Befolkningens hälsa

Mål och strategier

Landstingets insatser ska präglas av ett hälsofrämjande perspektiv och återspegla en helhetssyn på människors behov av hälso- och sjukvård. Att främja hälsa innebär att bidra till att östgötarna känner sig friska och har möjlighet till funktion, aktivitet och delaktighet i sitt dagliga liv. Landstingets ansvar delas med individen/familjen och andra samhällsaktörer, framförallt kommuner, försäkringskassa och arbetsmarknadsmyndigheter. Andra medverkande aktörer är olika föreningar, som patient-, handikapp-, pensionärs- och idrottsföreningar.

Målet är att det gemensamma folkhälsoarbetet ska bidra till:

• Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar.
• God hälsa och livskvalitet för vuxna.
• God hälsa och livskvalitet när man åldras.

Landstinget har under året arbetat med följande strategier för att nå de övergripande målen:

• Utveckla hälsofrämjande förhållningssätt.
• Utveckla hälsofrämjande miljöer.
• Utjämna skillnader i hälsa.
• Kombinera både generella och riktade insatser.

Insatser och resultat

Folkhälsopolitiskt program
Ovanstående mål och strategier härstammar från ”Folkhälsopolitiskt program för Östergötland 2001-2010” vilket anger de gemensamma riktlinjerna för kommunerna och landstinget i arbetet för bättre hälsa. Folkhälsofrågorna kräver ett brett samhällsengagemang och hanteras därför bland annat i LänsSlako, vilket är ett etablerat politiskt forum för samverkan mellan landstinget och kommunerna.

Handlingsplanen ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård för åren 2003-2010” har arbetats fram med utgångspunkt från det folkhälsopolitiska programmet. Syftet med handlingsplanen är att vidareutveckla och förtydliga landstingets fortsatta arbete för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Idag har också drygt hälften av länets kommuner lokala handlingsplaner.

Under 2003 har en utvärdering genomförts av programprocessen för ”Folkhälsopolitiskt program för Östergötland 2001-2010”. I samband med denna utvärdering genomfördes även en kartläggning av folkhälsoarbetet i länets kommuner och inom primärvården. Utvärderingen visar att detta arbete har haft stor betydelse för det nuvarande folkhälsoarbetet, men att det är viktigt att arbetet aktivt drivs vidare för att det ska kunna leva och utvecklas ytterligare. Kartläggningen redovisar att folkhälsoarbetet varierar i länets olika kommuner och inom primärvården. Det finns intresse att arbeta med frågorna, men resurserna är begränsade.

Det goda livet
Landstinget och kommunerna har under 2003 förberett nästa länsgemensamma steg för bättre hälsa i Östergötland genom att arbeta fram en studiehandledning som kallas ”Det goda livet”. Ursprungsformen är hämtad från Landstinget i Sörmland. Satsningen genomförs under 2004-2006 i ett samarbete mellan landstinget, kommunerna, studieförbund och läns- och frivilligorganisationer. Syftet är att inspirera människor till samtal om hälsa och om hur var och en kan påverka sin hälsa.

Kartläggande insatser
Östgötens psykiska hälsa
En studie har redovisats omfattande ett slumpmässigt urval av 12 900 personer i ålder 18-90 år bosatta i Östergötland. Jämfört med befolkningsenkäten 1999 så har den psykiska hälsan försämrats i synnerhet beträffande kvinnor 20-44 år respektive män i åldern 20-29 år. Studien visar att det är unga personer som har den sämsta psykiska hälsan framförallt unga kvinnor (18-29 år). Invandrare och sjukskrivna/förtidspensionerade/arbetslösa har också sämre psykiskt välbefinnande än övriga befolkningen. 11 procent av männen och 6 procent av kvinnorna har en riskfylld konsumtion av alkohol.

Ungefär 16 procent av befolkningen har ett självupplevt vårdbehov för psykiska besvär men av dessa har endast 56 procent sökt hjälp och utgör därmed ett dolt vårdbehov.

Barns vikt och viktutveckling
En kartläggning har gjorts av drygt 5 500 barn vid 10 års ålder med datainsamling bakåt i tiden från barnens födsel. 22 procent av 10-åriga flickor respektive pojkar är överviktiga eller feta medan 17 procent av flickorna respektive 16 procent av pojkarna är överviktiga eller feta i 5-årsgruppen. Resultaten visar att övervikt och fetma hos barn i åldrarna 5 och 10 år är ett hälsoproblem i Östergötland, vilket understryker behovet av att utveckla förebyggande insatser redan i lägre åldrar.

Primärvårdens insatser
Primärvården har ansvar för att bedriva ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Vårdcentralerna erbjuder genomgående individuella och gruppvisa insatser eller hänvisar till någon annan aktör när det gäller rökning/snusning, skadligt alkoholbruk och fysisk inaktivitet. För vårdsökande med ohälsosamma matvanor, övervikt/fetma eller stressrelaterad ohälsa erbjuds insatser huvudsakligen på vårdcentralen. Landstinget har dessutom avtal med tre friskvårdsentreprenörer i länet. Dessa svarar för att det finns ett rimligt utbud i länets kommuner av olika motionsaktiviteter i grupp, t.ex. stavgång, basgympa och promenader. De tar emot remisser från vårdcentralerna angående fysisk aktivitet på recept och organiserar verksamhet utifrån remisserna. Under året har vårdcentralerna utökat sitt samarbete med friskvårdsentreprenörerna genom ett ökat antal remisser till fysisk aktivitet på recept. Ett utvecklingsområde bör vara att utöka samarbetet med frivilligorganisationer med flera, vilket kan bidra till ett större utbud av gruppvisa insatser, för att motverka livsstilsrelaterad ohälsa.