Folktandvården har uppdraget att fördjupa tandhälsoinformationen till barn och ungdom i de delar av Norrköpings, Linköpings och Motala kommuner där uppföljning visat att tandhälsan är avsevärt sämre än genomsnittligt. Denna information utformas efter områdenas socioekonomiska karaktär, där hänsyn tas till invandrares olika och särskilda förutsättningar. Insatserna görs i samarbete med andra vårdaktörer på det lokala planet, exempelvis mödra- och barnhälsovård, barnomsorg, förskola och skola. Samordning sker i lokala hälsoråd och motsvarande. Uppföljning visar att tandvården hittills nått cirka 95 procent av de barn och ungdomar som man har vårdansvar för.
Den fördjupade uppföljningen av barn och ungdomars tandhälsa visar att skillnader utifrån socioekonomi kvarstår och förstärkts. Tandhälsan är klart sämre i de delar av kommunerna där de sociala och ekonomiska förutsättningarna är sämre. I de mindre kommunerna är skillnaderna i tandhälsa inte så stor. De individuella insatserna är särskilt viktiga eftersom det är svårt att hitta geografiskt sammanhängande områden med klart sämre tandhälsa.
Skillnaderna i tandhälsa med utgångspunkt från socioekonomiska faktorer bör leda till ytterligare insatser vad gäller tandhälsoinformation. Här bör samarbetet ytterligare utvecklas med primärvård och olika kommunala verksamheter. Vad gäller större invandrargrupper måste informationen i större omfattning utgå från invandrares olika förutsättningar, exempelvis i form av översatt informationsmaterial.
Landstinget i Östergötland genomför tillsammans med Örebro läns landsting en studie av tandhälsan hos individer födda 1942 resp 1952. Studien tyder på att det inte skett några stora förändringar i tandhälsan i ett femårigt perspektiv.