Från forskning via utveckling till praktisk tillämpning

Som stöd för utveckling av landstingets verksamhet finns Centrum för verksamhetsutveckling (CQ). Huvudområden för CQ:s verksamhet är styrning och uppföljning, chefs- och ledarskap, processutveckling, patientsäkerhet, förbättringskunskap och universitetssamverkan. För att utveckla verksamheten används ett flertal olika tekniker och modeller. Under verksamhetsåret har arbete skett inom följande områden.

Ledning och styrning i landstinget

Landstinget har valt ”balanserat styrkort” som modell för styrning och uppföljning. Samtliga ledare och många medarbetare har utbildats i metoden. Samtliga enheter i landstinget arbetar idag med styrkort för sin styrning och uppföljning med utgångspunkt från den politiska nivån (landstingsfullmäktiges treårsbudget). Modellen bygger på tanken att det inte räcker med ett ekonomiskt perspektiv för att leda, styra och följa upp en verksamhet, utan det krävs att man belyser verksamheten ur flera perspektiv.

Verksamheterna utvecklas och förbättras kontinuerligt

Förbättringskunskap är ett brett område som omfattar kunskap kring processer, mål och mätande, arbetsmodeller för praktiskt förbättringsarbete samt förbättringsarbete på grupp och individnivå. Utbildningar och metodstöd finns som stöd för detta. Det är viktigt att ta hänsyn till människan som använder metoderna och stödja ”människan i förändring”. Detta genomsyrar numera de projekt/förbättringsgrupper som startar oberoende av metod. Framtidens förbättringskunskap kommer sannolikt att präglas av småskaliga förbättringar i vårdens vardag.

Genombrott
Genombrottsmodellen används för kontinuerligt förbättringsarbete, till exempel som handledarstöd i de nationella genombrottsprojekten ”Bättre flyt i Vården” I och II. Ett regionalt ”genombrottsprojekt” har startat inom Landstinget i Östergötland som är inriktat på läkemedelsanvändning. Knutet till projektet finns en expertpanel som ska säkerställa att arbetet sker utifrån ett aktuellt kunskapsläge.

Beakta
”Beakta” är en modell för att med hjälp av ett IT-stöd studera, utvärdera och stödja lärande och agerande omkring omvårdnadskvalitet, personella resurser, ekonomi samt arbetsmiljö. Användningsområden kommer fortsättningsvis att utvecklas tillsammans med användare inom områden som patientbedömning (patientens omvårdnadsbehov i relation till utförda omvårdnadsåtgärder) och aktivitetsstudier (var personalen lägger sin tid).

Vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet
Forskningen inom omvårdnad förs ut i verksamheten genom att arbeta med så kallade evidensbaserade kvalitetsindikatorer i samverkan med forskare inom området och verksamhetsföreträdare. Landstinget har i samverkan med Linköpings kommun och Hälsouniversitet tagit fram ett vårdprogram avseende vårdtagare som löper risk för eller har utvecklat trycksår. En utbildning för att sprida kunskap kring vårdprogrammet har tagits fram och testats under slutet av året. Kunskap om ytterligare kvalitetsindikatorer kommer fortsättningsvis att spridas tillsammans med forskare.

Skräddarsydda utbildningar
Skräddarsydda utbildningar har genomförts där målet varit att skapa en kultur i verksamheten där förbättringsarbete ska vara en naturlig del. Medarbetarna har också fått ökad kunskap om och verktyg för processorientering.