Under de senaste två åren har det skett en tydlig successiv ökning av människor som söker primärvården med symtom på psykisk ohälsa, framför allt i grupperna yngre och medelålders. Även bland äldre sker en ökning, men den troliga förklaringen där är att antalet äldre ökar. Bedömningen är att det skett en ökning av såväl patienter med psykiska sjukdomar såsom depressioner, ångest, oro och krisreaktioner, som patienter med psykiska reaktioner kopplade till problem i rörelseorganen och patienter med utmattningsreaktioner eller utmattningsdepressioner.
De flesta vårdcentraler i Östergötland har under de senaste åren utökat kompetensen med en kurator, oftast på deltid. Några vårdcentraler har sköterskor med vidareutbildning i samtalsterapi och någon vårdcentral har skötare med långvarig psykiatrisk erfarenhet.
Antalet läkarbesök i primärvården för psykiska åkommor har ökat stadigt både i antal och i förhållande till övriga sjukdomar.
Ibland kan värk i rygg, nacke, axlar och armar också innebära en psykisk belastning. I andra fall kan smärtor istället bero på psykisk anspänning. Primärvården försöker med pedagogik och beteendevetenskapligt arbetssätt hitta behandlingar som ger ett bättre och mera hållbart resultat för dessa patienter, som ett komplement till övrig behandling. Att i vårdteam bedöma och behandla både funktionella och psykiska reaktioner har varit ett framgångsrikt koncept.
Under de senare åren har utmattningsreaktioner och utmattningsdepressioner med koppling till arbete, studier och livssituation blivit allt vanligare. Detta innebär en ny och växande patientgrupp i primärvården. Neddragningarna inom företagshälsovården under nittiotalet har också bidragit till ökad belastning inom primärvården. För att nå resultat krävs tid, såväl för individuellt möte som för samverkan, samt ”verktyg” i form av olika kompetenser som inte alltid finns att tillgå på vårdcentralen, t.ex. beteendevetare.
Samverkansprojekt bedrivs bland annat mellan primärvården och försäkringskassan för effektivare rehabilitering. I östra länsdelen pågår ett samarbetsprojekt för yngre kvinnor som är arbetslösa och sjukskrivna samt patienter med befarad missbruksproblematik.
Kuratorerna, eller motsvarande terapeuter med psykiatrisk kompetens, är ett välkommet och viktigt tillskott i primärvården för att möta ökningen av patienter med psykisk ohälsa. Primärvården är även beroende av samspelet med specialistpsykiatrin vad gäller råd, handledning och behandling. I centrala länsdelen finns sedan några år tillbaka en öppen psykiatrisk mottagning med uppdrag att ge handledning och konsultation till primärvården samt att erbjuda öppen psykiatrisk vård. Samarbetsprojekt bedrivs mellan primärvård, specialistpsykiatri och kommunen, bl.a. i östra länsdelen kring posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Under 2002 har en enkät med frågor om psykisk hälsa och ohälsa utarbetats av Folkhälsovetenskapligt Centrum och skickats ut till cirka 13 000 personer. Målet är att få en bild av den psykiska hälsan och ohälsan i Östergötland, tillsammans med andra uppgifter från sjukhusens och primärvårdens uppföljningar. Den första bearbetningen av svaren beräknas vara klar under våren 2003. Arbetet med enkäten sker i samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan.