Forskning och utveckling (FoU)

Resurser

Landstinget satsar stora resurser på forskning och utveckling. År 2003 avsattes cirka 229 miljoner kronor på olika insatser för att stödja och stimulera FoU-verksamheten. Av dessa utgjordes cirka 127 miljoner kronor av statlig ersättning för att landstinget upplåter sin verksamhet för läkarutbildning och medicinsk forskning. Därutöver beräknas att resurser för motsvarande cirka 50 miljoner kronor utnyttjas för utvecklingsarbete vid framför allt universitetssjukhuset. Det kan handla om utvecklingsprojekt, klinisk uppföljning med mera som bedrivs vid akademiska vårdenheter men som inte är renodlad forskning.

Strategiska satsningar

Landstingets och universitetets gemensamma strategiområden
Landstinget och Linköpings universitet har tidigare tagit fram strategiområden av gemensamt intresse. Under året har beslutats om fem nya strategiområden, detta med stöd av ett nationellt expertråd. Vid valet har hänsyn tagits till förutsättningar för internationellt vetenskapligt genomslag, mångvetenskaplighet, samverkan mellan tillämpad klinisk forskning och grundforskning samt samhällsnytta.

Ett av de gemensamma strategiområdena är landstingets fortsatta stöd för utvecklingen av Centrum för medicinsk visualisering (CMIV).

Universitetets nya institution Hälsa och samhälle är en gemensam satsning; landstinget och universitetet. Institutionen ska arbeta med forskning och utbildning om förhållanden i individers liv och i samhället som har betydelse för hälsa. Detta omfattar även hälso- och sjukvårdens funktion.

Satsning på ”life sciences” för konkurrenskraftig forskning
Landstinget deltar i den satsning som Linköpings universitet gör inom life science-området och som bland annat innefattar bioteknik. Syftet är att skapa slagkraftiga och internationellt konkurrenskraftiga forskargrupper. I förlängningen är syftet också att bidra till ökat företagande och kommersialisering av forskningsresultat.

Katastrofmedicinskt kunskapscentrum i Linköping
Landstingets satsning på utvecklingen av ett Katastrofmedicinskt centrum har lagt grunden för Socialstyrelsens beslut att placera ett katastrofmedicinskt kunskapscentrum i Linköping. Verksamheten i Linköping har samordningsansvar för forskning och utveckling, både nationellt och internationellt, såväl civilt som militärt. Den fortsatta satsningen sker med universitetet och landstinget som huvudmän.

Samverkan

Landstingets forskning och utveckling bedrivs i bred samverkan med andra verksamheter, för utbyte av kunskaper och erfarenheter och för att få bästa utdelning av tillgängliga resurser.

Samverkan med Linköpings universitet
Landstingets engagemang i forsknings- och utvecklingsarbete bygger på en mycket nära samverkan med Linköpings universitet, med en tyngdpunkt som ligger i samspelet mellan Hälsouniversitetet och Universitetssjukhuset i Linköping. Samarbetet och relationerna regleras genom olika avtal. Under året har ett nytt ALF-avtal träffats med staten (Avtal om Läkarutbildning och Forskning) och förhandlingar har inletts om ett regionalt ALF-avtal.

Landstinget får enligt ALF-avtalet med staten ersättning för att verksamheten "upplåtes" för läkarutbildning och forskning. Stora ansträngningar görs för att skapa tydliga spelregler för hur ALF-medlen ska nyttjas och följas upp.

ALF-medlen stöder ett stort antal projekt av varierande karaktär, alltifrån metodutveckling på laboratorierna till bättre behandling av hjärtsviktspatienter i primärvården. Under 2003 inkom totalt ca 700 projektansökningar av vilka ca 600 beviljades medel. Utnyttjandet av ALF-medlen, som år 2003 uppgått till 127 miljoner kronor, regleras i en årlig överenskommelse mellan landstinget och universitetet.

FoU-samverkan i Sydöstra Sjukvårdsregionen – FORSS
FORSS, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige, har bildats av Samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings och Kalmar läns landsting samt Landstinget i Östergötland) och Hälsouniversitetet. Det övergripande målet är att förstärka det regionala samarbetet inom forskning och utveckling med tyngdpunkt på kliniska, patientnära problem.

FORSS stödjer årligen upp emot 100 forskningsprojekt som drivs i samverkan med Hälsouniversitetet och över landstingsgränserna. Utöver enskilda forskningsprojekt tar FORSS också initiativ till andra forskningsstödjande insatser. Dessa har successivt ökat i omfattning. Det har gjorts en fortsatt satsning på olika utbildningar som stöd för utvecklingen av den kliniska forskningen.

FoU-samverkan med kommuner
De prioriterade grupperna i hälso- och sjukvården är i stor utsträckning ett gemensamt ansvar för kommuner och landsting. Det är därför naturligt att också inom FoU-området söka samarbete med länets kommuner. Ett exempel på sådan samverkan är det gemensamma engagemanget i ”Äldrecentrum i Östergötland”  och ”Praktik- och Utvecklingsområdet” i Norrköping i samarbete mellan Hälsouniversitetet, landstinget och Norrköpings kommun.

Stöd och stimulans för forskare

Landstinget vill på olika sätt skapa goda förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning. Gästforskarverksamheten och resestipendier är ett sätt att vidga forskarnas kontaktnät och är ett värdefullt stöd för kunskapsutbyte.

Gästforskare
Satsningen på gästforskare syftar till att skapa nya och långvariga kontakter, både internationellt och nationellt, med erfarna forskare. Samtidigt får medarbetare stimulans och möjlighet att på ett koncentrerat sätt ta till sig gästforskarnas kunskaper. Gästforskningen har bland annat resulterat i externa anslag inom forskning, minskade behandlingskostnader, nya typer av operationer och ett antal nya forskningsområden. Besöken har blivit en stimulans och kontakterna har i de flesta fall blivit varaktiga. Sedan starten 1997 har medel beviljats till 34 gästforskare. Under 2003 har gästforskarmedel beviljats för att öka kunskapen om hjärtmuskelfunktionen, behandling för att förebygga återfall i bröstcancer, utveckling av markörer för skelettmetabolism och blodflöden vid svår hjärnskada.

Resestipendier
Resestipendierna ger medarbetare möjlighet att resa ut och ta hem ny kunskap till den egna kliniken. För andra har resan blivit en bekräftelse på att nivån inom den egna kliniken håller internationell standard. Hittills har 53 resestipendier delats ut. Resestipendier har under året beviljats för att ta hem kunskap kring donation av vävnader, kvalitetsutveckling med hjälp av medicinska kvalitetsregister och operativ teknik vid leverkirurgi.

Rekrytering till medicinsk forskning

Intresset för forskning och forskarutbildning minskar bland läkarstuderande. En anledning kan vara att forskningens meritvärde har minskat. Även om det totala antalet i stort är oförändrat minskar andelen läkare i forskarutbildning vid medicinsk fakultet medan andelen naturvetare (biologer, kemister, med flera) ökar. Detta kan på sikt leda till en ökad klyfta mellan preklinisk forskning och grundforskning samt ett minskat metodkunnande inom klinisk forskning.

Landstinget behöver stimulera och underlätta för personal från olika yrkeskategorier inom vården att i olika skeden av sin yrkeskarriär ägna tid åt FoU. En översyn ska göras av forskningens meritvärde och hur det kan bidra till att stödja verksamhetsutvecklingen.

Hälso- och sjukvård på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet

Hälso- och sjukvård ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet men FoU-arbetet är inte alltid tydligt integrerat i det dagliga arbetet. FoU-strategier på klinikerna kan, med stöd av ett systematiskt kvalitetsarbete, göra att FoU-verksamhetens roll blir tydligare för utvecklingen av kompetens och verksamhet. I den länsövergripande organisation som beslutades under året, kommer FoU-samordnare att ingå i centrumledningarna. Deras uppgift är bland annat att stimulera den fortsatta utvecklingen av FoU-verksamheten.