Vårdproduktionens omfattning
Den basala hälso- och sjukvården ges till östgötarna vid 42 vårdcentraler varav 6 drivs i privat regi. Vårdcentralerna är fördelade över hela länet med minst en vårdcentral i varje kommun. Uppdragen till vårdcentralerna är i grunden likartade och därigenom ska alla invånare kunna få en likvärdig basal vård. Övriga vårdgivare i form av fyra sjukhus, olika privatläkarmottagningar och mottagningar för sjukgymnastik, kiropraktik samt naprapati, finns företrädesvis i de stora tätorterna, men ändå spridda i länet.
Vårdens omfattning beskrivs traditionellt med mått som antalet besök, hos läkare eller hos andra vårdgivarkategorier, eller som antalet patienter som vårdats på sjukhus (vårdtillfällen) eller hur lång tid som vården varat (antalet vårddagar). Sådana mått beskriver hur många kontakter vården haft med befolkningen men speglar dåligt såväl innehåll och omfattningen av vården, som antalet individer som vården mött. Måtten kan ändå utgöra en del i beskrivningen av den vård östgötarna fått under 2003.
Figur: Läkarbesök i Östergötland åren 2001-2003.
Antalet läkarbesök i offentligägd regi har minskat något (-1,3 procent) mellan 2002 och 2003 varav inom primärvården med (-5,4 procent) medan läkarbesöken har ökat något (+2,6 procent) vid sjukhus under samma tid.
Figur: Läkarbesök 2003 fördelat på olika vårdinstanser.
Läkarbesöken är jämnt fördelade mellan sjukhusvård (44 procent) och primärvård (44 procent). Privata vårdgivare tar emot 17 procent av läkarbesöken där ”privatvård övrigt” utgörs av olika privatläkarspecialiteter. Totalt uppgår antalet läkarbesök (offentligt finansierade) till cirka 1 000 000 under år 2003.
Figur: Sjukvårdande behandlingar 2001-2003.
De sjukvårdande behandlingarna har totalt sett ökat något och det är sjukhusverksamheten som svarar för ökningen. Noteringen görs med viss reservation eftersom registreringen är komplex och omfattar ett stort antal vårdkategorier vilket bl.a. kan innebära att viss underregistrering kan ha förekommit tidigare år.
Figur: Sjukvårdande behandlingar 2003 fördelat på olika vårdgivarkategorier.
En övervägande del (50 procent) av de sjukvårdande behandlingarna sker inom primärvården och innefattar framförallt insatser av distriktsköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Den privata andelen uppgår till 15 procent där ”Privatvård övrigt” utgörs av sjukgymnaster, naprapater och kiropraktiker. Totalt uppgår antalet utförda sjukvårdande behandlingar (offentligt finansierade) till ca 1 500 000 under år 2003.
Figur: Vårdtillfällen, vårddagar och vårdtyngd 2001-2003.
Vården av patienter som läggs in på sjukhus beskrivs traditionellt med måtten vårdtillfällen och vårddagar och på senare tid med resurskopplade mått som vårdtyngd. Antalet vårdtillfällen har ökat något (+1,9 procent) men har legat tämligen konstant under senare år. Antalet vårddagar fortsätter att minska, med 5,1 procent sedan 2002. Vårdtyngden för utförd vård har ökat något mellan 2002 och 2003 (+1,4 procent).
Figur: Antal individer i olika åldersgrupper som haft vårdkontakt 2003.
Totalt har 301 000 länsinvånare, det vill säga drygt 70 procent av befolkningen, besökt eller lagts in på sjukhus eller vårdcentral under 2003. Nedanstående diagram visar antalet östgötar i olika åldersgrupper som kommit i kontakt med vården, i relation till antalet invånare. I princip har alla personer äldre än 80 år haft en vårdkontakt och två tredjedelar i åldersgruppen 20-64 år.
Diagnosgrupper
|
Vårdcentral |
2) |
|
|
|
Sjukhus |
3) |
|
|
|
|
|
|
|
Läkarbesök |
|
Läkarbesök |
Vårdtillfällen |
Vårddagar |
Vårdtyngd |
| Hjärt- och kärlsjukdomar |
8,3% |
|
3,4% |
16,4% |
18,8% |
22,0% |
| Tumörer |
1,2% |
|
9,5% |
9,3% |
11,7% |
12,8% |
| Skador och förgiftningar |
5,8% |
|
8,1% |
9,2% |
8,9% |
11,3% |
| Matsmältningsorganens sjukdomar |
2,7% |
|
3,6% |
6,9% |
6,2% |
7,5% |
| Sjukdomar i muskler och skelett |
13,5% |
|
6,3% |
4,6% |
4,6% |
7,2% |
| Faktorer av hälsobetydelse (t.ex. nyfött barn) |
3,6% |
|
10,1% |
10,1% |
5,9% |
5,9% |
| Graviditet och förlossning |
0,0% |
|
1,0% |
8,1% |
4,2% |
5,7% |
| Andningsorganens sjukdomar |
16,5% |
|
3,2% |
6,1% |
5,4% |
5,3% |
| Sjukdomar i urin- och könsorgan |
4,3% |
|
4,9% |
4,4% |
3,3% |
3,8% |
| Sjukdomstecken utan specificerad diagnos |
9,3% |
|
4,8% |
7,7% |
3,5% |
3,3% |
| Psykiska störningar |
4,6% |
|
4) |
3,4% |
10,8% |
2,3% |
| Övriga (inkl. bortfall av diagnosregistrering) |
30,2% |
|
45,1% |
13,8% |
16,7% |
12,9% |
| Totalt |
100,0% |
|
100,0% |
100,0% |
100,0% |
100,0% |
| Totalt (faktiskt värde) |
445 993 |
|
431 731 |
64 421 |
340 224 |
67 723 |
Tabell: Östgötarnas vårdkonsumtion i Östergötland år 2003 - fördelat på olika diagnosgrupper.
Fördelningen mellan diagnosgrupperna har inte genomgått några större förändringar under den tid (sedan 1999) som jämförelser varit möjliga att göra.
1) Vårdtyngd mäts genom att varje vårdtillfälle klassificeras med utgångspunkt från ställd huvuddiagnos och bidiagnos, om patienten opererats eller ej samt patientens ålder. Olika kombinationer av klassificering har en standardiserad s.k DRG-vikt. Genom att multiplicera samtliga klassificerade vårdtillfällen med sina respektive vikter och summera erhålls ett uttryck för den totala produktionen. Genom den standardiserade mätmetoden kan man på ett tämligen rättvisande sätt jämföra vårdproduktion från år till år och mellan olika sjukhus.
2) Inklusive närsjukvården Finspång och privatägda vårdcentraler.
3) Inklusive privatägda Sergelkliniken samt exklusive privatläkarmottagningar i övrigt.
4) Omfattande bortfall vid diagnosregistrering i synnerhet vid psykiatriska kliniker varför andelen psykiska störningar ej redovisats.