Landstingsstyrelsens ordförande har ordet

Kraftig obalans mellan verksamhet och ekonomi

Verksamhetens omfattning har bedrivits på en fortsatt hög nivå under 2003. Antalet besök i öppenvård och inläggningar på sjukhus ligger på en i stort sett oförändrad nivå jämfört med år 2002. Mätningar under året visar att de östgötar som har varit i kontakt med sjukvården är nöjda med den vård som erbjudits och att tillgängligheten till våra vårdcentraler är god i jämförelse med övriga landet. Det som dock är allvarligt och oroande är att landstingets ekonomi visar på ett betydande underskott.

Landstinget hade år 2003 ett underskott på minus 162 miljoner kronor. Detta trots en betydande värdeökning av de medel som är avsatta för framtida pensioner. Resultatet visar att det fortfarande finns en kraftig obalans mellan landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag i relation till verksamhetens kostnader. Den underliggande kostnadsutvecklingen har varit för hög och flera enheter inom landstinget har inte nått full effekt av de kostnadsreduceringar som var beslutade att genomföras under 2003. Detta visar med all tydlighet att landstingets ekonomiska situation är mycket allvarlig och nödvändigheten av de beslutade åtgärderna för år 2004.

Nödvändiga åtgärder för att säkra den framtida vården

Sjukvården står för närvarande inför stora utmaningar. En allt mer åldrad befolkning ställer berättigade krav på hälso- och sjukvården samtidigt som den medicinska utvecklingen innebär att allt fler sjukdomstillstånd kan behandlas. Denna utveckling kommer att fortsätta. Samtidigt visar landstingets bokslut de senaste åren och den samhällsekonomiska utvecklingen i stort, att det finns ett gap mellan vad som är möjligt att göra och vad som är möjligt att finansiera. För att möta denna utmaning krävs förändringar i vårdens innehåll och organisation.

För att göra vårdens innehåll tydligt har vi i landstinget under en lång tid arbetat fram metoder som ska kunna ligga till grund för prioriteringar. En viktig utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara tydligt vilka prioriteringar som görs och på vilka grunder. En naturlig följd av detta arbete var att landstinget under hösten 2003 tog beslut om vilka medicinska åtgärder som inte kommer att erbjudas av landstinget under 2004. Beslutet följdes av en omfattande debatt, såväl i Östergötland, som nationellt. Det stora intresset visar vikten av att prioriteringar redovisas öppet, och att de inte som tidigare varit fallet görs i det fördolda.

Utvecklingen ställer även i hög grad krav på förändringar av vårdens organisering. Syftet med det strukturbeslut som landstinget fattat är att skapa förutsättningar för en hälso- och sjukvård som är anpassad till östgötarnas behov. Den nära sjukvården som finns i varje länsdel ska ge en lättillgänglig vård för vanligt förekommande sjukdomstillstånd och för patientgrupper som har ett behov av kontinuitet. Den mer specialiserade vården, som vi som patienter förhoppningsvis inte behöver mer än ett fåtal gånger i livet, koncentreras till ett sjukhus i länet. På så sätt ges den specialiserade vården, genom att resurser och kompetens förs samman, goda förutsättningar för att utveckla specialistkunskap och att klara nödvändiga investeringar i ny medicinsk teknik.

Genom de beslutade åtgärderna tar vi, som politiker, ett ansvar för att landstinget såväl på kort som lång sikt kan erbjuda en god hälso- och sjukvård utifrån behov till östgötarna.

Paul Håkansson (s)
Landstingsstyrelsens ordförande