Landstinget har infört balanserat styrkort för ledning och styrning. Det är en modell för styrning och ledning av en organisation som kan skapa dialog och samsyn kring målen. På så sätt kan den bidra till en känsla av ökad delaktighet hos medarbetarna.Landstinget strävar efter att utveckla en god hälso- och sjukvård utifrån befolkningens behov. En strategi som landstinget under många år använt för att uppnå detta är att decentralisera ansvar och befogenheter. I en decentraliserad organisation, som ska styras av grundläggande värderingar och gemensam vision, är uppföljningen en mycket viktig komponent. Under de senaste åren har landstinget infört balanserat styrkort för ledning och styrning. Detta är en relativt enkel modell, som kan skapa dialog och samsyn kring mål och på så sätt bidra till ökad delaktighet hos medarbetare. Genom en tydlig målstruktur är metoden framåtblickande. Samtidigt mäts viktiga resultat, s.k. nyckeltal, så att vi kan se om vi rör oss mot de uppsatta målen. Genom att inte enbart fokusera på ett perspektiv som t.ex. ekonomi utan även beakta kund-, process-, medarbetar- och utvecklingsperspektiven får vi en mer balanserad syn på vad vi gör.
För närvarande pågår arbete med balanserade styrkort på många nivåer i landstinget. Landstingsledningen arbetar med att utforma ett styrkort för Landstinget i Östergötland, som under år 2003 ska diskuteras med den politiska ledningen. Den stora utmaningen för landstinget de närmaste åren är att få styrkortsarbetet att komma från klinik- till avdelningsnivå för att bli en integrerad del av det naturliga arbetet. Viktigt är då att utveckla metoder att på ett enkelt sätt fånga resultatmått utan att ta tid från det patientnära arbetet.
Att införa balanserat styrkort i landstinget är ett långsiktigt arbete som sträcker sig över fem till tio år. Under de senaste åren har i ökad omfattning fokus satts på hur vi arbetar, dvs. våra vårdprocesser. Genom att beskriva dessa systematiskt kan vi se var det finns moment som inte är särskilt väl genomtänkta och som kanske mest görs av gammal vana. De närmaste åren kommer att kännetecknas av ett ökat krav på att identifiera huvudprocesserna på de olika klinikerna och med denna kartläggning som utgångspunkt initiera förbättringar. Processkartläggning kan även ligga till grund för ekonomisk uppföljning och kostnad per patient, och även fungera som underlag vid införande av nya IT-stöd.
Den viktigaste förutsättningen för att landstinget ska kunna klara den stora utmaningen att ”ge en god hälsa för hela befolkningen” och vara en attraktiv arbetsplats är engagerade ledare på olika nivåer. Landstinget har därför under en lång rad av år avsatt resurser för ledarskapsutbildning. I ökad omfattning integreras nu ledarskapsutbildning och utbildning i verksamhetsutveckling.