Ekonomisk analys

Redovisning inklusive full fondering

Den ekonomiska redovisningen i form av resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning visas för koncernen i form av sammanställd redovisning och för landstinget inklusive full fondering av pensionsskulden. Full fondering av pensionsskulden innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen.

Enligt redovisningslagen ska landsting och kommuner från och med år 2000 redovisa pensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att endast pensionsförpliktelser från och med 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse. Konsekvensen blir normalt ett bättre resultat eftersom endast skulduppräkningen för en mindre del av pensionsskulden belastar resultatet. Resultatet blir bättre i början av perioden men avsätts inte medel för framtida pensionsutbetalningar medför detta en belastning för kommande generationer.

Landstingsfullmäktige har beslutat att landstinget ska redovisa enligt full fondering. För att uppfylla lagen så finns den ekonomiska redovisningen enligt blandmodell med som information. Den ekonomiska analysen beskriver i huvudsak landstinget inklusive full fondering.

Utvecklingen från 1980 och framåt

Underskotten i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet medförde att det egna kapitalet försvann. Samtidigt påbörjades ett omfattande arbete med reducering och omstrukturering vilket resulterade i att landstinget från och med mitten av nittiotalet har haft balans mellan intäkter och kostnader. Det har dock varit alltför små överskott för att nå ett positivt eget kapital. Resultatet 2002 på minus 284 mkr visade sig vara ett negativt trendbrott. I bilden ingår också den planerade utvecklingen enligt finansplanen för år 2004-2006.

Bilden nedan visar den ekonomiska utvecklingen sedan början av 1980-talet. Staplarna visar det egna kapitalet per den 31 december respektive år och kurvan visar resultaten.

Figur: Landstingets reserver och resultat 1983-2003 och enligt finansplan 2004-2006.

Lagstadgade krav på ekonomisk balans

Enligt lag ska landstinget ha balans mellan intäkter och kostnader, det så kallade balanskravet. Det är resultatet inklusive justering för reavinster som ska regleras inom två år. Landstingets långsiktiga målsättning är att återställa underskott inklusive full fondering. Det underskott som enligt lagen skulle täckas vid ingången av 2003 var 69 mkr. Detta täcktes in i treårsbudget 2004-2006 med ett resultat på 69 mkr 2004. Resultatet enligt blandmodell 2003 är 45 mkr vilket efter reducering för reavinster blir ett överskott på 41 mkr. Det innebär att ingen täckning är nödvändig avseende 2005 men resultatet enligt gällande finansplan är dock 59 mkr. Landstingets överskott enligt blandmodell kan alltid användas till att täcka eventuella kommande underskott för att klara lagkravet utan särskilda politiska beslut.

Omvärldsbevakning

Bedömningen är att den internationella konjunkturen kommer att stärkas, men endast marginellt under 2004. Sysselsättningen har minskat kraftigt under 2003 och antalet sysselsatta fortsätter enligt bedömningen att minska även under 2004 för att mot slutet av året åter börja öka. Ekonomin inom den offentliga sektorn är mycket ansträngd. Trots de största skattehöjningarna på 25 år bedömer landstingsförbundet att det totala underskottet inom den kommunala sektorn kommer att bli allt större under de närmaste åren. De flesta landsting kommer inte att klara balanskravet. Kostnadsreduceringsåtgärder, skattehöjningar och i vissa fall statlig inblandning är verkligheten för landstingen.

Mot bakgrund av ovanstående är de beslutade kostnadsreduceringarna avseende 2004 nödvändiga. Under förutsättning att dessa åtgärder genomförs i verksamheten tillhör Landstinget i Östergötland de landsting som har de bästa ekonomiska förutsättningarna för att klara framtida förändringar. Detta belyses närmare i följande avsnitt.

Finansiell analys

Den finansiella analysen sker med hjälp av nyckeltal och det är landstinget som kommenteras om inget annat anges. I tabellen finns nyckeltal för åren 1996 till 2003. För att erhålla jämförbarhet har samtliga år räknats om och det innebär förändrade nyckeltal. I kommentarerna beskrivs nyckeltalen samt analyseras.

Ekonomiska fakta	2003	2002	2001	2000	1999	1998	1997	1996
Verksamhetens nettokostnader, mkr	-6 440	-6 104	-5 587	-5 299	-4 950	-4 653	-4 432	-4 215
Skatteintäkter och statsbidrag, mkr	6 064	5 852	5 603	5 249	4 870	4 587	4 356	4 137
Skatteintäkter och statsbidrag/nettokostnader i %	94,2	95,9	100,3	99,1	98,4	98,6	98,3	98,1
Soliditet %	-26	-25	-20	-19	-19	-20	-21	-21
Balanslikviditet	2,5	2,4	2,5	2,3	2,3	2,2	2,2	2,0
Likviditet i dagar	171	152	174	197	170	163	142	119
Volymförändring i %	1,3	3,1	2,1	2,9	1,8	1,3	-0,4	-3,4
Utdebitering, kr	9,85	9,85	9,85	9,85	9,85	10,01	10,01	10,01
Skuldsättningsgrad i % totalt	126	125	120	119	119	120	121	121
varav avsättningar	101	100	95	93	95	97	101	101
varav kortfristiga skulder	25	25	25	26	24	23	20	20
varav långfristiga skulder	0	0	0	0	0	0	0	0

Tabell: Ekonomiska nyckeltal för Landstinget i Östergötland 1996-2003.

Verksamhetens nettokostnad

Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) minus verksamhetens kostnader (exklusive finansiella kostnader). Nettokostnaden i landstinget ökade mellan 2002 och 2003 med 336 mkr, medan landstingsskatten och generella statsbidrag ökade mellan åren med 212 mkr. Sätts skatteintäkter och generella statsbidrag i relation till nettokostnaderna visas hur stor del av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Skatteintäkter och generella statsbidrag täcker 94 procent av nettokostnaderna (år 2002; 96 procent).

Soliditet

Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital. Det är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. En hög procentsats innebär att en större del av tillgångarna finansierats av skattemedel och inte av lån. Landstinget har negativ soliditet på grund av de kraftiga underskotten under 1980-talet som bidrog till ett negativt eget kapital. Soliditeten 2003 är minus 26 procent vilket är en försämring med en procentenhet jämfört med föregående år. Skulle landstinget redovisa pensionsskulden enligt blandmodellen skulle soliditeten vara 61 procent. Vid jämförelse med andra landsting ligger Östergötland över riksgenomsnittet.

Likviditet

Balanslikviditet anger omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Det är ett mått som visar betalningsförmågan på kort sikt. Balanslikviditeten i landstinget är 2,5 vilket innebär att omsättningstillgångarna är 2,5 gånger större än de kortfristiga skulderna. Genom måttet likviditet i antal dagar anges hur många dagar som landstinget kan klara betalningsströmmarna. Likviditeten minskade kraftigt under 1980-talet för att från och med 1991 åter stiga. Ökningen är ett led i uppbyggnaden av pensionsmedel. År 2003 kan landstinget klara betalningsströmmarna i 171 dagar. Det är en ökning med 19 dagar jämfört med föregående år. 1991 var antalet dagar som lägst med 2 dagar.

Volymförändring

Volymförändring är ett ekonomiskt mått för att se förändringen av verksamheten i fasta priser, det vill säga efter att inflationen räknats bort. För att komma tillrätta med 1980-talets underskott genomfördes stora kostnadsreduceringar under 1990-talet. Detta visar också volymutvecklingen som var negativ från 1991 till 1997. Under 2003 ökade volymen med 1,3 procent. Volymförändringen mellan 2001 och 2002 var 3,1 procent. Volymökningen utgår från nettokostnadsbegreppet och samtliga landsting använder samma prisindex.

Utdebitering

Landstinget i Östergötland har en utdebitering på 9,85 kr per skattekrona. Med den skattesatsen ligger landstinget under riksgenomsnittet år 2003 som var 10,53 kr. År 2004 ökar riksgenomsnittet till 10,76 kr medan Landstinget i Östergötland ligger kvar med oförändrad skattesats

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden anger den del av tillgångarna som finansierats av lånade medel. Skuldsättningsgraden delas upp i dels avsättningar, kortfristig skuldsättningsgrad och långfristig skuldsättningsgrad. I avsättningar ingår pensionsskulden, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) samt omställningskostnader. Inom kortfristiga skulder ingår som största post semesterlöneskuld, inarbetad övertid och jour och beredskap. Total skuldsättningsgrad är 126 procent 2003. Det innebär att skulderna överstiger tillgångarna. Avsättningarna svarar för 101 procent av skuldsättningen. Resterande del avser kortfristiga skulder eftersom landstinget inte har haft något långfristigt lån sedan 1995.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalysen redovisas hur en 1-procentig förändring av olika ekonomiska komponenter påverkar landstingets ekonomi (mkr).

Förändring	Konsekvens, mkr
Lönekostnader +/-1%	43
Nettokostnad +/-1%	64
Patientavgifter vård +/-1%	1
Skatteunderlag +/-1%	56
Generella statsbidrag +/-1%	5

En förändring av exempelvis skatteunderlaget med 3 procent påverkar ekonomin med 168 mkr.

Sammanfattning av finansiell analys

Den finansiella analysen visar på att landstingets ekonomi är i obalans. Nettokostnaderna är högre än skatteintäkter och statsbidrag och soliditeten försämras år för år. Detta medför att det stora negativa egna kapitalet är svårt att återställa. Den finansiella analysen visar även på vissa positiva delar. Till exempel har landstinget en stabil utdebitering som ligger under landstingsgenomsnittet och likviditeten är så god att investeringar kan finansieras utan några långfristiga lån. Likviditeten ska dock täcka de pensioner som ska betalas ut i framtiden och detta är i nuläget inte möjligt. Genom landstingets sätt att redovisa enligt full fondering tydliggörs dock detta problem.

Konsekvenser inför 2004

Den första helårsbedömningen under 2003 samt prognoserna för skatteintäkter 2004 bidrog till landstingsfullmäktiges beslut i treårsbudgeten 2004-2006 att reducera kostnaderna med 300 mkr från och med år 2004. Detta för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader i linje med det lagstadgade kravet. Beslutet har krävt omfattande åtgärder och en länsöversyn har genomförts som resulterat i beslut om genomgripande strukturella åtgärder för ökad länssamverkan, effektiviseringar samt utbudsminskningar. Samtidigt har vissa projekt och aktiviteter skjutits på framtiden. Arbetet har under andra halvåret 2003 i hög grad präglats av detta (se avsnitt om öppna prioriteringar och utbudsbegränsningar). Det blir mycket viktigt att under 2004 följa upp konsekvenserna av vidtagna åtgärder så att åtgärder snabbt kan sättas in vid oönskat utfall.