Den ekonomiska analysen sker med hjälp av nyckeltal och det är landstinget som kommenteras om inget annat anges. I tabellen finns nyckeltal för åren 1999 till 2004. För att få jämförbarhet har samtliga år räknats om och det innebär förändrade nyckeltal. I kommentarerna beskrivs och analyseras nyckeltalen.
Verksamhetens nettokostnad
Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) minus verksamhetens kostnader (exklusive finansiella kostnader). Nettokostnaden i landstinget minskade mellan år 2003 och 2004 med 213 miljoner kr, medan landstingsskatten och generella statsbidrag ökade mellan åren med 79 miljoner kr. Sätts skatteintäkter och generella statsbidrag i relation till nettokostnaderna visas hur stor del av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Skatteintäkter och generella statsbidrag täcker 99 procent av nettokostnaderna (år 2003 - 94 procent).
Resultatet i förhållande till nettokostnaden är ett nyckeltal som har följts upp under året mot beslutat målvärde som är 2 procent. Detta mål uppnåddes 2004 då nyckeltalet blev 2,1 procent. En modifiering av måttet är att inte ta hänsyn till det finansiella nettot i resultatet eftersom det ska användas till att finansiera pensionerna och inte till den ordinarie verksamheten. Målvärdet för detta mått är 0,1 procent enligt finansplanen och detta uppnåddes inte eftersom nyckeltalet när det finansiella nettot exkluderas blir minus 1,3 procent. Det innebär att den ordinarie verksamheten redovisar ett negativt resultat under året. På sikt bör det sistnämnda målvärdet motsvara 2 procent av nettokostnaden i stället för att det totala resultatet ska motsvara 2 procent.
Soliditet
Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital. Det är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. En hög procentsats innebär att en större del av tillgångarna finansierats av skattemedel och inte av lån. Landstinget har negativ soliditet på grund av de kraftiga underskotten under 1980-talet som bidrog till ett negativt eget kapital. Soliditeten år 2004 är minus 22 procent vilket är en förbättring med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Skulle landstinget redovisa pensionsskulden enligt blandmodellen skulle soliditeten vara 60 procent. Vid jämförelse med andra landsting ligger Östergötland över riksgenomsnittet.
Likviditet
Balanslikviditet anger omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Det är ett mått som visar betalningsförmågan på kort sikt. Balanslikviditeten i landstinget är 2,6 vilket innebär att omsättningstillgångarna är 2,6 gånger större än de kortfristiga skulderna. Genom måttet likviditet i antal dagar anges hur många dagar som landstinget kan klara betalningsströmmarna. Likviditeten minskade kraftigt under 1980-talet för att från och med 1991 åter stiga. Ökningen är ett led i uppbyggnaden av pensionsmedel. År 2004 kan landstinget klara betalningsströmmarna i 205 dagar. Det är en ökning med 34 dagar jämfört med föregående år. År 1991 var antalet dagar som lägst; 2 dagar.
Volymförändring
Volymförändring är ett ekonomiskt mått för att se förändringen av verksamheten i fasta priser, det vill säga efter att inflationen räknats bort. För att komma tillrätta med 1980-talets underskott genomfördes stora kostnadsreduceringar under 1990-talet. Detta visar också volymutvecklingen som var negativ från 1991 till 1997. De stora kostnadsreduceringarna under 2004 medförde att volymen minskade med 5,8 procent jämfört med 2003. Volymförändringen mellan 2002 och 2003 var 1,3 procent. Volymökningen utgår från nettokostnadsbegreppet och samtliga landsting använder samma prisindex.
Utdebitering
Landstinget i Östergötland har en utdebitering på 9,85 kr per skattekrona. Med den skattesatsen ligger landstinget under riksgenomsnittet (10,76 kr). Landstingsförbundet har räknat om skattesatserna som om landstingen hade samma ansvarsområde och Landstinget i Östergötland har då den sjätte lägsta skattesatsen år 2004, av totalt 20 landsting. År 2003 hade vi den åttonde lägsta skattesatsen. År 2005 ökar riksgenomsnittet till 10,81 kr medan Landstinget i Östergötland har oförändrad skattesats.
Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden anger den del av tillgångarna som finansierats av lånade medel. Skuldsättningsgraden delas upp i dels avsättningar, kortfristig skuldsättningsgrad och långfristig skuldsättningsgrad. I avsättningar ingår pensionsskulden, avsättning till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) samt omställningskostnader. Inom kortfristiga skulder ingår som största post semesterlöneskuld, inarbetad övertid och jour samt beredskap. Denna skuld till personalen brukar öka år från år men minskar under 2004 främst beroende på att antal anställda minskar. Total skuldsättningsgrad är 122 procent 2004. Det innebär att skulderna överstiger tillgångarna. Avsättningarna svarar för 98 procent av skuldsättningen. Resterande del avser kortfristiga skulder eftersom landstinget inte har haft något långfristigt lån sedan 1995.
Känslighetsanalys
Känslighetsanalysen redovisas hur en 1-procentig förändring av olika ekonomiska komponenter påverkar landstingets ekonomi (mkr).
Ett räkneexempel är att en förändring av exempelvis skatteunderlaget med 3 procent påverkar ekonomin med 171 miljoner kr.