.m. i år demensansvariga läkare, DEAL, på varje vårdcentral. Dessa har ett särskilt ansvar att vara kontaktpersoner i demensfrågor på vårdcentralen, sprida information till sina kolleger, samt ingå i ett nätverk med övriga demensansvariga läkare. Det direkta patientarbetet som demensutredningar etc. sköts givetvis av patientens egen läkare på vårdcentralen. Landstinget har under året skapat förutsättningar för en ny resurs i demensvården i östra länsdelen.

På Vrinnevisjukhuset finns sedan i somras ett demensteam, bestående av demenssköterska, arbetsterapeut och läkare. Teamets uppgifter är mottagningsverksamhet efter remiss från distriktsläkare, rådgivning till distriktsläkare samt efter samråd med distriktsläkare även rådgivning till kommunal personal. Teamet ska även utgöra kompetensresurs och t.ex. medverka vid föreläsningar. Demensteamet ansvarar också för att upprätthålla det lokala nätverket där de demensansvariga läkarna på vårdcentralerna ingår. Teamet deltar även i nätverk på länsnivå.

Utredning och diagnostik är en viktig del av demensvården och en förutsättning för att kunna ge god och anpassad vård och omsorg. För att med så god kvalitet som möjligt tillgodose de demenssjukas och de anhörigas behov av omsorg och avlösning, pågår för närvarande ett intensivt utvecklingsarbete inom de kommunala verksamheterna som t.ex. dagverksamheter och boende. Stödet till de anhöriga, i form av s.k. anhörigombud håller också på att utvecklas. I båda dessa utvecklingsarbeten kan landstinget bidra med kompetensstöd, genom exempelvis demensteamet.

Medarbetare i såväl landstinget som kommunen möter personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Kunskaper om sjukdomen, dess konsekvenser och bemötande är viktig och nödvändig kompetens för alla medarbetare. Kännedom om andra vårdgivare och deras synsätt och möjligheter är också nödvändigt för trygg och säker vård och omsorg.

Inom ramen för Wreta-projektets samverkan genomförs för närvarande ett antal utbildningsinsatser med varierat innehåll inom demensområdet, riktade till medarbetare i Norrköpings kommun och landstinget. Gemensam kompetensutveckling är ett sätt att också öppna upp för ett mer gränsöverskridande arbetssätt där man tar gemensamt ansvar för att ge god vård och omsorg oavsett huvudmannaskapsgränser.