Landstinget i Östergötland redovisar 2003 ett resultat på minus 162 mkr. Det budgeterade resultatet enligt finansplanen var 27 mkr. Den främsta anledningen till det negativa resultatet är att pensionskostnaderna blev högre än väntat, att nämnder och produktionsenheter inte klarade ett sammantaget nollresultat samt att medel avsattes för kommande omställningsåtgärder. Resultatet hjälptes emellertid upp av ett positivt finansiellt netto samt av att läkemedelskostnaderna blev betydligt lägre än det statsbidrag landstinget får. Resultatet enligt sammanställd redovisning, det vill säga när samtliga koncernföretag av betydande storlek räknas med, är minus 150 mkr.
Landstingets resultat på minus 162 mkr är fördelat enligt följande:
| Hälso- och sjukvårdsnämnden och Landstingsstyrelsen |
-33 mkr |
| Produktionsenheterna |
-66 mkr |
| Landstingsgemensamma intäkter och kostnader |
-63 mkr |
Hälso- och sjukvårdsnämnden och Landstingsstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat 2003 visar ett underskott på 30 mkr. Detta trots att nämnden under året fått tillskott med 56 mkr i samband med att budgeten beslutades. Jämfört med budget har kostnaderna ökat för länssjukvården med 8 mkr, för den högspecialiserade vården med 10 mkr samt för utomlänsvården med 17 mkr. Sjukresorna avviker också negativt jämfört budget med 8 mkr. Positiv inverkan på resultatet har bland annat läkemedelskostnaderna som bidrar med ett överskott på 14 mkr.
Landstingsstyrelsens resultat år 2003 är minus 3 mkr, vilket täcks av eget kapital. Den huvudsakliga förklaringen till det negativa resultatet är ombyggnaden av landstingshuset. Från och med 2004 är kostnadsreducerande åtgärder vidtagna och den ökade hyreskostnaden täcks inom budget.
Produktionsenheterna
Av landstingets 51 produktionsenheter redovisar 24 enheter ett underskott 2003. Det är tillåtet att ha ett negativt årsresultat om produktionsenheten har ett positivt eget kapital. Totalt 14 produktionsenheter har emellertid ett negativt eget kapital.
Centrumen inom Universitetssjukhuset i Linköping har sammantaget ett underskott på minus 57,3 mkr. Sju centrum av nio redovisar ett underskott 2003.
| Rekonstruktionscentrum US |
-9,0 mkr |
| Medicincentrum US |
-9,4 mkr |
| AnOp-centrum US |
-9,0 mkr |
| O-centrum US |
-15,9 mkr |
| Hjärtcentrum US |
-1,7 mkr |
| Barn/Kvinnocentrum US |
-13,9 mkr |
| Centrum för psykiatri och samhällsmedicin |
3,4 mkr |
| Smärt- och rehabcentrum US |
1,7 mkr |
| Neurocentrum US (avser jan-juni) |
-3,5 mkr |
Inom Universitetssjukhuset har Centrum för psykiatri och samhällsmedicin samt Smärt- och rehabiliteringscentrum ett positivt eget kapital.
Av centrumen inom Vrinnevisjukhuset i Norrköping redovisar tre av fyra centrum negativa resultat. Det totala underskottet är minus 14,3 mkr.
| Medicincentrum ViN |
-3,3 mkr |
| Kirurgicentrum ViN |
-7,3 mkr |
| Kvinno-, Barn-, och Sinnescentrum ViN |
-6,0 mkr |
| Psykiatricentrum ViN |
2,3 mkr |
Inom Vrinnevisjukhuset har Kvinno-, Barn-, och Sinnescentrum samt Psykiatricentrum ett positivt eget kapital.
Från och med 2003 delades Lasarettet i Motala upp i centrum/produktionsenheter. Av dessa enheter inom hälso- och sjukvården i västra Östergötland (HSV) redovisar fem av sju centrum/enheter positiva resultat. Det totala resultatet är 7,1 mkr.
| Medicincentrum HSV |
2,7 mkr |
| Kirurgicentrum HSV |
-1,6 mkr |
| Barn- och kvinnocentrum HSV |
2,1 mkr |
| Psykiatricentrum HSV |
6,6 mkr |
| Akut- och anestesienheten HSV |
-4,1 mkr |
| Radiologienheten HSV |
0,5 mkr |
| Rehabenheten |
0,9 mkr |
Bland övriga enheter inom definitionen sjukhusvård redovisar Närsjukvården i Finspång ett överskott på 1,9 mkr och Laboratoriemedicin ett underskott på 4,0 mkr, vilket inkluderar omställningskostnader.
Inför 2003 genomfördes en organisationsförändring inom primärvården. De drygt 30 vårdcentralerna samt Primagruppen och Rörelse&hälsa, som under ett antal år har varit självständiga produktionsenheter, delades utifrån länsdel in i tre produktionsenheter. Allmänmedicinskt centrum och FoU-enheten för Primärvård och Psykiatri är dock fortsättningsvis egna produktionsenheter. Det sammantagna resultatet 2003 inom primärvården är 5,5 mkr och det samlade egna kapitalet uppgår till 26,7 mkr.
| Primärvården i centrala länsdelen |
-1,3 mkr |
| Primärvården i östra länsdelen |
-0,6 mkr |
| Primärvården i västra länsdelen |
7,6 mkr |
| Allmänmedicinskt centrum |
-1,3 mkr |
| FoU-enheten för Primärvård och Psykiatri |
1,1 mkr |
Folktandvården redovisar ett negativt resultat på 1,7 mkr främst beroende på omställningskostnader.
HjälmedelsCentrum (HjC) är från och med 2003 en resultatfinansierad verksamhet. Under året har ett nytt förrådssystem införts. På grund av vissa systemtekniska problem beslutades dock att neutralisera resultatet per produktionsenhet under 2003. HjC betalade också tillbaka 0,9 mkr till finansförvaltningen så att det slutliga resultatet blev 1 mkr. Enheten har ett eget kapital på 8,9 mkr.
Det sammanlagda resultatet för landstingets produktionsenheter visar att ett flertal enheter inte har uppnått full effekt av vidtagna kostnadsreducerande åtgärder under 2003. Resultat och eget kapital per produktionsenhet presenteras i Ekonomisk redovisningsavsnittet.
Landstingsgemensamma intäkter och kostnader
Landstingsgemensamma intäkter och kostnader redovisade sammantaget ett underskott på minus 63 mkr jämfört med budgeterade 27 mkr. En avvikelse i förhållande till budget som översiktligt förklaras av följande komponenter:
|
Jämfört med budget
|
| Finansiellt netto |
+104 mkr |
| Skatteintäkter |
-36 mkr |
| Generella statsbidrag |
+40 mkr |
| Pensionskostnader |
-135 mkr |
| Ökad ersättning till hälso- och sjukvårdsnämnden |
-56 mkr |
| Avsättning omställningsåtgärder |
-107 mkr |
| Ej utnyttjade medel inom IT, FoU m.m. |
+40 mkr |
| Övrigt (t.ex. utbetalat landstingsbidrag m.m.) |
+60 mkr |
| Summa |
-90 mkr |
Den enskilt största förklaringen till det negativa resultatet är att pensionskostnaderna ökat 135 mkr jämfört med budget. Pensionsskulden inklusive löneskatt har under året ökat netto med 319 mkr och uppgår till 5 650 mkr vid utgången av 2003. Från pensionsskulden utbetalades 202 mkr till befintliga pensionärer inklusive löneskatt. Skulden tillfördes 107 mkr för intjänade pensionsrätter för nu anställd personal beräknat på 8,01 procent på lönesumman exklusive den del på 104 mkr som ska betalas ut i form av individuell pensionspremie i mars 2004. Vidare avsattes 6 mkr till pensionsskulden för täckning av beslutade garantipensioner och slutligen tillfördes skulden 408 mkr i form av värdesäkring.
En annan betydande kostnadspost är omställningskostnader avseende 2004 som bokats upp som en avsättning i bokslutet med 107 mkr. Dessa kostnader har inte varit medräknade i helårsbedömningarna under året. Den uppbokade kostnaden grundar sig på de underlag som lämnats in av produktionsenheter samt de beslut som fattats i treårsbudgeten och finansplanen.
Landstinget periodiserar skatteintäkterna till rätt år och det innebär att en del av skatteintäkterna som bokförs 2003 utgörs av en prognos som landstingsförbundet tar fram för alla landsting. Den sista prognosen som gjordes i december förbättrade skatteintäkterna med 34 mkr. I budgeten var dock skatteintäkterna beräknade till 36 mkr mer än det faktiska utfallet.
Generella statsbidrag har ökat med 40 mkr jämfört med budgeterat. Anledningen är bland annat att sysselsättningsstödet blev högre än bedömningen i finansplanen.
Landstingsstyrelsen beslutade i början av 2003 att öka landstingsbidraget till hälso- och sjukvårdsnämnden med 56 mkr för att täcka underskott. Det innebär ökade gemensamma kostnader med motsvarande belopp.
Inom landstingsstyrelsen finns medel avsatta bland annat för att täcka omställningskostnader, kompetensutveckling, IT-kostnader och FoUU. Eventuella överskott flyttas till landstingsgemensamma intäkter mellan åren och 2003 har 40 mkr netto återförts.
Landstingets inriktning är att sälja fastigheter och verksamheter som inte är strategiska. Reavinster och reaförluster vid försäljning av fastigheter och verksamheter redovisas inom finansförvaltningen men budgeteras inte av försiktighetsskäl. Under 2003 såldes fastigheten Ekbacken, Lunnevad med en reavinst på 1 mkr. Under året har också det helägda bolaget Favea AB sålts till Skanska, intäkten bokförs på 2004.
Det finansiella nettot bidrar positivt till årets resultat. I förhållande till budgeterade 110 mkr medförde uppgången på den finansiella marknaden att nettot blev 214 mkr. Under året har försiktiga helårsbedömningar gjorts. Landstingets likvida medel förvaltas dels av landstinget, dels av externa kapitalförvaltare. Av de totala kortfristiga placeringarna och likvida medlen på 2 895 mkr förvaltas 2 138 mkr av externa förvaltare. Landstingets egen förvaltning av likvida medel har gett en förräntning på 3,81 procent. De externt placerade medlen har haft en förräntning på 9,95 procent. Den genomsnittliga förräntningen blev 8,61 procent. Placeringar i aktier uppgick till 579 mkr, eller 20 procent. Landstinget redovisar inom ramen för värdeförändring realiserade vinster och förluster vid försäljning av värdepapper, utdelningar samt förfallna och upplupna räntor. Värdepapper skrivs ned till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Resultat 2003 - Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen visar ett underskott på 150 mkr. Vid konsolidering av de fem koncernföretagen som ingår i den sammanställda redovisningen, AB Östgötatrafiken, Tvätteribolaget, ALMI Företagspartner, Favea AB samt Regionförbundet Östsam ökar resultatet med 12 mkr:
| Favea AB |
-0,6 mkr |
| Tvätteribolaget |
0,1 mkr |
| AB Östgötatrafiken |
10,2 mkr |
| ALMI Företagspartner |
0,3 mkr |
| Regionförbundet Östsam |
2,1 mkr |
| Summa |
12,1 mkr |
Vid konsolidering ökar landstingets omsättning, det vill säga verksamhetens intäkter, med 301 mkr. Det egna kapitalet förbättras från minus 1 528 mkr till minus 1 476 mkr.
Landstingets engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs under avsnittet Landstingets engagemang i bolag och stiftelser m.m..