Den hälsofrämjande inriktningen i tandvården utvecklas successivt. Folktandvården marknadsför alltmer aktivt abonnemangstandvården, som innebär att individen tar ett större eget ansvar för sin mun- och tandhälsa via god tandhygien. Berörda individer grupperas efter bedömd risk för tandsjukdom och erbjuds stöd i form av undersökning och förebyggande insatser. Dessa stödinsatser och vid behov behandling erbjuds till en fastställd abonnemangsavgift för två år framåt. Antalet tecknade tandvårdsabonnemang har ökat något jämfört med 2002 och uppgår nu till cirka 5 000.
Inom barn- och ungdomstandvården är den förebyggande inriktningen särskilt viktig. Folktandvården informerar i samarbete med mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola och skola om vikten av goda kostvanor och god munhygien för att i så stor utsträckning som möjligt undvika tandsjukdomar. Den individuella delen inom barn- och ungdomstandvården innebär alltmer att insatserna anpassas utifrån en bedömning av individens risk för tandsjukdom. Genom att instruera och lära individen god tandhygien kan undersökningsintervallen glesas ut. I gengäld kan ytterligare tid ges till individer med sämre tandhälsa.
Det saknas en heltäckande epidemiologisk uppföljning av den vuxna befolkningens tandhälsa. Barn- och ungdomars tandhälsa följs upp kontinuerligt på kommunnivå. Generellt har en förbättring skett av tandhälsan, sett över en längre tidsperiod.
Den förebyggande inriktningen av tandvården bör fortsatt utvecklas. Vad gäller den förebyggande vården av vuxna påverkas denna av hur tandvårdsförsäkringen och tandvårdstaxorna inriktas. Genom att relativt sett ge ökad ersättning till vårdgivarna för förebyggande insatser, bland annat abonnemang, ökas drivkraften för att inrikta tandvården mer mot förebyggande insatser. Landstingets riktlinjer för taxesättningen inom folktandvården innebär bland annat att taxorna för förebyggande insatser ska hållas nere i relation till lagning av tänder.