Allmänt
I bokslutet för landstinget totalt redovisas endast externa transaktioner. I produktionsenheternas bokslut ingår även transaktioner mellan de olika produktionsenheterna inom landstinget. Varje produktionsenhet fungerar redovisningstekniskt som ett företag, vilket bl.a. innebär att:
• Alla produktionsenheter har fullständig resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning.
• Samtliga transaktioner som påverkar produktionsenhetens likvida medel och som är externa ur produktionsenhetens synvinkel, bokförs på enhetens bankkonto hos finansförvaltningen.
• Produktionsenhetens bankkonto i finansförvaltningens internbank ränteberäknas och månadsvis tillförs alternativt betalar produktionsenheten ränta på samma sätt som på ett konto i en extern bank.
• Produktionsenheterna har möjlighet att ta upp räntebärande lån hos internbanken, i första hand till investeringar som enligt kalkyl är lönsamma.
• Årets resultat på resultaträkningen får behållas respektive täckas inom produktionsenheten.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna är i balansräkningen värderade till det historiska anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar.
En anskaffning som i övrigt uppfyller kriterierna för investering, ska bokföras som investering endast under förutsättning att utgiften uppgår till minst ett halvt basbelopp (19 300 kr 2003).
För pågående fastighetsinvesteringar tillförs anläggningsvärdet byggnadskreditivränta och administrationskostnader.
Avskrivningsprinciper
Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån ekonomisk livslängd. Den normala avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar är följande:
| Byggnader |
30 år |
| Byggnader fr.o.m 2003 |
20-30 år |
| Komponentavskrivning byggnader fr.o.m 2003 (VVS, styr- och regler, övervakning samt reinvesteringar) |
10-15 år |
| Markanläggningar fr.o.m 2003 |
20-50 år |
| Byggnadsinventarier |
3-30 år |
| Inventarier |
10 år |
| Datorutrustning |
3 år |
| Medicinskteknisk apparatur |
5-10 år |
| Bilar och andra transportmedel |
5 år |
| Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner |
5-10 år |
| Medicinska behandlingshjälpmedel |
3 år |
| Datorer som hjälpmedel |
3 år |
| Övriga hjälpmedelsinventarier |
5 år |
| Immateriella anläggningstillgångar, anskaffade |
5-20 år |
| Immateriella anläggningstillgångar, upparbetade |
3-5 år |
Om särskilda skäl finns kan variationer förekomma. Avskrivningarna grundas på värdet inklusive bokslutsårets investeringar. Avskrivning påbörjas samma månad som fakturan för inköpet registreras i ekonomisystemet och bokförs månadsvis med en tolftedel av den årliga investeringen. Mark, aktier, bostadsrätter och konst är i balansräkningen upptagna till ursprungligt anskaffningsvärde och blir inte föremål för avskrivning. Från och med 2003 aktiveras systemutvecklingskostnader som en immateriell anläggningstillgång. Endast system som bedöms medföra en kostnadsminskning i form av t.ex. minskad administration eller eventuellt kan komma att säljas aktiveras. Avskrivning påbörjas när systemet har införts. Från och med 2003 skrivs nya byggnader och markanläggningar av med olika avskrivningstider för att få ett mer korrekt värde i balansräkningen.
Omsättningstillgångar
Lager/förråd värderas efter det lägsta värdet av anskaffningspris och verkligt värde (exklusive moms). Schablonmässigt inkuransavdrag på 3 procent tillämpas. Inkuransavdragets storlek följer bestämmelserna i skattelagstiftningen för företag.
Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. I samband med bokslut görs en bedömning av vilka fordringar som ska betraktas som osäkra. Dessa förs över till balansräkningen för fortsatt bevakning och belastar samtidigt resultatet. När alla kravmöjligheter uttömts fattas beslut om avskrivning.
Värdepapper tas upp till det lägsta av aktuellt anskaffningsvärde och marknadsvärde. Inom en portfölj värderas samma typ av finansiellt instrument för sig. Med portfölj avses ett förvaltningsuppdrag.
Skulder
Landstingets skuld till personalen i form av okompenserad övertid, jour- och beredskap räknas varje månad om i aktuellt löneläge. Eventuella förändringar belastar månadsvis resultatet. På liknande sätt beräknas månadsvis semesterlöneskulden, det vill säga landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar. Avstämning och bokföring av differenser görs månadsvis.
Pensionsskulden
Pensionsskulden redovisas inom pensionsförvaltningen. Landstinget i Östergötland tar fullt ekonomiskt ansvar för den inarbetade pensionsrätt medarbetare har rätt till enligt kollektivavtal. Ekonomiskt kallas detta för fullfonderingsmodell. Enligt lagstiftning ska emellertid landsting och kommuner från och med år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen. I den ingår att pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll. I konsekvens med detta ska inga medel avsättas för att värdesäkra dessa pensioner. Detta förfaringssätt är naturligtvis i sak felaktigt, men ger ett skenbart bättre intryck av den ekonomiska situationen. För att uppfylla lagens krav anges även en fullständig resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning enligt den så kallade blandmodellen.
Beräkningen av pensionsskulden utförs av Kommunsektorns Pensions AB på grundval av uppgifter som lämnas av landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad m.m. för anställd personal och mot bakgrund av utbetalningar till redan pensionerad före detta personal. Beräkningen görs på individnivå. Hänsyn har också tagits till ökade kostnader för särskilda pensioner.
Från och med 2001 övergick landstinget till att redovisa pensionsförpliktelserna inklusive löneskatt. Detta byte av redovisningsprincip påverkade det ingående egna kapitalet med ca en miljard kr.
Den individuella delen av pensionsavgiften till personalen avseende 2003 betalas inte ut förrän i mars 2004 och beloppet ligger i bokslutet som en kortfristig skuld.
Periodiseringsprinciper
Som huvudprincip gäller att kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall.
I enlighet med vedertagen redovisningspraxis beräknas kända framtida utgifter, som inte motsvaras av någon motprestation, till hela sin storlek och kostnadsbokförs det år då utgiften blir känd oberoende av om den verkliga utbetalningen är av engångskaraktär eller betalas ut periodiskt under ett visst antal år framåt i tiden. Det innebär t.ex. att omställningskostnader i form av särskilda pensioner och avgångsvederlag har beräknats på detta sätt.
År 2003 har omställningskostnader för framtida utgifter i samband med den omstrukturering som finns beslutad av fullmäktige bokats upp centralt i landstinget som en avsättning, trots att det inte finns kompletta underlag per person. Detta i enlighet med redovisningsrådets rekommendation 10, redovisning av avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar samt rekommendation 16 som behandlar avsättning för utgifter för omstrukturering. Ett förtydligande avseende kommuner och landsting gavs ut i maj från rådet för kommunal redovisning.
Sammanställd redovisning
Enligt kommunallagen ska årsredovisningen för landstinget även omfatta verksamheter som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening och ideell förening där landstinget har ägarintresse. Syftet är bl.a. att ge en sammanfattande bild av landstingets ekonomiska ställning och åtaganden oberoende av företagsform.
Landstingets koncernredovisning har upprättats med proportionell konsolidering, det vill säga att endast ägda andelar av dotterbolagens redovisning tas med. Endast aktiebolag av väsentlig storlek i landstingets sammanställda redovisning ingår. I koncernen ingår från och med 2003 även Regionförbundet Östsam där landstinget har ett stort intresse. Transaktioner inom koncernen har eliminerats. Den sammanställda redovisningen presenteras dels inklusive landstinget enligt fullfonderingsmodellen och dels enligt blandmodellen.