Medborgardialogen - ett utvecklingsprojekt

Landstinget vill att: Östgötarna ska ges möjlighet att ta aktiv del i de diskussioner om etik och prioriteringar som förs inom landstinget.

Det ska finnas många olika möjligheter för politiker och medborgare att föra en ärlig och respektfull dialog i dessa frågor.

Medborgardialogen, som är en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp, har haft till uppgift att visa på metoder för ökat demokratiskt inflytande i samband med politiskt viktiga val och beslut som rör hälso- och sjukvård. Inom ramen för sitt uppdrag har gruppen prövat och utvärderat såväl befintliga som nya arenor för information och dialog med medborgarna.

”Medborgardialogen är en tårtbit i det samlade demokratiarbetet. Vi måste välja ut vilket spår vi vill arbeta med. Medborgardialogen ska pröva olika arenor, vi ska övningsköra men vi har inte monopol på dialogen”
(Citat från ledamot i Medborgardialogen.)

Gruppen har i enlighet med sitt uppdrag planerat och genomfört dialog med medborgare på olika arenor. Man valde att diskutera läkemedelsfrågan utifrån olika prioriteringsperspektiv. Erfarenheterna från dessa möten och samtal redovisas i en slutrapport.

Prioriteringscentrum har följt och dokumenterat hela processen, bl.a. genom intervjuer med politiker och innehållsanalys av medborgarsamtalen. Även medborgarrådet har utvärderats. Genom detta möjliggjordes en bättre och mer trovärdig återkoppling till fullmäktiges ledamöter.

Vill östgötarna samtala med landstingets politiker och i så fall om vad?
En första åtgärd blev att ta reda på om och hur östgöten vill möta landstingets politiker. Under våren 2001 genomfördes därför ett flertal personliga möten i fokusgrupper med medborgare runt om i länet. Dessutom anordnades ett möte med en skolklass vid Berzeliusskolan i Linköping.

”Bland de medborgare vi talat med är det många som anser det svårt att påverka hälso- och sjukvårdsfrågor förutom vid de allmänna valen. En av orsakerna beskrivs vara att man inte upplever sig ha något forum för en dialog med politiker. En viktig erfarenhet av samtalen är att människor vill vara med och påverka samtidigt som det finns en insikt i att alla inte kan få som alla vill.

En annan viktig erfarenhet är att man som medborgare vill att samtalet med politiker ska handla om en konkret fråga som man på ett eller annat sätt känner sig berörd av. Önskemål om samtalets innehåll verkar ta sin utgångspunkt i det personliga för att sedan vidgas till att gälla mer övergripande värderingsfrågor kring människovärde/etik, prioriteringar och sjukvårdens förutsättningar, teman som återkom i de flesta intervjuer.

Medborgarna vill också ha en verklig dialog snarare är information. Det finns flera aspekter på vad man menar med en verklig dialog, vilka i rapporten sammanfattas som det respektfulla mötet.”
(Utdrag från rapport om medborgardialogen.)

Utifrån analysen av samtalsgrupperna utarbetades en enkät på Internet rörande hur medborgarna vill ha sin dialog med landstingets politiker. Enkäten bestod huvudsakligen av fasta svarsalternativ som motsvarade det som framkommit i samtalsgrupperna. En video spelades in om medborgardialogen och lades tillsammans med enkäten ut på landstingets webbplats under en månads tid. Drygt 900 medborgare besvarade enkäten vars resultat i stor utsträckning överensstämde med det som framkommit i samtalsgrupperna. 70 procent av medborgarna hade aldrig varit i kontakt med landstingspolitiker, men 90 procent tyckte det var viktigt att veta hur man får kontakt. Östgötarna angav att de helst ville diskutera prioriteringar i vården, kvalitet och tillgänglighet och framtidens sjukvård.

Vilka arenor har prövats och med vilken fråga?
Medborgardialogen valde dels arenor som redan är beprövade, dels nya som ännu så länge kan kännas lite ovana i svensk demokrati. I planeringen togs fasta på demokratiutredningens argumentering för deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter, som betonar argumentationens och samtalets fundamentala betydelse för demokratin. Detta lyftes även fram i landstingets yttrande över utredningarnas förslag.

Gruppen valde att på samtliga arenor föra samtal kring läkemedelsfrågan, som är ett aktuellt ämne då landstinget fr.o.m. 2002 har fått över kostnadsansvaret för läkemedelskostnader i öppen vård från staten. Frågan bedömdes dels vara av allmänt intresse, dels lagom ”het”. Det visade sig också fungera bra i praktiken. Ämnet engagerade och många åsikter kom fram. Under projektets gång har ca 2 300 östgötar kontaktats på olika sätt.

Medborgardialogen valde att pröva medborgarkontakt genom:
• olika typer av samtalsgrupper
• en minienkät utdelad av politikerna själva på offentliga platser samt i olika andra ”vardagssammanhang” där man befunnit sig
• s.k. befintliga arenor, dvs. Länshandikappråd (LHR) och Landstingets pensionärsråd (LPR).
• en webb-enkät
• ett s.k. Medborgarråd.

Vilka erfarenheter har gruppen dragit av medborgarkonsultationen på dessa arenor? Nedan följer en sammanfattning av några av de erfarenheter gruppen gjort.

Erfarenheter från samtalsgrupper och utdelande av minienkät på bl.a. offentliga platser:
• Planeringen inför mötena är viktig, att tänka igenom – hur gör vi och vem gör vad? Det är också viktigt att klargöra syftet med dialogen.
• Medborgarsamtal blir bättre om de är förberedda. Samtalsgrupper ger möjlighet till djupare samtal, men även spontana möten kan leda till en respektfull och god dialog.
• Vi har upplevt de personliga mötena med medborgare som mycket givande.
• Det är svårt att förena kvantitet, i form av antal möten, med djup i samtalen.
• Att komma ut till medborgarna i deras sammanhang är en bra utgångspunkt i ett samtal.
• Vi har lyckats nå vad vi kallar ”svårnådda grupper”.
• Läkemedel har varit ett engagerande ämne som människor varit berörda av. Människor vill också tala om det hjärtat är fullt av.
• Hur mycket information medborgaren har, upplevs påverka diskussionen.
• Landstingsfrågor är mycket komplexa, vilket måste beaktas när man väljer mötesform.
• Vi har framför allt haft en lyssnande roll. Att kunna ge sakinformation behövs ibland för att kunna föra samtalet vidare. Vi politiker behöver stöd i detta.
• För att uppnå god kvalitet i samtalen måste vi sträva efter att få till stånd en verklig dialog, som kännetecknas av att den är ömsesidig, respektfull och ärlig.
• Vi upplever att de samtal vi genomfört har haft många effekter, såsom att öka legitimiteten för politiskt arbete, att förankra och informera om landstingsbeslut, att tillföra nya perspektiv, att människor upplever en sorts delaktighet och att samhällsdebatt kan uppstå.
• Samtalen fungerar mer till att nyansera den politiska diskussionen än att ge oss politiker några definitiva svar.
• Att utvärdera vad som framkommit i samtalen är viktigt.

Erfarenheter från dialog på befintliga arenor:
Vi är mer tveksamma till att använda befintliga arenor såsom Landstingets Pensionärsråd (LPR) och Länshandikapprådet (LHR) för medborgarsamtal. Dessa grupper har som sitt uppdrag att vara företrädare för olika intresseorganisationer. De är ofta mycket alerta och intresserade av samhällsfrågor, men det är viktigt att komma ihåg att de är ”dialogombud” för organiserade medborgare och agerar alltså i egenskap av företrädare. Däremot skulle dessa grupper kunna utvecklas så att de blir ”vägen” till medborgarsamtal i breda grupper.

Erfarenheter från Medborgarråd:
De försök som gjorts visar inte fullt ut hur ett medborgarråd kan bidra till att utveckla demokratin. Utvärderingen pekar bl.a. på att landstinget bör utveckla arenan så att en större allmänhet kan följa delar av debatten i rådet, t.ex. via TV. En offentlig debatt i anslutning till ett medborgarråd, med företrädare för olika intressen, är också tänkbar. På sikt kan uppmärksamheten kring ett medborgarråd bidra till att stärka legitimiteten för prioriteringsprocessen. En sådan utveckling skulle, enligt utvärderingen, vara ett led på vägen mot både öppna prioriteringar och fördjupad demokrati.


Är medborgare beredda att diskutera svåra frågor?
Det finns flera likheter mellan de diskussioner som fördes i medborgarrådet och i de olika samtalsgrupperna avseende innehållet i diskussionerna. Däremot finns naturligt nog en skillnad i djup där medborgarrådets diskussioner är mer mångfasetterade och nyanserade.

Utöver en förenklad prioriteringsuppgift diskuterades i samtalsgrupperna också frågor om individens integritet kontra samhällets behov av kontroll av läkemedelsanvändning samt den enskildes rätt att bestämma över vilka läkemedel man ska få kontra den enskildes ansvar för sin egen hälsa.

”Det är vår uppfattning att medborgare både kan och är beredda att delta i samtal om svåra frågor. En viktig framgångsfaktor är att samtalen är väl förberedda och respektfullt genomförda samt att det finns en klar tanke om vad man vill med medborgarkonsultationen.”

Påverkar en utökad medborgardialog partiernas roll?
”Vi vill inledningsvis slå fast att de politiska partierna är huvudansvariga för den demokratiska processen i förhållande till medborgarna där dialogen med medborgarna naturligtvis är grundläggande. Kontinuerliga samtal mellan förtroendevalda och medborgare är dessutom helt nödvändigt om vi vill stimulera ett ökat medborgardeltagande även mellan de allmänna valen. En mer systematisk dialog med medborgarna är ett långsiktigt åtagande, som kräver uthållighet och tid.

Vår uppfattning är att ledamöter från olika partier även tillsammans kan gå ut och föra samtal med olika medborgargrupper om syftet är att inhämta medborgarnas synpunkter och värderingar avseende olika frågeställningar inom de politikområden landstinget har ansvar för.

Det är vår uppfattning att en kontinuerlig medborgardialog innebär att partiernas roll kan komma att förändras. Om vi som politiker väljer att utveckla detta arbetssätt och stärka vår roll som befolkningsföreträdare kommer partierna hela tiden att finnas med i samhällsdebatten för att inhämta medborgarnas synpunkter som grund för politisk bearbetning och värdering.”

När och i vilka konkreta frågor kan det vara intressant med en medborgarkonsultation?
”Det är vår uppfattning att en medborgarkonsultation helst bör kunna äga rum när en fråga börjar bli ’intressant/het’. Partierna har ännu ej tagit ställning i frågan, men vill lyssna till medborgarnas åsikter och värderingar innan man bearbetar den politiskt. Medborgarsamtalet blir således ett naturligt led i partiernas ställningstagande i den aktuella frågan.”

Hälso- och sjukvårdsfrågor är oftast mycket komplexa och blir därför svårtillgängliga för gemene man. Om medborgare på ett seriöst och bra sätt ska kunna delta i en dialog i dessa frågor krävs att vi ger tillräcklig information och kunskap i hälso- och sjukvårdsfrågor. En fortsatt utveckling av medborgardialog kräver därför någon form av folkbildningsprocess. Dessutom är det synnerligen viktigt att det finns en trygg, säker och transparant beslutsprocess kring prioriteringsfrågan.

”Det är vår uppfattning att dialogen med medborgarna måste utvecklas till att bli ett naturligt och återkommande inslag i det politiska arbetet. Förutom att det är spännande och utvecklande för oss förtroendevalda så ökar det också legitimiteten för oss som politiker och för de demokratiska processerna.”