Den ekonomiska analysen sammantaget visar på en positiv ekonomisk utveckling där i stort sett samtliga nyckeltal som beskrivs ovan har förbättrats under år 2004. Landstinget har klarat fastställt målvärde; att resultatet ska vara 2 procent av nettokostnaden, genom att nyckeltalet blev 2,1 procent. Resultatet när det finansiella nettot räknats bort i förhållande till nettokostnaden visar dock på att själva verksamheten inte är helt i balans. Landstinget har också en stabil utdebitering som ligger under landstingsgenomsnittet.
Ett annat sätt att verifiera om landstinget klarat målsättningen att reducera kostnaderna under år 2004 är att se på de olika kostnadskomponenterna i löpande och fasta priser för hela landstinget. I tabellen nedan jämförs båda alternativen. För att räkna upp 2003 års kostnader till 2004 års kostnadsläge har årets landstingsindex på 3 procent använts.
I tabellen ser man att de totala kostnaderna i löpande priser har sjunkit med 212 miljoner kr. För att göra det mer jämförbart har avsättningar som bokförts respektive år räknats bort i det slutliga resultatet och då blir besparingen 123 miljoner kr. I fasta priser blir kostnadsreduceringen hela 386 miljoner kr. Används de löne- och prisförändringar per kostnadsslag som Sveriges Kommuner och Landsting har räknat fram för sektorn blir besparingen i fasta priser 346 mkr. Det sammanvägda indexet enligt Sveriges Kommuner och Landsting är 2,7 procent. Detta verifierar att kostnadsreduceringen i storleksordningen 300 mkr har genomförts.
Den ekonomiska ställningen per 2004-12-31 visar att landstinget har mer skulder än tillgångar vilket innebär ett stort negativt eget kapital som inte är möjligt att återställa under en lång tid framöver. Likviditeten är dock så god att investeringar kan finansieras utan några långfristiga lån. Likviditeten ska dock täcka de pensioner som ska betalas ut i framtiden och detta är i nuläget inte möjligt. Genom landstingets sätt att redovisa enligt full fondering tydliggörs dock detta problem.
Under 2005 måste omställningsarbetet fortsätta för att samtliga produktionsenheter ska uppnå balans i sin ekonomi. Utvecklingen av statsbidragen 2005 medför att det i finansplanen har beslutats om en förstärkning till hälso- och sjukvårdsnämnden på 60 miljoner kr i utökat landstingsbidrag att använda till att öka tillgängligheten inom sjukdomsgrupperna psykisk ohälsa och cancer. Enligt beslut i årsbudgeten får hälso- och sjukvårdsnämnden dessutom ett tillskott på 62 miljoner kr att använda till förstärkning av köp från Kirurgi- och onkologicentrum, från Anestesi- och operationscentrum samt för utomlänsvård. Läget inför 2005 är stabilt ur ett ekonomiskt perspektiv under förutsättning att kostnadsutvecklingen blir den förväntade.